Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergström-Simonsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lustspel, den först af censuren förbjudna Karen
Bornemann (1907; 7:e uppl. 1908; uppf. 1908 i
Stockholm), Det gyldne skind (1908), med ämne
från Thorvaldsens ungdom, komedien Idas bryllup
(1911; "Med i dansen", uppf. 1912 i Stock-
holm) och läsdramat Vejen til Gud (1912) samt
de postumt uppförda, det satiriska lustspelet Hvad
man tåler om och skådespelet Provens dag (1915);
med H. Pontoppidan dramatiserade ham den senares
"Lille Rödhætte" till Thora van Deken (1915;
uppf. 1916 i Stockholm). Danskt godmodigt
skämtlynne, lefnadskännedom och teknisk skicklighet
utmärkte honom.
R–n B.
Bergström-Simonsson, Anna Katarina,
sångpedagog, f. 30 dec. 1853 i Färnebo socken,
Värmland, tog 1876 organistexamen vid kon-
servatoriet i Stockholm, verkade länge som sång-
lärarinna i folkskolor och flickskolor, bl. a. vid
Högre lärarinneseminariet, och var 1903-20 lära-
rinna i metodik och pedagogik ("ledare af prof-
kurs i skola") vid konservatoriet. Led. af Mus.
akad. 1912. Hon har inlagt mycken förtjänst om
skolsången i Sverige, äfven genom fortbildnings-
kurser i tonbildning och talteknik, är anhängare
af "formelmetoden" (jfr Anjou, Suppl., och
Musikundervisning i skolorna) samt har
företagit utländska studieresor och gett ut bl. a.
Sångkurs för skolan. Hon ingick äktenskap 1916
med direktören J. D. Simonsson.
* Bergsvik har jämte Storfors hamn och
lastageplats, hvarest 1919 i hamnafgifter för fartyg och
varor erlades 203 kr. för inrikes och 2,933 kr.
för utrikes fart.
Bergsviken utgör den sydligaste och största viken
af Jämtlands Storsjö (292 m. ö. h.) och al-
skiljes från den egentliga sjön genom Norderön
m. fl. öar. Dess längd är omkr. 40 km.; dess
areal kan uppskattas till mer än 125 kvkm.
Under det att dess norra del är tämligen smal (1,5–2,5 km.),
blir den söderut upp till 7 km. bred.
Där skjuter den 13 km. långa Myrviken upp mot
n., parallell med B:s hufvudarm. Stränderna äro
ganska tätt bebyggda. Nära B:s sydända reser sig
Hofverberget 547 m. ö. h. Dalgången fortsattes
mot s. ned till Ljungan, och säkerligen har under
preglacial tid åtminstone västra delen af Storsjöns
vattenområde haft sitt aflopp där.
O. Sjn.
*Bergsöe. – 2. V. B. dog 26 juni 1911 i Köpenhamn.
Bergudden, fast klippfyr med mistklocka (sedan
1909) på nordvästra sidan af Holmön, ö. om Umeå,
på 63° 47/ 30// n. br. och 20° 50’ 25" ö. Igd
fr. Gr., på ett 17,8 ra. högt trätorn, uppfördt
1884.
E. A–t.
Bergum. Se Bergjum (äfven i Suppl.).
*Bergunda. Patronatsrätten för B. och Öja upphörde fr. o. m. 1922.
Bergvall, Erik, idrottsledare, f. 7 april 1880
i Västerfärnebo socken, Yästmanland, var 1898–99
redaktör för tidningen "Sport", blef 1900
medredaktör vid "Nordiskt idrottslif" (se d. o.)
och är dess hufvudredaktör sedan 1911, led. i
Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas öfverstyrelse
sedan 1904, var dennas sekreterare 1906–10,
medarbetare i "Stockholmstidningen" 1907–11,
sekreterare i Svenska simförbundet 1904-08,
är dettas ordf. sedan 1909 samt utsågs 1916 till
chef för Stadion i Stockholm. I Olympiska spelen
har han deltagit 1906 i Aten som simtäflare, 1908
i London som ledare af svenska simtruppen och
vattenpolospelare, 1912 i Stockholm och 1920 i
Antwerpen som kommittéordf. för simning. Han
redigerade den officiella redogörelsen för olympiska
spelen (se d. o., sp. 677) i Stockholm. B. har
författat den öfvervägande delen af artiklarna om
idrotter i Nordisk familjebok.
Bergverkskoloni. Se Koloni.
* Bergvik. Driften vid B. är nedlagd, och
trävarurörelsen bedrifves numera uteslutande vid Ala
sågverk. Därom och om bolagets ställning se Ala. Suppl.
Bergvik, kapellförsamling i Gäfleborgs län, Ala
tingslag, ingår i Söderala kommun. 2,493 inv.
(1919). Kapell till Söderala, Uppsala stift, Åla
kontrakt.
Berg von Bergheim. Se Lilliehorn 2.
Bergö, klippfyr på sydöstra udden af Lilla
Bergö (Södermanlands skärgård) på 58° 45’ 10"
<n. br. och 17° 24’ 45" ö. Igd fr. Gr., uppförd 1893.
Bergö, ösocken i Yasa län, Finland, Närpes domsaga, Korsholms härad,
afskildes 1908 från Malaks till själfständigt pastorat, Vasa nedre
kontrakt, Åbo ärkestift. 35 kvkm. 809 inv. (1920), svensktalande.
O. B–n.
Bergön, ö i Nederkalix socken, Norrbottens
län, har en areal af omkr. 17,5 kvkm. Tillika med
Kanon och en del mindre skär och holmar skiljer
den Tore- från Kånefjärden. ön är skogbevuxen
och bergländt (73 m. ö. h.).
O. Sjn.
Bergöö, Karin, målarinna. Se Larsson, K. O.
Beridare, en person, som yrkesmässigt sysselsätter
sig med hästdressyr, särskildt skolridning,
liksom stallmästare (se d. o.). Kungl. svenska
hofstallstaten upptar beridaren närmast efter
stallmästaren. Enligt Sveriges stuteristat finnes 1 beridare
på hingstdepåerna såsom närmaste man tilldepåchefen.
B. C–m.
*Berisslavl tillhör nu republiken Ukraina.
*Berkshiresvin. Se S vi n raser, pl. I.
Berlevåg, härad och socken under Tana pastorat, Finmark
fylke (före 1919 Finmarkens amt), Norge. 1,130,86 kvkm.
1,071 inv. (1920). Inom häradet ligger ett stort fiskeläge B. Fiske.
K.G.G.
Berlin, blixtfyr på skäret B. i Bohusbukten på
57° 56’ 2" n. br. och 11° 33’ 13" ö. Igd fr. Gr., uppförd 1917.
* Berlin. Ehuru B. lidit oerhördt under Världs-
kriget i följd af hungerblockaden och genom flera
mer eller mindre blodiga revolutioner, företer det
f. n. en bild af kraftig utveckling, 1 okt. 1920
införlifvades förstäderna med det egentliga B.
"Storberlin" (Stadtgemeinde B.) består nu af 8
städer: B., Charlottemburg, Köpenick,
Lichtenberg, Neukölln, Schöneberg,
Spandau och Wilmersdorf, med tills.
3,074,679 inv., samt 87 landskommuner med 729,359 inv. eller
tillhopa 3,804,038 inv. B:s ytinnehåll utgör efter denna
införlifning 878,10 kvkm. och öfverträffar i detta hänseende
numera New York, Paris och London.
Centralförvaltningen (magistraten och stadsfullmäktige,
stadtverordnetenversammlung, med 225 medl. ) handahr
blott en del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
