- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
593-594

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berthelot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berthelot-Éertrand

594

ligt i dec. 1921, då han nödgades af gå, enär han
på eget bevåg i regeringens namn afsändt ett tele-
gram, som skulle stödja den vacklande krediten
för Kinesiska industribanken, i hvilken hans bro-
der, senator André B., var styrelseordförande.
Denna förseelse straffades mars 1922 ytterligare
med 10 års suspension från diplomattjänst. - B.
företrädde under Världskriget och åren närmast
därefter kontinuiteten i fransk utrikespolitik, var
enastående kunskapsrik och energisk samt gaf
under kriget genom upprättandet af "Maison de la
presse", en med utrikesministeriet samverkande
pressbyrå, den franska propagandan en smidigt
organiserad centralhärd. - Philippe B:s äldre
broder, Daniel B., fysiker, f. 8 nov. 1865 i
Paris, blef 1902 professor i fysik vid École supé-
rieure de pharmacie i Paris och har bl. a. gjort
sig känd genom en ny metod att mäta höga tem-
peraturer samt genom studier rörande de ultra-
violetta ljusstrålarnas kemiska aktivitet. Han är
sedan 1919 led. af Académie des sciences. V. S-g.
Berthelot [bärtlä], Henri Mathias, fransk
militär, f. 7 dec. 1861 i Fleurs (dep. Loire), officer
vid l:a zuavregitet 1883, tjänstgjorde i Tonkin
1885-87 samt blef kapten vid generalstaben 1891,
öfverste och chef för 96 :e inf.-reg:tet 1910 och bri-
gadgeneral 1913. Vid Världskrigets början var han,
så länge det rörliga kriget pågick, chef för opera-
tionsaf delningen i stora högkvarteret, blef j an. 1915
chef för 53 :e inf.-fördelningen, som han med ut-
märkelse förde i Lorettoslaget, maj-juni s. å., och
blef i juli chef för 32 :a armékåren. Med denna
deltog han i höstslaget i Champagne 1915 - hvar-
efter han befordrades till divisionsgeneral - och
i slaget vid Verdun, mars-juni 1916. Från okt.
1916 till i mars 1918 var han rumänska arméns
omorganisatör, sändes därefter i särskildt uppdrag
till Förenta staterna, förde under de allierades
motoffensiv, juli-sept. 1918, 5:e franska arman
(på Reimsf ronten), sändes i okt. s. å. till Balkan-
halfön och förde under krigets slutakt befälet öfver
fransk-engelska armén. 1919 blef han militärguver-
nör i Metz och led. af högsta krigsrådet. H. J-dt.

Bertheroy [bärtrwa7], Jean, pseudonym för
Berthe Jeanne Clorinne Le Baril-
1 i e r, fransk författarinna, gift Koyde Glott e,
f. 4 juli 1868 i Bordeaux, fick klassisk undervis-
ning och började - efter att ha publicerat dikt-
samlingarna Vibrations (1887), Marie-Madeleine
(1888) och Femmes antiques (1890) - sitt prosa-
författarskap med historiska romaner: Cléopatre
(1892) och Ximenès (1893; priskrönt af Franska
akad.), La danseuse de Pompéi (1899) m. fl.
Moderna ämnen behandla Le double joug (1896),
Sur la pente (1897), Les Dieux familiers (1904),
L’ascension du bonheur (1907), Conflits d’ámes
(1908), historiska Les mer ges de Syracuse (1904),
Les délices de Mantoue (1906), Les deux puis-
sances (1910), La couronne d’épines (1914), Vers
la gloire (1918) m. fl. Journal de Marguerite
Plantin (1899; sv. "Marguerite Plantins dagbok",
1921) är en skicklig kulturhistorisk restitution af
boktryckarfam.il j en Plantins lif under Nederländer-
nas frihetsstrid. R-n B.

Berthon [be^hon], Eyward Lyon, engelsk
båtkonstruktör, f. 1813 i London, d. 1899, bör-

jade studera till lärare, men blef 1845 präst samt
var kyrkoherde i Fareham och Komsey. Allt
sedan ungdomen sysslade han med båtbyggnads-
experiment, men utan framgång, tills hans hop-
vikbara båt, Berthonbåten (se Joll), konstruerad
redan 1849, på 1870-talet fick erkännande och
användning.

Bertie [börti], Francis Leveson, viscount
B., engelsk diplomat, f. 17 aug. 1844 i London,
d. där 26 sept. 1919, inträdde på diplomatbanan
1863 och tjänstgjorde i utrikesministeriet, där han
1894 blef biträdande understatssekreterare. Han
erhöll 1902 knightvärdighet, blef 1903 led. af Privy
council, var ambassadör 1903-05 i Rom och 1905
-18 i Paris. Han upphöjdes 1915 till peer (baron
B.) och fick, då han efter Världskrigets slut 1918
tog afsked, titeln viscoumt. B. var förtrogen vän
till konung Edvard VII, företrädde som ambassadör
i Paris med rättfram energi dennes och Greys
franskvänliga politik och inlade under Världskriget
betydande förtjänst om den engelsk-franska sam-
manhållningen. V. S-g.

Bertil Gustaf Oskar Karl Eugen, Sveri-
ges arffurste, hertig af Halland, tredje son till
kronprins Gustaf Adolf och hans gemål Margareta,
föddes 28 febr. 1912 på Stockholms slott.

’Bertillon. - 3. A. B. dog 13 febr. 1914 i
Paris.

Bertini, Giuseppe, italiensk målare, f.
1825 i Milano, d. där 1898, studerade i födelse-
staden och i Rom, där han slog in på Overbecks
riktning, var sedan verksam i Milano, där han
blef professor vid akademien 1859 och direktör
för Breramuseet och museo Poldi-Pezzoli. Han
var ytterst mångsidig och alsterrik på olika om-
råden, utförde fresker och andra dekorativa mål-
ningar i kungliga palatset i Turin, i Scalateatern
där m. fl. platser, historiemålningar (representerad
i Breragalleriet), glasmålningar, bl. a. fönstermål-
ningar i domen i Milano och i Ambrosianabibliote-
ket (en berömd stor Dantekomposition), i kyrkor
flerstädes i Italien och äfven i domkyrkan i
Glasgow. Han var en omtyckt porträttmålare och
utförde äfven konstindustriella teckningar. G-g N.

Bertinot [-nå], Gustave Nicolas, fransk
kopparstickare, f. 1822 i Louviers, d. 1888 i
Paris, var lärjunge af A. Martihez, erhöll Rom-
priset 1850, var efter studierna i Italien verksam
i Paris, där han 1875 efterträdde sin lärare som
professor vid École des beaux-arts och 1878 blef
led. af akademien. - De främsta af de 36 blad, som
han efterlämnat, anses tillhöra de mest betydande
inom 1800-talets franska kopparstick. Bland hans
verk äro stick efter Velazquez (påfven Innocentius
X:s porträtt), Luini (Salome), van Dyck (Madonna
och tillbedjande), Ingres, Baudry m. fl. samtida
franska målare. G-g N.

Bertol., vid växtnamn förkortning för A. Berto-
loni (se denne).

*Bertolini, F., dog 30 dec. 1909 i Bologna.

’Bertram. 1. T h. B. dog 1907 i Baireuth.

Bertram, demonisk mansroll (bas) i operan
"Robert af Normandie" (Robert le diable) af
Meyerbeer (se denne).

Bertram, bot., namn på Chrysanthemum Parthe-
nium (se Chrysanthemum).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free