- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
547-548

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

547

Berg

548

332,000 kr. B. lyder under Högsjö i V. Vingåker
(se Högs jo 2,sp.233). 1-3. O. S j n.

Berg. 1. Härad och socken i B. pastorat på
västsidan af den stora ön Senja, Troms fylke (f. d.
Tromsö amt), Norge. 263,33 kvkm. 1,176 inv.
(1920). Fiske; flera fiskelägen. Nickelfyndigheter.
- 2. Härad och pastorat, omfattande B., Asak
och Kokke socknar, i östfold fylke (före 1919
Smaalenenes amt), strax n. om Fredrikshald, Norge.
252,73 kvkm. 6,182 inv. (1920). Jordbruk och
fabriksverksamhet. Inom B., som i sydvästra delen
gränsar till Idefjorden, ligga "strandstedet" Spön-
viken och färjestället Svinesund. 1-2. K. G. G.

*Berg. - 2. J. A. S. B. (sp. 1423) dog 20 jan.
1916 i Stockholm.

*Berg. - 2. R. F. B. (sp. 1425) dog 8 dec. 1907
i Stockholm. - 3. J. Y B. (sp. 1425) lämnade
1916 sina befattningar som professor, öfverkirurg
och chef för Serafimerlasarettets ekonomi och för-
valtning. 1914-19 var han led. af Medicinalsty-
relsens vetenskapliga råd, 1917-20 inspektör för
vanföreanstalterna och 1918-19 ordf. bland sak-
kunnige för utredning rörande den med. undervis-
ningen. Påpekas må B:s energiska arbete för till-
komsten af Sveriges förnämsta röntgeninstitut och
dess enda radiumhem. Och stor är hans förtjänst om
skapandet af en kår utmärkta kirurger för lasaretten
och af en verkligt skolad och bildad sköterskekår.
Han är med. hedersdoktor vid Kristiania universitet
(1910), hedersled, af Svenska läkaresällskapet
(1911) och led. af Krigsvet. akad. (1915) samt he-
dersled, af Medicinsk selskab i Köpenhamn (1922).
Bland hans skrifter må ytterligare nämnas Carl
Gustaf Santesson. Minnesteckning (1917) och Stu-
dien uber die funktion der gallenwege unter nor-
malen und gewissew abnormen verhältnissen (i
"Acta chirurgica scandinavica". Suppl. II, 1922).

"Berg, K. J. (sp. 1426), dog 25 febr. 1905 i
Stockholm.

*Berg, L. (sp. 1429), dog 30 jan. 1920 i
Stockholm. Han var led. af riksdagen t. o. m. 1910
och af konstitutionsutskottet t. o. m. 1907. Under
unionskrisen ville han ej göra några eftergifter åt
norrmännen och var medmotionär om det s. k. krigs-
kreditivet på ICO mill. kr.

"Berg, F. 0. T. (sp.
1430), dog 18 dec. 1914
i Eåsunda.

*Berg, G. V. (sp.
1431), f. 8 juli 1839,
erhöll 1910 afsked från
byråchefstjänsten, dog
16 juni 1915 i Kung-
älf. Bland hans skrifter
må ytterligare nämnas
Elfsborgs slott. L Hi-
storia (i "Bidragen",
bd 7, 1902-04) och
Bohusläns historia (l-
2.Göteborg,1912,1915
-21).

Berg, Bernhard
Alfred, matematiker,

läroboksförfattare, f. 21 nov. 1838 i Falun, d. 9 febr.
1900 i Stockholm, blef student i Uppsala 1858 och
filos. doktor 1866, var lärare vid Stockholms gym-
nasium 1866-70 och. Stockholms lyceum 1868 72,

G. Vilhelm Berg.

vid Högre lärarinneseminariet från 1872, undervi-
sade kronprins Gustaf och hans bröder arffurstarna
och" blef 1874 lärare vid Slöjdskolan (Tekniska sko-
lan, se d. o.) i Stockholm. B. skref åtskilliga med
rik exempelsamling utrustade läroböcker i elementär
aritmetik, hvilka vunnit ovanligt stor spridning:
Räknelära för de allmänna läroverken och flick-
skolor (1888; 22:a uppl. 1920; äfven i omarbet-
ning af K. Hagström, flera uppl.), Folkskolans räk-
nelära (1889; delvis i 24 :e uppl. 1920; äfven
omarb. af Carli och Linden, flera uppl.), Folk-
skolans mindre räknelära (1890; 15 :e uppl. 1920)
m. m.

Berg, Nils Vilhelm, affärsman, donator,
f. 20 aug. 1842 i Stockholm, student i Uppsala
1860, innehade 1864-94 den af fadern grundade
firman Anders Berg & komp. och var 1889-92
stadsfullmäktig. 1913 donerade han egendomen
Marholmen, Lanna socken, Stockholms län, jämte
400,000 kr. till hvilohem och understöd åt arbe-
tarfamiljer, som råkat i nöd Ull följd af arbetslös-
het och umbäranden.

Berg, Rikard Vilhelm Timoleon, mi-
litär, riksdagsman, f. 2 aug. 1843 i Skallsjö (Alfs-
borgs län), blef underlöjtnant vid Lifregememtets
husarkår 1861, löjtnant vid generalstaben 1873,
öfverste och chef för Kronprinsens husarreg. 1891,
chef för Smålands husarreg. 1893 samt var general-
major och generalintendent 1896-1904. Han var
militär led. i Högsta domstolen 1903-08 och led.
af Andra kammaren (för Västervik, Eksjö och Vim-
merby) 1891-93, hvarunder han som led. af för-
svarsutskottet vid 1892 års urtima riksdag verk-
samt bidrog till antagandet af den "förbättrade här-
ordningen". Sedan 1914 är B. v. ordf. i öfversty-
relsen för Svenska röda korset och har som sådan
nedlagt omfattande och högt uppskattadt arbete,
särskildt vid ordnandet af invalidtransporterna ge-
nom Sverige under Världskriget. Sedan 1892 är B.
led. af Krigsvet. akad. H. J-dt.

Berg, Gustaf Johan Georg Axel, jurist,
politiker, f. 25 febr. 1844 i Mönsterås, d. 12 april
1908 i Stockholm, blef 1863 student i Uppsala, där
han 1867 aflade hofrättsexamen, innehade domar-
förordnanden och utnämndes 1882 till häradshöf-
ding i N. och S. Vedbo domsaga i Jönköpings län,
i hvars landsting han blef led. 1888 och sedan
1891 var ordf. B., tullvän och konservativ, repre-
senterade Västervik, Eksjö och Vimmerby i Andra
kammaren 1888-90 ooh länet i den Första 1891-
till sin död samt hade plats i särskildt utskott
(1889) och konstitutionsutskottet (1892-l:a ur-
tima riksd. 1905, vid den sistnämnda ordf.). Under
unionsbrottets dagar tillhörde han Kr. Lundebergs
kortvariga ministär (2 aug.-7 nov. 1905) som ju-
stitieminister. B. var statsrevisor (1896-1901) samt
led. af kommittéerna ang. kommunalskatterna (1897
-1900) och proportionella val (1902-03).

*Berg, J. Fridtjuv, ansåg Friesenska läro-
verksreformförslaget 1904 lägga hinder i vägen för
folkskolans utveckling till bottenskola. Han sökte,
ehuru förgäfves, få det ändradt bl. a. så, att små-
läroverken skulle ombildas till ett slags realsko-
lor, som skulle kunna bygga på folkskolan. Våren
1905 förde han i "Svensk läraretidning" en pole-
mik (i bokform s. å. under titeln Individualitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free