Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bèchamel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Béchamel [besam’l]. Se Sås, sp. 50.
*Beche, H. Th. dela, var led. af svenska Vet.
akad, (1852).
*Bec-Hellouin bör uttalas bäkäloå’.
*Bechgaard, Julius, dog i mars 1917.
*Beck, D. Se Kristina, sp. 1417, där ett
af B. måladt porträtt är återgifvet.
*Beck (B.-Rzikowsky), Friedrich von, dog
9 febr. 1920. Han innehade i 25 år (1881-1906)
den maktpåliggande befattningen som chef för öster-
rikiska generalstaben. Efter erhållet afsked ur aktiv
tjänst blef han 1906 grefve och 1916 generalöfver-
ste. 1918 lämnade han h. o. h. krigstjänsten. -
Som generalstabschef verkade han synnerligen
nitiskt och framgångsrikt för såväl generalstabens
som hela härordningens tidsenliga utveckling. Så-
lunda omorganiserades under hans tid som general-
stabschef infanteriet, artilleriet (som högst väsent-
ligt utökades) och ingenjörtrupperna fullständigt,
hvarjämte såväl österrikiska som ungerska landt-
värnet erhöll en fast organisation och utvecklades
till en med linjen nära nog jämställd armé, hvilket
allt blef af största betydelse för höjandet af härens
krigsberedskap och användbarhet i fält. H. J-dt.
Beck, Max Wladimir von, friherre, öster-
rikisk politiker, f. 6 sept. 1854 i Wien, inträdde
1876 i administrativ statstjänst och avancerade
inom jordbruksministeriet till afdelningschef. Han
var juni 1906-nov. 1908 österrikisk ministerpresi-
dent och genomförde på denna post 1906 års på
allmän rösträtt grundade valreform samt 1907
års "ausgleich" med Ungern (se Österrike,
sp. 250). V.S-g.
Beck, Hans Johannes Christian,
dansk dansör, f. 31 maj 1861 i Haderslev, ut-
bildades från 1869 vid k. teaterns i Köpenhamn
balettskola, blef 1881 solodansör och var 1894-
1915 balettmästare. Han utförde efter hand alla
hufvudpartierna i Bournonvilles baletter, och fram-
för allt var han mimiskt framstående som Loke
i "Trymskviden". Spänstig ungdomskraft och
glädtig elegans ha f. ö. utmärkt hans dans.
B. har själf diktat baletter, bl. a. Den lille
havfrue. E. Ebg.
Becke, Friedrich Johann, österrikisk
mineralog och petrograf, f. 31 dec. 1855 i Prag,
blef 1882 privatdocent i petrografi i Wien och
1890 professor i Prag, men kallades 1898 till
Wien som professor i mineralogi och petrografi.
B. har företrädesvis egnat petrografien sitt arbete
med mycket stor framgång, och särskildt har han
sysslat med de stora frågorna om magmornas diffe-
rentiation och utbildning, men äfven riktat veten-
skapen med mineralogiska arbetsmetoder och spe-
cialforskningar. Som lärare i petrografi är B. myc-
ket framstående, och många lärjungar ha utgått
från hans institut. Han utger Tschermaks "Mi-
neralogische und petrographische mitteilungen".
Sedan 1899 är han led. af Österrikes vet. akad.
och sedan 1911 dess generalsekreterare. Han är
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1906) samt korresp.
led. af Geol. fören. i Stockholm (1916), inför hvil-
ken han i april 1920 höll föredrag. K. A. G.
Becker, Trajan, artilleriofficer och fästnings-
ingenjör, ingick först vid svenska fältartilleriet i
Pommern, där han 1631 var löjtnant, men i aug.
1636 blef han tygmästare på Kalmars, Jönköpings
och Älfsborgs slott. Denna befattning hann han
dock knappast tillträda, förrän han i dec. s. å.
utnämndes till ingenjör öfver Ingermanland och
tygmästare öfver alla därvarande fästningar. B.
ledde sedan nybyggnads- och förstärkningsarbeten
vid Narva efter af honom själf utarbetad ny dessein,
vid Ivangorod, Nöteborg, Kexholm, likaledes enligt
egen dessein, och Viborg samt utförde åtskil-
liga svåra grundläggningsarbeten på djupt vatten,
byggde en 114 famnar lång bro mellan Narva och
Ivangorod samt sågkvarnar vid Kexholm och Nöte-
borg. Om inspektionsrätten öfver nu nämnda fäst-
ningar råkade han snart i delo med den härsk-
lystne geueralingenjören Johan v. Rodenburgh (se
d. o.), och den heta tvisten slutade först med B:s
död, 1644. L. W:son M.
*Becker. - 7. Adolf von B. (sp. 1143) dog
23 aug. 1909 i Vevey.
*Becker, Jean (sp. 1146). - Sonen Hugo
B. blef 1909 förste violoncell-lärare vid musikhög-
skolan i Berlin. Han har företagit vidsträckta
konsertresor. Led. af Mus. akad. i Stockholm 1906.
Becker, Karl Heinrich, tysk orientalist
och politiker, f. 12 april 1876 i Amsterdam, filos.
doktor i Heidelberg 1899, docent i semitiska språk
1902 och e. o. professor 1906 där, utnämndes till
ord. professor 1908 i Hamburg och 1913 i Bonn.
1916 inträdde han i preussiska kultusministeriet som
"personalreferent fur die universitäten" och blef
samtidigt ord. honorarprofessor vid Berlins universi-
tet. I april 1921 blef han preussisk kultusminister
i Stegewalds ministär. Genom eggande idérikedom
och vaken historisk blick har B. utöfvat djupgående
inflytande på den moderna islamforskningen i Tysk-
land, för hvilken den af honom 1910 uppsatta
tidskr. "Der Islam" är ett betydelsefullt språkrör.
Bland hans skrifter märkes Beiträge zur geschichte
Ägyptens unter dem Islam I-II (1902-03). H. S. N.
Beckershof, herrgård i Ö. Vingåkers socken,
Södermanlands län, belägen på en udde i sjön
Tislången, har en areal af 735 har, hvaraf 161
har åker; tax.-v. 133,000 kr. B., som tidigare
lydt under Julita kloster och Barksäter, tillföll
1663 släkten Beckerfelt samt har senare egts af
bl. a. släkterna Ryding, Indebetou, Arfwedson och
Lewenhaupt. Nuv. egare är G. Francke. O. Sjn.
Beckett, Francis, dansk konstförfattare och
museiman, f. 1868 i Köpenhamn, blef student 1886,
filos. doktor 1897 och docent vid universitetet 1909.
Han blef inspektör vid afgjutningssamlingen i konst-
museet 1897 och denna samlings föreståndare 1915.
B. har företagit långvariga och omfattande resor för
konststudium. Bland hans arbeten, som utmärkas
af lärdom, grundlighet och rikedom på nya uppslag
och iakttagelser, märkas Florentinske kunstnere
(1897), Renaissancen og kunstens historie i Danmark
(s. å.), Danske herreborge (1904), Aarhus domkirke
(s. å.), de båda praktverken Köbenhavns raadhus
(1908) och Frederiksborgs historie (1914), af del-
ningarna om 1500-talets konst och om det samtida
måleriet i det af K. Madsen utg. verket "Kunstens
historie i Danmark" (1901-07) och den samman-
fattande öfversiktea Verdenskunstens historie i
grundtræk (1911). G-g N.
* Beck-Friis. - 2. K. A. B. - Hans son Lave
Joakim B. blef 1905 envoyé i Wien (1906
äfven generalkonsul där och 1915 äfven envoyé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
