Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atharvaveda-samhita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
353
Atharvaveda-samhita-Atofan
354
des Atharvaveda . F. ö. äro böckerna I-V öfv.
af A. Weber (i "Indische studien", bd 4, 13,
17, 18), VI af Florenz (i Bezzenbergers "Beiträge
zur kunde der indogermanischen sprachen", bd 12),
böckerna VII-XIII af V. Henry (1891-96);
XV af Aufrecht (i "Indische studien", bd l, 1850);
de medicinska hymnerna af Grohmann (ibid., bd
9, 1865); ett par af de viktigaste hymnerna till sv.
af K. F. Johansson (i "Främmande religionsurkun-
der", II). En fullständig ordförteckning jämte text
af W. D. Whitney, "Index verborum to the
published text of the Atharvaveda" (i "Journal of
the American oriental society", bd 12). En annan
recension, den s. k. Päippaläda-recensionen, är
efter en enda befintlig onöjaktig handskrift utg.
af M. Bloomfield och K. Garbe (3 bd; Stuttgart,
1901). Jfr Bloomfield, "The Atharvaveda" (i
Biihlers "Grundriss der indoarischem philologie",
II, l, 1899). K. F. J.
Atharvaveda-samhita (sanskr., "Atharvaveda-
samlingein"). Se Atharvaveda. Suppl., S a m-
h i t ä och V e d a.
Athecæ, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1377.
Atheno^olis, hamn. Se Saint-Tropez.
Atherton [ä^hetnj, Gertrude Franklin,
amerikansk författarinna, född Horn, f. 1858 i
San Francisco, bosatte sig 1895 i London, började
sin författarbana med What dreams may come
(1888) och har sedan utgett ett stort antal roma-
ner och skildringar (American wives and english
husbands, 1898, Senator North, 1900 m. fl.), af
hvilka några äro öfversatta till svenska. B-n B.
A’thesis. Se Atesis.
Atheta (Homalota), zool. Se Brachelytra.
Suppl.
*Atho!l, skotsk adelstitel. Se äfven S tu ar t 3.
*Athos. A. upphörde genom preliminärfreden i
London 1913 att stå umder turkisk öfverhöghet, och
17 sept. s. å. förklarade alla de 20 klostren sin
anslutning till Grekland. A. med därvarande kloster
besattes under Världskriget af ryssar och engels-
män 18 jan. 1917.
Athous. zool. Se Knäpparfamiljen.
*Athyrium, bot. A. flix femina har svenska
namnet majbräken.
Atina, urgammal stad i italienska prov. Caserta,
22 km. s. ö. om Sora, nära Melfa. 4,990 inv.
(1911). A. tillhörde urspr. volskerna, från hvilkas
tid murar af oregelbundna kalkstensblock ännu
finnas i behåll. 1350 förstördes A. af en
jordbäfning.
E. A-t.
Atjektjåkko, berg inom Gällivare socken,
Norrbottens län, bildar den högsta delen af
Kajtumälfvens källområde. A. når 1,559 m. ö. h. och
en sydligare topp 1,603 m. På bergets östsida
ligga två jöklar, från hvilka Kajtumälfven
rinner upp.
O. Sjn.
Atkarsk, stad i ryska guv. Saratov, nära floden
Atkaras utlopp i Medvjediza. A. är knutpunkt på
järnvägen Tambov–Saratov. 12,600 inv. (1907).
Jordbruk och spannmålshandel.
E. A-t.
Atkins, Tommy. SeTommyAtkins.
*Atlanta hade 200,616 inv. 1920.
*Atlantic city hade 50,682 inv. 1920. Där
upprättades världens första hydroplanstation, hvars
aerodrom upptar 65 har. I A. hölls maj 1919 en
panamerikansk aeronautisk utställning.
E. A-t.
Atlantico, departement i republiken Colombia,
mellan dep. Magalena i ö., Bolivar i s. och
Karibiska hafvet i n. och v. 2,611 kvkm. 135,792
inv., 46 på 1 kvkm. (1918). A. är republikens tätast
befolkade dep., jämnt och bördigt.
Hufvudprodukter: kokosnötter, tobak, sockerrör och boskap.
Hufvudstad Barranquilla.
E. A-t.
Atlantic transport company [etlä^tik trä’nspåt
ka^pani], engelskt, 1886 grundadt rederibolag.
*Atlantis. Från geologisk sida har på senaste
tider frågan om ett geologiskt underlag för
Atlantissägnen varit uppe till diskussion, hvarvid till
stöd för densamma framdragits icke allenast
djurgeografiska fakta, utan äfven geologiska, nämligen
den vulkaniska naturen hos särskildt den östra
delen af Atlantiska oceanen samt fynd af unga
lavabergarter med en petrografisk beskaffenhet,
som man anser bevisa, att de brutit ut vid
jordytan, på ett djup af öfver 3,000 m. inom området
n. om Azorerna. Om oceanernas och
kontinenternas bildningshistoria har på senare tider tyske
geografen A. Wegener framställt en teori, där
oceanernas bildning tydes genom
horisontalförskjutningar af kontinentalmassorna och icke genom
instörtning af landbryggor (se d. o. Suppl.), hvilket
eljest är en gängse tydning af oceanerna, och det
är just denna tydning, som bringar Atlantissägnen
i samband med de geologiska teorierna. Rörande
Atlantiska oceanen framhåller Wegener som
argument bl. a. överensstämmelsen i
kustkonfiguration mellan Syd-Amerika och Afrika (Brasiliens
kust och Guineabukten) äfvensom mellan
bergskedjor och geologiska bildningar på båda sidor
om Atlanten. Diskussionen berör en af de
viktigaste frågorna i geologien och den fysiska
geografien, nämligen frågan om kontinenternas
och oceanernas permanens (se dessa ord
och Wegener, A. Suppl.).
K. A. G.
Atlantisk tid l. Atlantiskt skede och
Atlantiskt klimat, geol. Se
Postglaciala tiden och Blytt-Sernanderska
klimatperioderna. Suppl.
K. A. G.
*At!asträ, bot. Se äfven Ferolia variegata.
*Atlingbo, socken, utgör nu annex till Sten-
kumla.
Atly hisar, ort. Se Melissa.
Atmeidan. Se Mai d an.
Atmograf, meteor., själfregistrerande atmometer.
Atmosfärens elektriska fält, fys. meteor. Se
Luftelektricitet 1.
Atmosfärlinje, mek. Se Indikator l med fig. 2.
Ätna 1. A t ne e l v, biflod till Glommen, kom-
mer från Atnasjön (9,57 kvkm.), ö. om Rondane,
flyter åt ö. och infaller i Glommen vid A. station
på Rörosbanan, Norge. Flodområdesarealen är
1,320 kvkm., och vattenkraften beräknas till 12,400
eff. hkr. På A. flottas årligen omkr. 9,000 tolfter
timmer. K. G. G.
Atofän 1. Atophan, farm. med., medel mot
gikt, utgör fenyl-kinolin-karbonsyra,
C6 H5 . C9 H5 N . COOH, hvita, i vatten olösliga
kristaller med bitter smak. Atofanet stegrar betyd-
ligt utsöndringen af urinsyra genom njurarna, med-
för alltså en utspolning af detta ämne, som genom
den vid gikt sjukligt förändrade ämnesomsättnin-
gen bildas i abnormt ökad mängd och aflagras i
kroppen. Oberoende hära.f, eger atofanet, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
