- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
729-730

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bondestad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin död och 1889-1907 led. af Första kammaren,
hvars konservativa majoritetsparti han tillhörde.
Han var därunder bl. a. 1898 led. af särskildt
utskott, 1903 suppleant i och 1904–07 led. af
bankoutskottet. B. var en bland initiativtagarna
till Malmö–Billesholms järnväg.

V. S-g.

Bondestad, municipalsamhälle. Se Vingåker 3.

Bondetåget, en i Sveriges historia ensamstående
opinionsyttring, afgifven af svenska landtmän 6
febr. 1914, framkallades af den allmänna oron öfver
det utrikespolitiska läget, särskildt öfver Rysslands
förmodade fientliga afeikter mot Sverige, af
missnöjet öfver, att byggandet af örlogsfartyg inställdes,
och af farhågor för, att försvarsfrågan ej
skulle lösas så snabbt, som den betänkliga situationen
ansågs fordra, och på ett för rikets säkerhet
betryggande sätt, helst den sittande liberala
regeringen dröjt med frågans behandling, i påfallande
grad därvid lämnande den militära sakkunskapen å
sido, och afskilt samt uppskjutit till längre fram
dess viktigaste moment, öfningstiden för infanteriet
(se vidare Sverige, sp. 1238-39). Demonstrationen
beslöts, på initiativ af hemmansegaren Uno
Nyberg i Långtora gård, i dec. 1913 af Upplands
bönder, som uppmanade äfven de öfriga landskapens
allmoge att tåga till Stockholm. Kallelsen möttes med
hänförelse. Bondetåget organiserades af en
kommitté i Uppsala under ledning af grosshandlaren J.
E. Frykberg, kommittéer i de olika landskapen
arbetade för utförandet, och i Stockholm sörjde en
mottagningskommitté för inkvartering i kaserner,
skolor m. fl. st., men framför allt i hemmen, som
täflade om att få härbärgera landtmännen. På ett
mönstergillt sätt löste statens och enskilda
järnvägar under forceradt arbete uppgiften att befordra
de väldiga massorna. 6 febr. voro öfver
32,000 man från rikets alla 24 landskap (från
Uppland ensamt omkr. 5,000), tillhörande olika
politiska borgerliga partier, samlade i hufvudstaden.
Själfva demonstrationen aflöpte sålunda. Efter att
ha bevistat morgongudstjänst i kyrkorna tågade
bönderna, ej få i nationaldräkt, under standar,
landskaps-, domsagu-, härads- och sockenfanor,
genom flaggprydda gator, mellan oräkneliga skaror
af högtidsstämda och entusiastiskt hälsande åskådare
och efter att genom sin delegation (10 från
hvarje landskap) ha vid Gustaf II Adolfs staty
mottagit ett af svenska kvinnor skänkt baner (fig. 1)

Fig. 1. Bondetågets hufvudbaner.

Fig. 2. Budkaflen från Norrbotten.

upp till slottets borggård. Där förklarade de inför
konungen, som jämte konungahusets samtliga
medlemmar tagit plats på en för tillfället uppförd
estrad, genom sin talman, den ofvannämnde Nyberg,
att de i farlig tid liksom fordom samlat sig omkring
konungen, att de vore villiga att offra till såväl
här som flotta, hvad sakkunskapen och tidens allvar
kräfde, och att de önskade försvarsfrågans lösning
i dess helhet detta år. Därjämte öfverlämnade
han till konungen som ett minne af denna stund det
nyss af kvinnorna skänkta baneret. Därefter
talade Frykberg å 80,000:s vägnar, som, ehuru
ej odalmän, gett till känna sin anslutning till
bondetågets syften och velat bringa konungen sin
hyllning och öfverräckte till denne ett af de många
banden, innehållande telegrafiska instämmanden
från alla delar af landet samt från svenskar i alla
länder. I sitt ryktbara tal ("borggårdstalet")
framförde konungen sitt tack for mötet, för den
uttalade försvarsviljan, för de gifna vittnesbörden
om trofast stöd. Han lofvade å sin sida att ej svika.
Han ämnade aldrig dagtinga med sin öfvertygelse
om hvad han i fråga om värnandet af fäderneslandets
själfständighet ansåg rätt och nyttigt. Han
delade deras åsikt, att försvarsfrågan borde behandlas
i sin helhet samt af göras nu, ofördröjligen och
i ett sammanhang. De fordringar på fälthärens
slagfärdighet och krigsberedskap, som sakkunskapen
inom armén uppställde som oeftergifliga,
skulle han icke frångå. Flottan måste icke
allenast vidmakthållas, utan också i betydande
mån förstärkas. I samfälldt arbete för rikets
försvar skulle han söka visa vägen för att nå det
gemensamma målet. "Följen och stödjen mig
därföre allt framgent!" Talet, som följdes af en
bifallsstorm och dånande hurrarop för konungen
samt af sjungandet af "Du gamla, du fria" och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free