- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
947-948

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bölle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

947

Bottiger-Boos

948

"Bottiger. - 2. John B., blef 1907 öfver-
intendent och 1915 chef för k. husgerådskammaren
och de k. konstsamlingarna. Han har utgett flera
omfattande och värdefulla förstahandsstudier af
konstföremål och konstlif under 1600- och 1700-
talen: Philipp Hainhofer und der kunstschrank
Gustaf Adolfs in Uppsala (2 dir, 1909-10) och
Studier rörande Stockholms slott. I (som behand-
lar Bernard Foucquet och gjuteriet på Rännare-
banan, 1916) och // (En krönika om den Tessinska
slottskyrkan 1693-97, 1918). Han har dessutom
utgett på sakuppgifter rika små vägvisare inom
Stockholms slott (1910, tysk, fransk, engelsk upp-
laga 1911) och genom Rosendals slott, som nyord-
nats under hans ledning och blifvit ett utsökt min-
nesmärke öfver Karl Johanstidens smak (1913). Han
ledde äfven (1907-11) restaureringen af Drott-
ningholm och har utgett planschverket Drottning-
holm under konung Gustav V:s och drottning Vik-
torias tid (1916) med text. F. n. är han sysselsatt
med att restaurera Gustaf IILs paviljong på Haga.
På hans 60-årsdag 1913 egnade vänner honom fest-
skriften "Konsthistoriska uppsatser". G-g N.
Böttö, fast fyr och klippfyr på skäret B.,
n. n. ö. om Vinga, på 57° 39’ 2" n. br. och
11° 43’ 18" ö. Igd fr. Gr., med ett rödt, 1841
uppfördt torn. Fyrlågans höjd öfver medelvatten är
13,7 m. Där finns maskindrifven mistlur. K- A-t.
Bövra, tillflöde till Otta (se d. o.).
Book [bok], Martin Fredrik Chris t-
offerson, litteraturhistoriker, f. 12 maj 1883 i
Kristianstad (upptog sin moders namn Book), vardt
1901 student och 1907
filos. licentiat och do-
cent, 1908 filos. doktor
och 1920 professor i lit-
teraturhistoria i Lund.
B. var 1907-16 och
1921 ff. litterär medar-
betare och kritiker i
"Svenska dagbladet"
och 1917-20 i samma
egenskap anställd i
"Stockholms dagblad".
Till led. af Sv. akad.
valdes han 1922 och
tog s. å. sitt inträde
med ett tal öfver Ha-
rald Hjärne. - B., som redan mycket tidigt börjat
medarbeta i pressen, debuterade i bokform med
ströskriften Skald och skolmästare (1902), ett piggt
svar på Nils Linders svaga, men förbittrade angrepp
på Heidenstam i "Svenska språket i modern dikt-
konst". Ett par uppsatser om Fr. Cederborgh 1905
följdes af gradualafhandlingen Romanens och prosa-
berättelsens historia i Sverige intill 1809 (1907),
som fyllde en verklig lucka i vår litteraturhistoria
och genom sin rikedom på uppgifter och upplys-
ningar är ett värdefullt uppslagsverk. Svenska stu-
dier i litteraturvetenskap (1913) innehåller breda
psykologiskt estetiska undersökningar af nyare sven-
ska skalder (Snoilsky, Per Hallström m. fl.), Den
romantiska tidsåldern i svensk litteratur (2 uppl.
1919) är en rad litterära porträtt, af hvilka förut

jämförelsevis förbisedda gestalter (Læstadius, Tör-
neros m. fl.) icke äro do minst liffullt tecknade.
Två stora monografier, Esaias Tegnér (I, 1917)
och Erik Johan Stagnelius (1919), äro hans hufvud-
verk. Det förra utvecklar vidlyftigt B:s uppfatt-
ning, att den götiska rörelsen är en produkt af de
napoleonska världskrigen och den tyska idealisti-
ska filosofien (Kant och Fichte), medan han anser
sammanhanget mellan göterna och den förromanti-
ska svenska vitterheten jämförelsevis betydelselöst;
det innehåller ett stort antal utmärkta analyser af
tegnérska dikter. Det senare, en af vår litteraturs
allra yppersta litterära porträttbilder, är en utom-
ordentligt rik, lefvande, skarpsinnig och allsidig
skildring af skalden och hans verk. Sveriges moderna
litteratur (2 uppl. 1921), både till stil och uppslags-
rikedom öfverlägsen hans bok om romantiken, be-
handlar skedet 1860-1900 i fristående monografiska
teckningar. Stridsmän och sångare (1910; 2:a uppl.
1922), Studier och strof tåg i dikten och historien
(1911), Essayer och kritiker (5 samlingar, 1913-
21) och Svensk vardag (1922), genom hvilka han
med alltmer utvecklad stilkonst, analytisk skärpa
och frisk kraft behandlat en mängd skilda inhemska
och utländska litterära och kulturella ämnen, näppe-
ligen jämförlig med någon svensk litterär essayist
nu. Af hans tidskriftsuppsatser må här nämnas Per
Elgströms romantiska poesi (i "Samlaren", 1908),
Prosabidrag af fru Lenngren i Stockholms-Posten
(ibid., 1910) och Bidrag till de Almquistska skrif-
ternas kronologi (ibid., 1917). B. har vidare varit
flitigt verksam som utgifvare: Geijers "Minnen"
(1915, med utförlig inledning), Stagnelius’ "Sam-
lade skrifter" (5 bd, 1911-19, med grundläggande
kommentar, säkerligen den bästa kritiskt vetenskap-
liga upplagan af en svensk författare), Tegnérs
"Samlade skrifter" (1918 ff., hittills 6 bd, tills,
med E. Wrangel), C. J. L. Almquists "Samlade ar-
beten" (1921 ff., jämte flera utgifvare) m. m. Från
utrikesfärder har han samlat resebref i Resa till
Frankrike 1915 (2 uppl. 1916), Resa till Tyskland
och Polen 1916 (2 uppl. 1916) och Resa till Kon-
stantinopel (3:e uppl. 1923), af hvilka de båda
första äro präglade af Världskriget, det tredje, på
höjden af hvad han hittills författat, kvickt och
öfverrikt på iakttagelser och karakteristiska skild-
ringar af människor och miljöer. R-n B.
Boos [bos], Erik Kristian, präst, f. 9
april 1853 i Balkåkra, Malmöhus län, d. 15 dec.
1912, blef student i Lund 1873, aflade 1877 filos.
kandidat-, 1882 teoretisk- och 1884 praktisk teol.
examen och prästvigdes 1884. B. förordnades 1891
till domkyrkoadjunkt i Lund samt blef 1893 tredje
och 1901 förste stadskomminister där. B. var ori-
ginell och medryckande som predikant och sällsynt
hängifven och uppoffrande i sin prästerliga gär-
ning. Lefvande i en andlig brytningstid, kom han
att spela en betydande roll. Vid sidan af pro-
fessor S. Eibbing och dennes maka blef han en
medelpunkt för vaknande, nyorienterade kristliga
och kyrkliga intressen bland den studerande ung-
domen. Den kristliga studentrörelsen hade i honom
ett verksamt stöd. Se H. Isberg, "E. K. B. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free