Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Filipstad, – 2. Karl (Carl) Östen Emanuel B.,
den föregåendes son, astronom, universitetslärare, f.
1 sept. 1873 i Stockholm, blef student i Uppsala 1891,
där han 1899 vann filos. doktorsgrad, amanuens vid
Uppsala observatorium 1897 och docent i astro-
nomi 1899, var t. f. observatör 1897–1901,
uppehöll många gånger professors examensskyldighet
1909-11 och utnämndes till professor i astronomi
i Uppsala 1911. B. har utöfvat synnerligen
gagnerik verksamhet genom att utbilda många elever,
öka observatoriets resurser med nya tidsenliga
instrument samt införa nya observationsmetoder
(bestämning af stjärnornas effektiva våglängder). Han
var led. af Vet. akad:s solförmörkelsekommitté
1912 och deltog vid Forssa i Ångermanland med
framgång i solförmörkelseexpeditionen 1914. B.
företog 1902 resa till Finland och Ryssland i sam-
band med naturforskarmötet i Helsingfors samt stu-
dieresor 1903-05 i Tyskland, hufvudsakligen
München och Göttingen, 1908, såsom Riksstatens resesti-
pendiat, till Tyskland, Italien, Frankrike med längre
uppehåll vid observatoriet i Meudon och 1912 för
ytterligare studium af astronomiska institutioner,
till Tyskland och Frankrike. B. är led. af Vet.
soc. i Uppsala (1913). B:s förtjänstfulla veten-
skapliga verksamhet har egnats såväl den teore-
tiska som den praktiska astronomien, i senare hän-
seendet genom bestämning af fixstjärneparallaxer,
effektiva våglängder i st järnspektra samt genom
stellarastronomiska undersökningar af nyare art.
Af hans skrifter må nämnas Till teorien för kome-
ternas upplösning i meteorsvärmar (1897), Under-
sökning af stellarjotografiens användning vid
bestämning af fixstjärnornas årliga parallaxer
(gradualafh. 1899), Sur la parallaxe d’une étoile dans
le voisinage de 61 Cygni (1900), Vber die parallaxe
des sterns BD + 37°4131 (1901), Vber die eigen-
bewegung der Nova 3 (1901), Persei (1902), Über
die abplattung des planeten Uranus (1903), Vber
die bann des ersten Vranus-satelliten, Ariel (1904),
Sur Vemploi d’écrans colorés et de plaques ortho-
chromatiques pour Vobservation photographique des
étoiles fixes (1908), Om bestämningen af de fotogra-
fskt effektiva våglängderna i fixstjärnspektra (tills.
med Bertil Lindblad; 1916), L’éclipse totale de
soleil des 20-21 aout 19U, Études sur la distri-
bution de la lumière dans la couronne solaire
(1919) och Sur le groupe des étoiles à Helium dans
la constellation d’0rion (1919). B. har af ven in-
lagt förtjänst som populärvetenskaplig författare.
Till denna kategori höra bl. a. hans bearb. af New-
comb, "Astronomi för alla" (i "Vetenskap och bild-
ning", 3:e uppl. 1922) samt "Allmän astronomi",
och en mängd artiklai i Nordisk familjebok.
K. B.
*Bergström, E. Gustaf A. (sp. 1508), dog 9
nov. 1904 i Stockholm.
*Bergström. 1. P. A. B. (sp. 1508). Hans son Karl
fick 1911 transport som landshöfding i Örebro län.
Sedan 1906 är Karl B. led. af Landtbruksakad.
*Bergström, O. V. (sp. 1509), dog 4 jan. 1915
i Stockholm.
