Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batthyany ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Batthyany-Baudin
488
f. 24 okt. 1887, är sedan 1906 gift med konung
Alfons XIII af Spanien. V. S-g.
*Batthyany. - 3. Theodor B., grefve, ungersk
politiker, f. 23 febr. 1859 i Zalaszentgrót, var först
sjöofficer, egnade sig sedan åt politiken och blef
inom ungerska deputeradekammaren, dit han inval-
des 1892, först medlem och senare vice-president i
Jusths oppositionella partigrupp och därefter en
bland författningspartiets ledande män. Som mini-
ster utan portfölj tillhörde han Wekerles sista
ministär (aug. 1917-okt. 1918). Därefter var han
efter revolutionen utrikesminister i Károlyis mini-
stär och, sedan Károlyi j an. 1919 blifvit proviso-
risk president, i mimistären Berinkei, men förjaga-
des jämte Károlyi genom Béla Kiins bolsjevikiska
revolution mars s. å. B. har skrifvit en mängd
marintekniska och nationalekonomiska essayer och
var under de parlamentariska striderna i Ungern
före Världskriget en bland den allmänna rösträttens
ifrigaste och mest begåfvade förkämpar. V. S-g.
Batti sti. Ges a re, italiensk patriot från Tren-
tino, f. 4 febr. 1875 i Trient, afrättad där 12 juli
1916, blef efter studier i Wien, Graz och Florens
filos. doktor i Florens 1897, utgaf om sin hembygd
II Trentino, saggio di geografia fisica e d’antropo-
geografia och uppsatte s. å. tidskr. "Tridentum".
B. bekämpade därpå i Trient de österrikiska myn-
digheterna och påyrkade själfstyrelse för Trentino
i sin demokratiskt nationalistiska tidning "II po-
polo", invaldes som irredentistisk socialist 1911 i
österrikiska riksrådet och fortsatte där den kam-
panj han förut drifvit i sin tidning för autonomi
åt Trentino och en italiensk fakultet vid universi-
tetet i Trieste. Vid Världskrigets utbrott 1914
flydde han undan hotande arrestering till Italien
och verkade där i tal och skrift för italienskt del-
tagande i kriget samt för stöd och hjälp åt tren-
tinska desertörer. Efter Italiens krigsförklaring mot
Österrike 1915 inträdde B. som simpel soldat i
italienska armén, befordrades snart till löjtnant vid
ett alpjägarregemente, deltog i Trentinofälttåget
sommaren 1916 och blef tillfångatagen af österri-
karna, som läto en krigsrätt döma honom till döden
som högförrädare. Han afrättades genom hängning,
men vördades af sina landsmän som patriotisk mar-
tyr. En byst af B. restes 1917 på Monte Pincio i
Rom. V. S-g.
Battistlni, Mattia, italiensk sångare, f. 17 juli
1858 i Rom, studerade juridik och sång, debuterade
1879 på operascenem i
Rom som Aljonso i
"Leonora" och har se-
dan fullföljt sin fram-
gångsrika konstnärsba-
na i Ryssland, Öster-
rike, Frankrike, Spa-
nien, England, Syd-
Amerika m. fl. länder.
Han gästade Stockholm
1920, 1921 och 1922.
då han gaf konserter
och på K. teatern upp-
trädde som Rigoletto.
Scarpia i "Tosca" och
Alfonso i "Leonora";
sextiotvååringen erkändes därvid allmänt vara en af
de ypperste sångare man här hört. Hans omfångsrika
röst ter sig till karaktären närmast som tenorbaryton
med utomordentligt klar och behaglig klang; den
kan på naturligaste sätt stegras till starka kraft-
evolutioner, men hans sång förtjusar främst genom ett
jämnt strömmande, mildt välljud med osökt skiftande
nyanseringar och en själfullhet, som förädlar af ven
de föråldrade operaarior och medelmåttiga italien-
ska romanser, hvarmsd han tycks helst fylla sina
konsertprogram. Åhörarna hinna därvid knappast
reflektera öfver hans mästerliga tonbildning och en
fulländad andhämningsteknik, som t. ex. sätter
honom i stånd att utan syn- eller hörbar ansträng-
ning utföra invecklade koloraturpassager och ome-
delbart därefter lika fulltonigt fortsätta med lugnt
framvällande föredrag. På vår operascen voro hans
framställningar väl utmejslade och intrycksstarka,
men om vidden af hans talang på detta område
kunde de ju ej ge tillräckliga vittnesbörd. E. F-t.
*Batum sköts under Världskriget i brand af tur-
kiska Örlogsfartyg 10 dec. 1914. Det evakuerades
af ryssarna (bolsjevikerna) i enlighet med freden i
Bresfc-Litovski (3 mars 1918) och besattes 15 april
s. å. af turkarna under stark opposition från arme-
nier och georgier. Efter vapenstilleståndet mellan
de allierade och turkarna besattes B. nov. s. å. af de
förre. När engelsmännen sedan (hösten 1919) ut-
rymde Transkaukasien, lämnades en liten styrka
kvar i B., tills dess slutliga öde skulle af göras, och
nov. 1919 tillsatte engelsmännen en militärguvernör
och upprättade en gendarmkår i B. Det tillhör nu
sovjetrepubliken Armenien och blef genom öfverens-
kommelse mellan de kaukasiska staterna förklarad
för frihamn. Omkr. 46,C03 inv. - B. är äfven
namn på en provins i Armenien. 6,794 kvkm. Omkr.
186,COO inv. E. A-t.
Baturité, stad i staten Ceará, Brasilien, i vackert
läge vid foten af Serra do Machado, nära floden
Choro och vid järnvägen 97 km. s. s. v. om Ceará.
Stora kaffe- och sockerplantager i trakten. 30,032
inv. som kommun (1920). E. A-t.
Batwa, folk. Se Träskfolket.
Bauan (B a a a n g), stad på Luzon, Filippinerna,
vid Batangaviken, 84 km. s. om Manila. Tillverk-
ning af bambukorgar, mattor af palmfibrer, sol-
fjädrar och hampväfnader. Handel med svin, hästar
och jordbruksalster. 39,094 inv. (1918). E. A-t.
Bauchi, eng. namnform för B a u t s j i.
*Bauck, Jeanna Maria Charlotta, var
dotter till K. V. Bauck.
Baud. Se B o d 1. Suppl.
*Baudelaire,C. P. - B sLettresi8åi-i866och
(Euvres posthumes utgåfvos 1907. Af monografiska
arbeten om B. märkas de af L. Fière (1903), Séché
och Bertaut (1910), Nådar (1911), Vandérem
(1917), Barthou (s. å.) och Raynaud (1918). Till
sv. öfversattes 1920 af A. Cedercreutz ett band
"Dikter". R-n B.
*B au din, P. E. De sju sista raderna i denna arti-
kel böra utgå.
Baudin [båda7], Pierre, fransk politiker, f. 21
aug. 1863 i Nantua, d. 31 juli 1917 i Paris, brorson
till den vid barrikadstriderna 3 dec. 1851 stupade
Alphonse B. (se d. o.), blef advokat i Paris och
president i Paris’ municipalråd (1896), blef 1898
led. af deputeradekammaren för Paris och var juni
1899-juni 1902 minister för offentliga arbeten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
