- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
549-550

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549

Berg

550

uppdelning inom folkskolan, hvilket fått namnet |
"Mannheimersystemet". Till de kungliga röst-
rättsförslag på proportionalistisk grund, hvilka
framlades vid riksdagarna 1904 och 1905, var B.
liksom den af Staaff ledda majoriteten af liberala
samlingspartiet en be-
stämd motståndare. Fr.
o. m. 1905 började B.,
som förut egentligen
yttrat sig endast i folk-
bildmingsfrågor och all-
mänt humanitära spörs-
mål, att ta verksam del
i de politiska striderna.
Efter unionsupplösnin-
gen uttalade han sig
bestämdt mot hvarje
våldsamt ingripande i
konflikten mellan Sveri-
ge och Norge. Yid
höstvalen 1905 bekäm-
pades han på denna grund, ehuru utan framgång,
af högern och en del högerliberaler. I Staaffska
ministären af 7 nov. 1905, hvars främsta upp-
gift blef att söka åstadkomma en rösträttsre-
form på majoritetsvalens grund, inträdde B. som
ecklesiastikminister. Som statsråd lyckades han
förverkliga en del för folkundervisningen och den
allmänna kulturen betydelsefulla önskemål. Bland
dem kunna nämnas förenkling af stafsättet (på-
bjuden i k. cirk. 7 april 1906, "stafningsukasen" ;
se K ät t st af ning, sp. 115), hvilken inom åt-
skilliga kretsar väckte stor förbittring, folkskollä-
rarkårens representation inom de lokala skolsty-
relserna och statsanslag till skönlitterära förfat-
tare. 29 maj 1906 af gick B. jämte ministärens
of riga medlemmar. I den politiska agitationen
sommaren och hösten 1906 tog B. mycket verksam
del och försvarade både i tal och skrift såväl
Staaffska ministärens allmänna politik som dess
rösträttsförslag. (Talen samlades i boken Inför
genombrottet, 1906.) Det proportionalistiska Lind-
manska rösträttsförslaget bekämpades af B. både
i föredrag inom olika delar af landet och i riks-
dagsdebatterna våren 1907. Sedan förslaget en
gång antagits af riksdagen, ställde han sig liksom
Staaff på den ståndpunkten, att striden mellan
proportionsval och majoritetsval borde få hvila.
Beträffande parlamentarismen, försvarsfrågan och
nykterhetsfrågan, de tre stora stridsspörsmålen
1909-H? anslöt sig B. helt till Staaff och var lik-
som denne anhängare af Andra-kammar-parlamen-
tarism samt utredningar rörande försvaret och det
allmännas ställning till rusdryckshandeln. Det
arbete B. utfört som ecklesiastikminister blef inom
vida kretsar högt uppskattadt. Universitetens upp-
fattning fick ett klart uttryck i B:s promoverande
till filos. hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala
1907. Året förut hade han af Lindmanska mini-
stären gjorts till ordf. i en kommitté för reforme-
ring af folkskoleseminarierna. Småningom vidgades
kommitténs uppdrag, så att det kom att omfatta
af ven andra frågor rörande folkundervisningen,
såsom förändring af folkskoleinspektionen och upp-
rättande af en central ledning för undervisnings-
väsendet. Till vissa delar af propositionen om
kommunala mellanskolor 1909 var B. motståndare,

och han lyckades motionsvis genomdrifva, att de
föreslagna skolorna frigjordes från sambandet med
de enskilda skolorna och närmare anslötos till de
högre folkskolorna. Inom skolvärlden var B. af ven
efter sin statsrådstid mycket verksam. 1907 blef
han redaktör af "Svensk läraretidning" och 1910
ordf. i Sveriges allmänna folkskollärarförening,
som nästan enhälligt anslöt sig till hans i boken
Rättvisa lönegrunder (1911) framställda uppfatt-
ning, att familjeförsörjare borde tillerkännas större
inkomster än icke familjeförsörjare. Då Staaff 7
okt. 1911 bildade sin andra ministär, blef B. åter
ecklesiastikminister. Han framlade nu bl. a. pro-
position (bifallen af riksdagen) om reformering af
folkskoleseminarierna, proposition om en för hela
rikets undervisningsväsen gemensam skolöfversty-
relse, hvilken närmast ledde till upprättande af
en särskild folkskoleöfverstyrelse, och proposition
om folkskoleinspektionens omläggning, hvars be-
handling blef genom de politiska händelserna 1914
tills vidare uppskjuten. De önskemål, som fram-
förts i de båda sistnämnda propositionerna, blefvo
senare helt uppfyllda. Andra för folkbildningen
viktiga riksdagsbeslut under B:s statsrådstid gällde
höjda anslag till folkhögskolor och folkbibliotek.
Sedan Staaffska ministären 10 febr. 1914 störtats,
blef B., som under statsrådstiden föga deltagit i
de politiska debatterna, en af förgrundsfigurerna i
valrörelsen. Sina då hållna politiska tal utgaf han
under titeln Under 19H års kris. Vid urtima
riksdagen s. å. författade han motiveringen till den
liberala motionen beträffande landtförsvaret, hvil-
ken äfven från motståndarhåll rönte ett visst er-
kännande. Vid höstvalen 1914 var han lifligt verk-
sam och behöll vid sidan af Staaff sin plats som
representant för hufvudstadens frisinnade. Med
1915 års början återgick B. till redaktörskapet
för "Svensk läraretidning" och ordförandeposten
i Sveriges allmänna folkskollärarförening. Inför
offentligheten framträdde han endast i skolfrågor.
I den polemiska artikelserien Religionsundervis-
ningen i folkskolan (i tidskr. "Forum" och i
"Svensk läraretidning") gjorde han gällande, att
religionsundervisningens beskaffenhet ytterst icke
bestämmes af föreskrifter, utan måste bero på gra-
den af lärarens religiösa fördragsamhet och peda-
gogiska takt. B. afled 29 febr. 1916 i Stockholm.
Bland hans skrifter märkas vidare Adolf Hedin
(1906) och Nutidsfrågor på uppfostrans område
(h. I, 1911; h. II : l, II : 2 utg. af J. Franzén,
1919). Litt.: "Minnesskrift tillägnad F. B. på
60-årsdagen den 20 mars 1911", "F. B. Några
minnesblad" (1916), "Stockholms folkskollärareför-
enings minnesfest över F. B. den 20 mars 1916",
och N. 0. Bruce, "F. B." (i "Sv. biografiskt
lexikon", d. 3, 1922).

2. Yngve B., den föregåendes son, konstnär,
f. 23 dec. 1887 i Stockholm, studerade vid Göte-
borgs musei rit- och målarskola 1906-07, vistades i
Paris 1908-13 samt reste i Spanien 1910 och 1913.
B. har gjort sig känd hufvudsakligen som teck-
nare: Kleopatra (26 planscher 1913), Spanskt (il-
lustrerade reseskildringar; 1915), Fredmans sånger
och Fredmans epistlar (hans yppersta arbete hit-
tills, 1917-18), har dessutom lämnat illustratio-
ner till K. Asplunds "En munksaga" (s. å.), har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free