- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
405-406

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Autovaccin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Axel och Valborg, tragedi af Öhlenschläger (se
denne samt Axel och Valborg), uppf. i
Stockholm f. g. 1829.

Axelskelett, zool., benämnas hos
ryggradsdju-ren ryggraden och kraniet eller ock raden af
kotkropparna, resp. ryggsträngen (se
Verte-brater) och dess fortsättning framåt: kra-
niets bas. L-e.

Axelson, Henrik Albert, affärsman, f. 28
aug. 1856 i Stockholm, genomgick handelsskola och
utbildade sig å handelskontor i Sverige och
utlan-det 1874-84. 1884-85 var han svensk
handels-agent i Spanien och 1885-1905 anställd hos
kolo-nialvaruimportfirman Lovén & co. 1906-09 var
han verkst. direktör för Stockholms transport- och
bogseringsbolag. A. har dessutom varit mycket
anlitad för offentliga uppdrag, 1904-10
stadsfull-mäktig i Stockholm, ordf. i Sveriges
kontoristför-ening, v. ordf. i Sveriges allmänna
handelsför-ening m. m.

Axeltofta, herrgård invid Öresund, i Tofta
soc-ken, Malmöhus län, 3 km. s. ö. om Landskrona,
omfattande omkr. 2 mtl, areal 155 har, tax.-v.
283,700 kr. Egare är W. Weibull. Gården har
tidigare under 1800-talet tillhört släkterna
Hamil-ton och von Segebaden. O. Sjn.

Axeltorp, järnvägsstation på Sölvesborg-
Elm-hults järnväg, belägen i Näsums socken vid
nord-ostligaste bukten af Ifösjön. Där finns fabrik för
förädling af kaolin. Förekomsten af kaolin vid A.
upptäcktes 1886-87, och anstalter för fyndets
till-godogörande företogos snart; 1903 bildades ett
aktiebolag med kaolinslamning och tillverkning af
eldfasta lervaror som syfte, och 1908 var fabriken
utbyggd för en produktion af 18,000 ton eldfasta
varor om året. Verksamheten hade emellertid föga
framgång under den då rådande
depressionsperio-den, och 1911 försattes bolaget i konkurs. 1913
inköpte Höganäs-Billesholms a.-b. förekomsten med
därtill hörande fabriksanläggningar, men sedan
dess ha de endast i mycket obetydlig grad varit
i verksamhet. Kaolinen vid A. är bildadt genom
omvandling af en ljus leptit, och
ombildningspro-cessen har utgått från ytan, så att kaolinen nedåt
småningom öfvergår i oförändrad bergart. Kaolinen
täckes dels af kaolinlera, som utslammats ur
den-samma, dels af gruskalk, tillhörande
kritforma-tionen. K-A.G.

Axeltryck, tekn. Se Hju1tryck.

Axenberg. Se fig. i art. Tellsagan.

*Axevalla hed. Där öfvades och mönstrades 1701
-1916 Västgöta kavallerireg., eller, som det
seder-mera hette, Västgöta linjedragonreg.,
Västgöta in-fanterireg., Västgöta reg., såsom den å heden
1916 resta stenen intygar. A. var lägerplats äfven
för Skaraborgs reg. till 1913; 10 aug. s. å. restes
på heden en sten till minne däraf.

Axgroende, bot. Se Vivipari.

Axgräs, bot., gräs, hvilkas småax äro oskaftade,
fästa omedelbart vid hufvudaxeln. Exempel på
axgräs äro hvete, korn, råg m. fl. G. L-m.

