Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cedercreutz, svensk-finländsk adlig ätt - *Cedergren, H. T. - Cedergrenska uppfostringsfonden - *Cederhielm. 2. Josias C. - Cederqvist, Karl - *Cederschiöld. 3. P. G. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finska riddarhuset. Till den yngre (Tersmedenska)
grenen hörde riksrådet Herman C. (se hufvud-arbetet),
som 1751 upphöjdes i grefligt stånd och med hvilken
denna gren utslocknade på svärdssidan. Jonas C:s
ättling i 4:e led, friherre Karl Emil C. (f. 1806,
d. 1869) blef 1857 senator. En sonson till honom
är friherre Emil Herman Robert C., bildhuggare,
författare, silhuettklippare, f. 16 maj 1879
i Kjulo. Han blef student 1897, studerade i
Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors,
konstakademien i Bruxelles (som elev af van der
Stappen) och Académie Julien i Paris samt har gjort
många studieresor (till Rom m. fl. st.). C. har
utfört bl. a. Harfvaren (monumental skulptur-grupp
i brons i Björneborg), kvinnobysten Infernale,
Häst, statyettgruppen Plöjare (alla i brons,
konstsamlingarna i Ateneum, Helsingfors), Mannen
och materien (gips, Åbo konstmuseum), porträttbyster
af Ida Aalberg, Adolf Lindfors, Axel Ahlberg (alla
i Finska nationalteatern), professor H. Gebhard
m. fl. - Skrifter: Typer (2 bd, 1917-19), På båda
sidor om fronten (1918), Blomstervägen (1919), Starka
människor, I ödets gunga, Molemmin puolin rinta-maa
(1918), Maata ja ilmaa (1921). T. Stz.
* Cedergren, H. T., dog 13 april 1909 i Stockholm. Af
C:s efterlämnade förmögenhet, omkr. 10 mill. kr., var
hälften testamenterad till en fond, afsedd att bereda
tillfälle till god uppfostran åt obemedlade barn (se
Cedergrenska upp-fostringsfonden. Suppl.). En
af C. stiftad guldmedalj för framstående
teknisk-vetenskaplig forskning har tilldelats Charles
Proteus Steinmetz (1914) och Karl Willy Wagner (1919).
Cedergrenska uppfostringsfonden (officiellt
Telefondirektören H. T. Cedergrens
uppfostringsfond) grundades på ett af Henrik Tore
Cedergren (se denne) och fru Ida Cedergren (född
Pegelow) 17 aug. 1907 i Stockholm upprättadt
testamente. Den har till ändamål att bereda
tillfälle till god uppfostran för obemedlade barn -
företrädesvis från Stockholms folkskolor -, som icke
på annat sätt kunna erhålla hjälp till sin utbildning,
men som visa stor begåf-ning och om hvilka deras
lärare hysa särskilda förhoppningar, att de, om de
erhålla en tillfredsställande utbildning, skola kunna
göra en god insats i vårt lands ekonomiska eller
industriella utveckling. Fonden medverkar sålunda
till utbildning på hvilken lefnadsbana som helst,
för hvilken eleven, manlig eller kvinnlig, befinnes
ega särskild och stor begaf ning, såsom teknisk
verksamhet, industri af hvarje slag, handel och
landtbruk, äfvensom vetenskap och konst. Sökande till
understöd skall därjämte ega goda karaktärsegenskaper
samt ha inhämtat kunskaper, motsvarande fordringarna
för genomgången folkskola. - Fonden trädde i
verksamhet 1911, och de första stipendiaterna antogos
i dec. s. å. Sedermera har stipendieutdelningen
egt rum i juni hvarje år med undantag för 1912 och
1921. Hela antalet antagna stipendiater utgör 499
(281 manliga och 218 kvinnliga). Af dessa ha 344
afgått efter vunnen utbildning eller på grund af annan
anledning. Till stipendiaterna ha 1912 -21 utdelats
ett belopp af 2,171,488 kr. Vid början af fondens
verksamhet utgjorde tillgångarna 5,080,294 kr. På
grund af den ekonomiska depressionen och fondens i
följd däraf minskade inkomster
ha 1921 och 1922 inga nya stipendiater kunnat
antas. Fondens förvaltning anförtroddes af donator åt
4 personer med generaldirektören F. W. H. Pegelow som
ordf. E. Elsn.
