- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
727-728

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bondeförbundet, sammanslutning bland svenska
landtbrukare i syfte att arbeta för jordbrukarklas-
sens sociala, politiska och ekonomiska intressen.
Eörelsen uppkom i Skaraborgs län på initiativ af
landtbrukaren Karl Berglund (se d. o.
Suppl.) i Gimmened, som i dec. 1910 började utge
veckotidningen "Landsbygden" och som de första
åren var förbundets själfvalde ledare. Sedan en
del lokalföreningar uppstått kring Falköping och
på andra orter inom landet, hölls i mars 1913 i
Falköping ett konstituerande möte, hvarvid beslöts
bildande al en riksorganisation.

Under häftiga meningsbrytningar och strider upp-
stod s. å. genom agitation af E. Dürango, som
afskedats från redaktörskapet för "Landsbygden",
en rivaliserande sammanslutning, Svenska
jordeförbundet med tidningen "Jorden och folket" till
organ. Denna sammanslutning gick emellertid senare upp
i det 6 febr 1915 (årsdagen af Bondetåget) bildade
Jordbrukarnas riksförbund. I detta uppgingo äfven
samtidigt de under 1914 tillkomna Bondetågets
försvarsförbund och Skånska bondeförbundet. Äfven
Bondeförbundet hade inbjudits till det konstituerande mötet,
men af böjt, då det betraktade den nya riksorganisationen som
endast ett annex till högern samt som gående storkapitalismens
ärenden. Riksförbundets mera utvecklade försvarsvänlighet torde
ock ha varit en af de skiljande punkterna. Jordbrukarnas
riksförbund framträdde genast som en fast organisation med
den i Stockholm utgifna tidningen "Vårt land och folk"
(se d. o.) som officiellt organ. Under hetsiga ömsesidiga
beskyllningar fortgick de närmaste åren en
stark konkurrens mellan de båda sammanslutnin-
garna. Bondeförbundet torde ha varit starkast i
Västergötland, Dalarna och Hälsingland, men Riksförbundet
i Skåne, Östergötland, Jämtland, Värmland och på Gottland.
Framträdande roller inom Riksförbundet ha spelats af dess
ordf. och vice ordf., vice häradshöfding Johannes Nilsson och
godsegaren Gustaf Eriksson. Riksdagen 1921 hade
Bondeförbundet 9 platser i Första kammaren och 19 i
Andra kammaren, medan Jordbrukarnas riksförbund
hade resp. 9 och 10. Det mera utprägladt klassbetonade
Bondeförbundets ledande män inom riksdagen ha varit E. G. Nilsson
i Vibberbo, J. Johansson i Kälkebo och J. Johansson i Friggeråker,
Riksförbundets professorerna N. R. Wohlin och K. G. Westman samt
O. Olsson i Kullenbergstorp.

Af Riksförbundet gjordes förgäfves gång på gång förslag till samarbete
eller sammanslagning, men först 13 jan. 1921 beslöts en sammanslutning
af de båda förbunden, hvilket beslut bekräftades af förbunden
1922. Den nya organisationen behöll enligt öfverenskommelse
Bondeförbundets namn och program samt ofvertog Riksförbundets
organ "Vårt land och folk".

Litt.: Lorentz Johansson, "Bondeförbundet, dess
historia, program och politik" (1919), och E. Dii-
rango, "Den svenska bonderörelsen" (1918). T-s.

*Bondei, förr i Tyska Öst-Afrika, ligger numera
i det engelska Tanganjikaterritoriet.

Bonden, liten holme i Norra Kvarken, på 63°
26’ 5" n. br. och 20° 2’ 34" ö. Igd fr. Gr. med
en 1913 på ett 22 m. högt torn af betong och järn
uppförd blixtfyr med lins af 2:a ordningen och en
ljusstyrka af 4,000 hlj. Agaljus. Fyrens höjd of ver
vattnet är 35 m.

Bondepraktika, en mycket spridd folkbok, affat-
tad delvis på vers, delvis på prosa och inne-
hållande förutsägelser om väderleken efter gamla
märken och antaganden, att man af vädret på vissa
dagar kunde sluta sig till vädret under vissa kom-
mande dagar eller veckor, råd i fråga om hälso-
vård och en hel del sysslor och förrättningar,
enkla horoskop och astrologiska underrättelser,
bemärkelse- och olycksdagar och dikter om män-
niskans olika åldrar. Den första kända svenska
bondepraktikan trycktes 1662; sedan ha omkr. 50
nya, så godt som oförändrade upplagor utgetts,
hvarjämte den helt eller delvis fogats till åtskilliga
slags kalendrar, drömböcker o. s. v. Originalen
till de svenska bondepraktikorna äro af tyskt
ursprung; den äldsta kända "Die bauernpraktik"
förskrifver sig från 1508 och innehåller blott be-
räkningar för följande års väderlek på grund af
julveckornas väder. Sedan tillades nya rön, hälso-
råd och .astrologiska spekulationer, hvilket allt
öfverflyttades till svenska med få ändringar, trots
skillnaderna i klimat. Som källor för de tyska
bondepraktikorna ha tjänat dels samlingar af väder-
leksiakttagelse,r under forntiden, dels medeltida
och under renässansen gjorda uppteckningar och
prognostiker. Utom till svenska öfversattes de till
bömiska, danska, engelska, finska, franska och
holländska, men i Sverige har bondepraktikan varit
mera och längre spridd än i något annat land. I
E. A. Karlfeldts diktning ha motiv och uttryckssätt ur
denna folkbok rikligen upptagits och poetiskt förklarats.
Se H. H. Hildebrandsson, "Om väderleksmärken" (1894),
G. Hellmann, "Die bauernpraktik 1508" (1896) och det af
H. Rosman 1901 utgifna nytrycket af 1662 års upplaga.

R–n B.

*Bondesen, Ingvor Andreas Nicolai,
dansk författare, dog 17 mars 1911 i Köpenhamn.

illustration placeholder
August Bondesson


*Bondeson, A. L., dog 23 sept. 1906. På
hans graf på Vessige kyrkogård aftäcktes 12
nov. 1922 en minnesvård. – Se Greta Holmgren-Strömbom, "Ur
den blåmålade kistan om A. B." (1913).

Bondesson, Per, jordbrukare och politiker,
f. 10 dec. 1843 i Svalöf, d. 1 aug. 1921
i Lund, började 1876 på sin fäderneärfda
gård i Svalöf en omfattande mejerirörelse
genom att sammanslå ett tjugutal mindre mejerier i trakten.
Därtill kom sedermera uppfödning i stor stil af afvelsdjur
(nötkreatur och svin). 1898 öfverläts verksamheten
på ett familjebolag, hvars ledande och öfvervakande
kraft B. var till sin död. B:s anläggningar
vid Svalöf utvecklades af honom till ett äfven i
utlandet uppmärksammadt mönsterjordbruk, och
hans insats i svensk boskapsskötsel var betydande.
Han erhöll kommunala förtroendeuppdrag i mängd,
var led. af Malmöhus läns landsting från 1874 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free