Axholm, egendom vid Fläcksjön i Fläckebo
soc-ken, Västmanlands län, omfattar numera blott 3/4
mtl, tax.-v. 55,000 kr. Den har emellertid varit
en betydande skogsegendom med gamla anor.
Un-der medeltiden, då Rörbro var huvudgård,
till-hörde den på 1300-talet fogden Lars Ingebjörnson
Ekeblad, kom så till Nils Bosson (Natt och Dag),
under 1400-talet till släkten Svarte-Skåning. 1593
egdes A. af Magnus Brahe, som på en holme i
Fläcksjön lät uppföra ett stort stenhus, Axholms
slott
, som i början af 1800-talet skattade åt
för-gängelsen. Genom Ebba Brahe kom A. till ätten
De la Gardie och har senare tills nyligen haft
samma egare som Svanå (se Surahammar, sp.
770). Nuv. egare är V. G. Lundqvist. O. Sjn.

Axhögarna, berg i Storsjö socken, Härjedalen, 20
km. s. om Helagsfjället, når 1,321 m. ö. h. O. Sjn.

Axillärknopp, bot. Se Knopp.

*Axminster hade 12,338 inv. 1911.

Axsugaren, zool. Se Ängsskinnbaggar.

Axvall, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 24
febr. 1899) i Norra Vings (till en mindre, obebodd
del i Skärfs) socken, Skaraborgs län, vid Lidköping
-Skara-Stenstorps och Sköfde-Axvalls
järnvä-gar, 8 km. från Skara och 21 km. från Sköfde,
in-vid Axevalla hed (se d. o., äfven i Suppl.).
13 har. 255 inv. (1920). Tax.-värde å
bevill-ningsskyldig fast egendom 240,900 kr., tax. inkomst
af kapital och arbete., 236,640 kr. (1920). På
platsen finans distriktsveterinär, bankkontor, flera
handlande och handtverkare samt ett par smärre
industriella anläggningar. L. Wll.

Axvippgräs, bot., gräs med axliknande vippa.
Som exempel kunna nämnas timotej och
vår-brodd. G- L-m.

Ayasoluk (Ajasoluk). Se Efesos.

Ayen [aiã’], grefvar och hertigar af. Se
Noail-les 2, 4, 6 och 10.

Aylmer [êilma], sir Fenton John, engelsk
militär, f. 5 april 1862 i Hastings, officer i
ingenjörkåren 1880, deltog i 3:e Burmakriget
1886-87, i Hazaraexpeditionen 1891 och, med
stor utmärkelse, i Hunzaexpeditionen 1891-92
samt, såsom regementsofficer, äfvenledes med
ut-märkelse, i Chitralexpeditionen 1895. Befordrad
till generalmajor i nämnda kår (1909), utnämndes
han 1915 till generallöjtnant och erhöll befäl öfver
den armé, som 4 jan. 1916 uppbröt från El Garbi
i Mesopotamien för att undsätta den i Kut-el-
Amara vid Tigris inneslutne general Townshend.
Den relativt svaga och illa utrustade
undsättnings-armén kunde dock icke betvinga turkarnas starka
ställningar på flodens båda stränder, utan blef
slagen vid Umm-el-Hanna (på norra stranden) 21
jan. och Es-Sinn (på den södra) 8 mars, hvarefter
A. frånträdde sitt befäl. (Jfr Världskriget,
sp. 216.) Han erhöll 1916 knightvärdighet. fl. J-dt.

Aynard [änar], Êdouard, fransk politiker, f.
l jan. 1837 i Lyon, d. 25 juni 1913, tillhörde en
ansedd bankirfamilj, inträdde vid unga år i
ban-kens styrelse, blef sedermera dess chef och gjorde
sig bemärkt som en bland sin hemstads främsta
kom-munalmän. Han invaldes i deputeradekammaren
1889 och tillhörde den till sin död (han afled i
Pa-lais Bourbon, drabbad af en hjärtattack, då han
stod i begrepp att taga till orda i en skollags-
debatt). A. var ifrig frihandlare af Léon Says
skola och tog liflig del i debatter om finans- och
skolfrågor, bekämpande radikalerna (så bl. a.
äf-ven i frågan om skilsmässa mellan stat och kyrka
1905). A. var jämväl en finbildad konstsamlare,
lät restaurera cistercienserklostret i Fontenay och




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free