*Bergström, David K. (sp. 1509), afgick som
medarbetare i "Aftonbladet" och biträdande redak-
tör af "Dagen" 1905. Han förblef led. af Andra
kammaren t. o. m. 1907 och var led. för Östergöt-
lands län af Första kammaren 1912-15. Han var
härunder led. af konstitutions- (t, o. m, första
urtima riksdagen 1905), unions- (okt, 1905),
rösträtts- (1907), bevillnings- (1907, vice ordf., och
1915) samt försvars-(sommarriksdagen 1914) ut-
skotten. Efter att ha tillhört första Staaffska mi-
nistären (7 nov. 1905-29 maj 1906) som konsulta-
tivt statsråd var han i andra Staaffska ministären
(7 okt. 1911-17 febr. 1914) statsråd och chef för
Landtförsvarsdepartementet - Sveriges förste civile
krigsminister. Som sådan framlade han och fick an-
tagna förslag om försöksmobilisering (1912), arméns
vinterutrustning (1913) och ordnaodet af landstorms-
förråd (s. å.). Under mellantiden mellan dessa
statsrådsbefattningar var han generalkonsul i
Helsingfors 1907-11; han erhöll 1916 generalkonsulatet
i Montreal samt var 1918-okt. 1922 envoyé i
Tokyo och Peking. Utom spridda politiska tal har
han utgett Den kommunala rösträtten (1915).
T–s.
*Bergström. 1. A. M. B. (sp. 1510) är
sedan 1910 professor i landskapsmålning vid Konst-
högskolan. En af hans etsningar är återgifven i
art. Etsning, fig. 4.
Bergström, Erik Walter, militär, skriftställare,
f. 5 april 1857 i S:t Lars socken, Öster-
götlands län, blef 1878 underlöjtnant vid Andra
lif grenad j ärreg., 1879 vid Gottlands nationalbevä-
ring (Gottlands infanterireg.), 1886 löjtnant vid
generalstaben, 1898 major där, 1904 öfverste och
chef för Västgöta reg., 1912 generalmajor och
militärbefälhafvare på Gottland, 1916 chef för 6:e
arméfördelningen samt 1919 generallöjtnant och
inspektör för infanteriet. Han afgick från
beställning på stat 1922. B. var 1888-95 lärare vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan och 1898-99 lä-
rare vid Krigshögskolan. Utom uppsatser i Krigs-
vet, akadrs handlingar och tidskrift - hvaribland
en af akademien prisbelönad afhandling om svenska
kavalleriets användning och stridssätt (i 1885 års
handlingar) – samt i "Vårt försvar" har han
utgett De finkalibriga gevärens och det röksvaga
krutets inflytande på taktiken (1895) samt
Infanteriet och fältartilleriet (1907). Sedan 1900 är han
led. af Krigsvet. akad.
H. J–dt.
Bergström, Sigge Olof, målare, f. 20 aug.
1880 i Finnshyttan, Värmland, studerade i Göteborg
vid museets skola 1902, utställde 1903 ett dam-
porträtt och ett landskap, fortsatte studierna i
Paris 1904-05 och i Italien 1906-07, är numera
verksam i Stockholm, där han sedan 1914 är in-
tendent vid Konstföreningen. Han har målat i olja,
såväl landskap som porträtt (ett uppmärksammadt
damporträtt 1906, V. von Heidenstam 1909), och
har utfört kärnfulla och karakteristiska träsnitt,
såväl porträtt som landskap och fantasikompositio-
ner, illustrationer till Palmblads "Amala" och till
Almquists "Songes". Som träsnidare är B. repre-
senterad på Nationalmuseum, Göteborgs museum
och i utländska gallerier.
G–g N.
Bergström, Hjalmar, dansk författare, f.
1 aug. 1868 i Köpenhamn, d. där 27 mars 1914,
vardt student 1887, tog 1893 skolämbetsexamen
och var lärare till 1905, då han egnade sig ute-
slutande åt litteraturen. B. debuterade 1894 som
novellist och utgaf flera berättelser. Sina egentliga
framgångar vann han emellertid som dramatiker
med Möntergade 39 (1903), Lynggaard & C:o
(1904; uppf. 1905 och 1918 i Stockholm), båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