*Cederhielm. - 2. Josias C. Hans bref till brodern
Germund 1700-1722 äro utg. i "Karol. krigares
dagböcker", VI (1912) och VIII (1913).
Cederqvist, Karl, banbrytande missionär, f. 28
okt. 1854 i Fellingsbro, d. 11 nov. 1919 i Addis
Abeba i Abessinien, utbildades till snickare,
genomgick 1879-85 Ev. fosterlandsstiftelsens
missionsinstitut i Johannelund och utsändes 1886 som
sjömanspräst med verksamhet i Hamburg, Liverpool och
(1888-93) Grimsby. 1893 öfvertog han ledningen af en
missionsexpedition med gallafolket som mål. I Lamu,
dit han först anlände, kunde ingen utgångspunkt
vinnas. Ett besök i Kismaju vid Jubaflodens mynning,
i Brittiska Öst-Afrika, väckte förhoppning,
att man därifrån uppefter Juba skulle kunna nå
fram till Berdera och boranna-gallaerna. Efter
en tids förberedelser i Eritrea uppförde han
i Kismaju en missionsstation 1898 och började
genom skolverksamhet och sjukvård ett förberedande
arbete. En undersökningsresa genom Somaliland upp mot
borannagallaernas område väckte genom somaliernas
vänliga tillmötesgående stora förhoppningar,
hvilka dock grusades genom engelske kommissarien
Jenners brutala uppträdande. Verksamheten har dock
med Kismaju som utgångspunkt fortsatts, och nya
stationer ha upptagits. 1902 -03 var C. i hemlandet,
där han under sina resor väckte och fördjupade kärlek
till gallamissionen. - Vid sin utresa i slutet af
1903 sökte han nå sitt mål på en ny väg: österifrån,
öfver Djibouti (i Franska Somali, vid Tadjuraviken)
och Dire Dawa till Addis Abeba, kejsar Menileks
hufvudstad, i södra Abessinien, alldeles på gränsen
till de nordliga gallastammarna. Våren 1904 anlände
han dit. Därifrån gjorde han undersökningsresor
af mycket stort intresse till de stora västliga
galla-provinserna och arrussiigallaernas områden. Hans
skildringar därifrån vittna om, att han kunnat bli
"en upptäcktsresande med Guds nåde". Han koncentrerade
emellertid sin verksamhet till Addis Abeba, där han
genom läkarvård och skolverksamhet vann växande
inflytande. Menilek var honom bevå-gen. Men från
abessinska prästers och ämbetsmäns sida var han
utsatt för många trakasserier, som stegrades efter
Menileks död (1913) och därpå följande oroligheter
(se Abessinien. Suppl.). Men C. härdade ut och var
hundratals för sin tro förföljda till stöd och hjälp.
A. K.
* Cederschiöld. - 3. P. G. C. Som öfverläkare
vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
vidtog C. framsynta åtgärder till bekämpande
af barnsängs-febern, hvilka kröntes med stor
framgång. Han isolerade t. ex. de barnsängsfebersjuka
å en särskild afdelning, och hvarje
barnsängskvinna sköttes med rengöringsmaterial,
som var afsedt uteslutande för hennes eget behof. På
förekommen anledning må emellertid erinras därom, att
C:s läroböcker nogsamt utvisa, att läran om händernas
rengöring och desinfektion för barnsängsfeberns
bekämpande bland samtidens obstetriker ännu icke fått
den centrala plats i kampen mot denna sjukdom, som
den sedermera vann tack vare ungraren Semmelweiss’
(se denne) arbeten. G- Wrgn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
