Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bauer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
491
Bauer-Baumé-areometer
492
helt personlig karaktär, de tilltala barnen genom
den friska gestaltningsförmågan af ljusalfer, täckn
sagoprinsessor, godmodigt humoristiska trollkärin-
gar och klumpigt lustiga trollungar ("Humpe"),
och de vinna den full-
vuxne genom sin ljusa
romantik, sin konstnär-
liga kultur och behag-
fulla linjekonst, påver-
kad af Karl Larsson
och af ven af engelska
illustratörer. B. utgaf
1907 ff. bilderboken
Bland tomtar och troll
och 1915 Troll (10
litografier), gjorde illu-
strationer (af föga nor-
disk hållning) till V.
Rydbergs "Fädernas
gudasaga" 1913, utför-
de etsningar och träsnitt och äfven skulptur (Sol-
Humpe) och författade och iscensatte barnspelet
Mats och Petter (uppf. på Skansen 1915 och på
Blancheteatern s. å.). Han målade i olja porträtt
af barn och unga kvinnor, och hans sträfvan gick
till dekorativt väggmåleri. Till hans uppslag
åt detta håll höra Sagoprinsessan (porträtt af
en gullhårig ung kvinna stående i ett björk-
landskap 1905), Sagoflickan, som sitter och reder
sitt hår (1912) och Blå prinsessa (från hans se-
naste tid). Utförda väggmålningar äro Den helige
Martin och tiggaren (i Oddfellows’ lokal i Ny-
köping, 1913) och Freja (i en flickskola i Karls-
krona, 1917). - Han är representerad i National-
museum af akvareller och var led. af Konstakade-
mien sedan 1916. Äfven B:s hustru, Ester B.,
född El l q vi s t, f. 1880, var målarinna, elev af
akademien. G-g N.
Báu’er, Max, tysk mineralog, f. 13 sep t. 1844
i Gnadenthal, Schwäbisch Hall i Württemberg,
d. 4 nov. 1917 i Marburg, blef privatdocent 1871
i Göttingen och 1872 i Berlin, professor i mine-
ralogi och geologi 1875 vid universitetet i Königs-
berg och i mineralogi och petrografi 1884 i Mar-
burg. Sedan 1885 var han medredaktör och senare
hufvudredaktör för "Neues jahrbuch fur mineralo-
gie, geologie und paläontologie". B. egnade sig
hufvudsakligen åt speciell och fysisk mineralogi,
särskildt åt ädelstenarna. Bland hans arbeten
märkes Handbuch der edelsteinskunde (2:a uppl.
1909). K. A. G.
Báii’er, Gustav Adolf, tysk politiker, f. 6
jan. 1870 i Darkehmen i Ostpreussen, var son till
en domstolsvaktmästare, hade i sin ungdom vakt-
mästaranställning vid ämbetsverk, slöt sig till
socialdemokratien och var 1903-08 sekreterare vid
centralarbetarsekretariatet. Han blef 1908 vice
ordf. i de tyske arbetarnas landsorganisation (fack-
föreningarnas "generalkommission") och utöfvade på
denna post i samverkan med ordf. Legien stort in-
flytande på fackföreningarnas hållning under kri-
get. Sedan 1912 var han medlem af tyska riks-
dagen. B. inträdde 5 okt. 1918 som arbetsminister
i prins Max’ af Baden ministär, bibehöll efter
revolutionen samma post i ministären Scheidemann
och valdes 1919 till medlem af tyska nationalför-
samlingen. Som fackminister gaf han prof på goda
socialpolitiska insikter och lugn moderation. Vid
socialdemokraternas öfverläggningar i juni 1919 om
de allierades ultimatum i fredsfrågan uppträdde B.
först för de hårda fredsvillkorens af visande, men
han åtog sig, sedan riksdagsledamöternas majoritet
bestämt sig för fredens undertecknande, 21 juni
ministerpresidentskapet (sedan aug. s. å., efter den
nya författningens ikraftträdande, med den gamla
titeln rikskansler) och genomdref 23 juni i national-
församlingen beslutet om fredstraktatens underteck-
nande utan förbehåll, hvarvid han på tal om det
nödtvungna erkännandet af, att tyska folket skulle
vara upphof till kriget, yttrade, att "här blir ett
besegradt folk våldfördt till kropp och själ som
aldrig något folk tillförene". B. af gick från riks-
kanslersposten efter "Kapp-kuppen" i mars 1920,
men kvarstod till juni s. å. som riksskatteminister
i sin efterträdare Mullers ministär. B. är sedan
maj 1921 riksskatteminister i koalitionsministären
Wirth. V. S-g.
Bau’er, Otto, österrikisk socialdemokratisk po-
litiker, f. 5 sept. 1881 i Wien, studerade national-
ekonomi under Böhm-Bawerk och var mångårig
medarbetare i "Arbeiter-zeitung". I Världskriget
deltog han som soldat 1914, tillfångatogs och vista-
des 1915-17 som krigsfånge i Ryssland. Vid hem-
komsten fick han genast en ledande ställning inom
socialdemokratiska partiets vänstra flygel, och efter
revolutionen i nov. 1918 efterträdde han Viktor
Adler som den nya republiken Österrikes utrikes-
minister. B. var ifrig anhängare af planen på
Österrikes förening med det republikanska tyska
riket, och hans starka partitagande härför gjorde
under fredsförhandlingarna hans ställning som ut-
rikesminister ohållbar, hvadan han afgick juli
1919. Han tog emellertid alltjämt betydande andel
i den konstituerande nationalförsamlingens förhand-
lingar och är äfven i den nya folkrepresentationen,
nationalrådet, en bland det socialdemokratiska par-
tiets inflytelserikaste talare. Bland B:s skrifter mär-
kas Die nationalitätenfrage und die sozialdemo-
kratie (1908), Die russische revolution und das
europäische proletariat (1917) och Bolschewismus
öder sozialdemokratie ? (1920). V. S-g.
*Bauhinia, bot. De vågiga stammarna hos vissa
arter (se fig.) kallas "aptrappor". Släktets art-
antal uppgår nu till omkr. 200. G. L-m.
Báuli, forntida romersk villastad, mellan Mise-
num och Lucrinska sjöin. Talaren Hortensius hade
där en villa. Kejsar Caligula byggde därifrån till
Puteoli sin beryktade skeppsbrygga. J- C.
*Baumbach. 1. R u dolf B. dog 21 sept. 1905.
Baumé-areometer [båme-] är en i kemiska fabri-
ker mycket använd areometer (se d. o.), hvars
skala konstruerats af Baumé (se d. o.). På den
ursprungliga Baumé-areometern (för vätskor tyngre
än vatten) betecknade O-strecket (O grader Baumé)
vattnets specifika vikt, medan 10° motsvarade eg.
v. hos en 10-procentig koksaltlösning. Afståndet
mellan dessa 2 punkter på skalan var deladt i 10
lika delar, hvarjämte graderingen fortsattes med
lika stora grader på andra sidan om 10 :e strecket.
Sedermera har emellertid Baumé-areometern på
olika tider och orter undergått en sådan mångfald
af förändringar, att enligt Lunge (1910) "ingen
människa med bestämdhet kan säga, h vad Baumé-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
