Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berustadt säteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berustadt säteri Besier
596
fransk författare, f. 20 mars 1866 i Spincourt,
Meuse, filos. doktor 1897, vax 1891-1900 gym-
nasielärare i Alger, behandlade franskklassicismen
i sitt arbete La fin du dassicisme et le retour à
Vantique (1897), men har sedan framför allt
skildrat Medelhafsländernas, särskildt de franska
koloniernas, lefnadsförhållanden och natur i roma-
ner och redogörelser: Le sang de races (1899, om
spanjorerna i Alger), La cina (1901, den antisemi-
tiska rörelsen i Alger), Pépète le bien-aimé (1902)
och Le rival de don Juan (1903), Le jardin de
la mört (1905), L’invasion (1907, priskrönt af
Franska akad.; "Invasionen", 1922, om italienska
hamnarbetare i Marseille), La Grèce du soleil et
des paysages (1908), Le mirage oriental (1909,
studier öfver Orientens sociala frågor och anti-
europeiska rörelser), Mademoiselle de Jessincourt
(1917), Les pays méditerranéens et la guerre
(s. å.), Le sens de Vennemi (s. å.), Uinjante (1920)
och Gaspard de la nuit (s. å.) m. fl. 1912 utgaf
han ett arbete om Gustave Flaubert, af hvilken han
äfven offentliggjort ett otryckt arbete, och 1913
ofverraska.de han med en stor skildring af Saint
Augustin, som 1918 följdes af Sanguis martyrum,
om nordafrikanska martyrer. B. är en utomordentligt
pregnant realist, som dramatiskt och med rik färg
ger landskaps- och folkbilder, hvarvid han har till
hufvudtes, att det är den gamle latinaren, som fort-
lefver i Medelhafsländernas folk och att det är Roms
civilisation och icke islam, som är kulturgrunden
där. R-n B.
Berustadt säteri. Se Säteri, sp. 115.
*Berwald. - 2. Franz A. B. Sedan 1890-
talet ha hans instrumentalverk högligen kommit
till heders, främst genom bemödanden af T. Aulin
och H. Marteau (se dessa, och om Franz-
Berwald-stiftelsen se Konsertför-
eningen). Se A. Hillman, "F. B." (1920),
den första svenska biografien öfver B., och upp-
satser om B. af Ad. Lindgren i "Musikaliska
studier" (1896) och T. Norlind i dennes "All-
mänt musiklexikon" (1912-15). - B:s sondotter
Astrid B., f. 1886 i Stockholm, är pianist, elev
af Rik. Anderssons musikskola och musikhögskolan
i Berlin. Hon har med framgång uppträdt som
konsertspelerska och verkar som pianolärarinna.
*Berzelius, J. J. Hans namnteckning meddelas
å pl. IV till art. Autograf. B:s brefväxling
utges sedan 1912 af Yet. akad. gemom professor H.
G. Söderhamn. Hittills (nov. 1922) ha 8 häften
utkommit, omfattande, förutom en samling strödda
bref, hans brefväxling med C. L. Berthollet, H.
D a vy, P. L. Dulong, G. J. Mulder, Alex. Marcet,
Thomas Thomson och W. Hisinger. K. A. V-g.
Berömlig. Se Betyg.
* Beröringselektricitet. Se Galvanisk elek-
tricitet.
*Besant. - 2. Annie B :s brytning med det
teosofiska modersamfundet egde rum 1894, då hon
inträdt i braminkasten och råkat under braminskt
inflytande. 1907 valdes hon till president för Theo-
sophical society. Hon tog liflig del i den indiska
nationella rörelsen och häktades därför i Madras
1917, men lösgafs sedermera. 1918 valdes hon
till president för den indiska nationella kongressen.
Besantinoopolis. SeAntinoe. Suppl.
Besatt (af besätta, intaga och längre eller kor-
tare tid behålla) kallades under långa tider den,
som ansågs sinnessjuk. Sinnesrubbning och flera
sjukdomar troddes nämligen bero på onda andar,
som tagit en människa i besittning. Denna vantro
hade fått en särdeles stor utbredning bland judarna,
sedan de under babyloniska fångenskapen insupit
den genom inverkan från persernas demonologi,
och djäfvulsbesvärjelse 1. exorcism (se d. o. och
D j af v u l, sp. 588) idkades icke minst af fari-
séerna. Kristus motsade icke denna folktro, han bo-
tade "besatta" (fallandesjuka o. d.) genom makten
af sin vilja, på rent andlig väg. På samma förmåga
gjorde äfven flera nyplatonska och andra lärors
undergörare anspråk. Tron på besatthet spelade
sedermera em roll i häxeriprocesserna. Medeltidens
konst framställer sporadiskt ända från 400-talet
e. Kr. scener ur evangeliernas berättelser om "be-
satta". Då den sinnessjuke för äldre tiders råare
uppfattning är löjlig, betyder ordet äfven "tok-
rolig" befängd, öfvermåttan löjlig. Ännu i dag
säga vi: "Det var då för besatt!" J-C.
Beschparmàk dag, berg. Se Latmos.
Beseler [bes-], Hans Hartwig von, tysk mi-
litär och militärförfattare, f. 27 april 1850 i Greifs-
wald, d. 20 dec. 1921 i Berlin, blef 1869 officer
vid gardespion j ärba-
taljonen, deltog i
fransk-tyska kriget och
förde 1898-99 ett in-
fanteriregemente. Han
blef öfverkvartermästa-
re vid generalstaben
1899, generallöjtnant
och divisionschef 1903,
generalinspektör för
ingenjörkårem och fäst-
ningarna 1904 och ge-
neral af infanteriet
1907 samt afgick ur ak-
tiv tjänst 1911. Vid
krigsutbrottet 1914 blef
han chef för 3:e reservkåren, hvarefter han fick i
uppdrag att som chef för "armégruppen Beseler"
leda anfallet mot Antwerpen, och intog 9 okt. fäst-
ningen efter elfva dagars belägring. B:s trupper
bildade därefter en härafdelning, med hvilken han
framryckte till kusten vid Ysers mynning, hvarefter
häraf delningen ingick i 4:e armén. I dec. 1914
flyttades B. till östfronten, där hans kår ingick i
10:e armén. Som chef för "gruppen Beseler"
intog ham efter tio dagars anfall 20 aug. 1915 den
starka fästningen Novogeorgievsk. B. blef därefter
generalguvernör i den af tyskarna under förvaltning
tagna delen af Polen och utfärdade i Warschau 5
nov. 1916 proklamationen om konungariket Polens
upprättande. Efter stilleståndets afslutande med
ententemakterna och Polens resning måste B. och
alla tyskar lämna landet. - B. har utgett Die all-
gemeine wehrpflicht (1913) och Gedanken uber
ausbildung und truppenilbung (s. å.). C. O. N.
Besier [Wåie], Rudolf, engelsk dramatiker
af holländskt ursprung, f. 2 juli 1878 på Java,
studerade i Heidelberg, var åtskilliga år tidnings-
man och började 1906 skrifva för scenen och har
sedan utvecklat en ganska rik alstring, af hvilkem
må nämnas The virgin goddess (1906), Oliv e La-
timer’s husband (1909), Don (s. å.), Lady Patricia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
