Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 59-60 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Cederschiöld. 3. P. G. C. - *Cederschiöld. 5. Gustaf C. - *Cederschiöld. 6. J. G. K. C. - *Cederschiöld. 7. Mattias Gunnar C. - Cederslund - Cederstråhle, Erik Karl Johan - *Cederström. 9. Gustaf C. [* ditlagt] - *Cederström. 11. Maria (Marika) A. S. C. - *Cederström. 12. Karl (Carl) Gustaf Bror C. - *Cederström. 13. Karl (Carl) Gustaf Alexander C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5. Gustaf C. Hans massagemetod har på mycket kompetent
håll i utlandet vunnit am-pelt erkännande. Se därom
G. B. Schmidt, "t)ber die Ceder-schiöldmassage
des rhythmischen druckes und die mannigfaltig-keit
ihrer anwendungs-form" (i "Münchener medizinische
wochenschrift", 1907; referat i "Hygiea" 1908 af
F. Clason).

6. J. G. K. C. afgick 1914 från sin
professur. C. har vidare utgett Studier öfver verb
al abstr akterna i nutida svenska (1908), Våra
äldsta konungasagor (1909), Om kontamination i
nutidssvenskan (s. å.), Språk i språket (s. å.;
i Ver-dandis "Småskrifter", 163-164; 3:e
uppl. 1920), Om ordlekar och andra uppsatser (1910),
Fresta duger jämte andra uppsatser (1914),
Framtidssvenska (1917) och Svensk stilistik
(1920) samt jämte Valborg Oländer Riktlinjer för
modersmålsundervisningen (1916). En
ståtlig festskrift, "Svenska studier", tillegnades
honom 25 juni 1914. Han är led. af Danska
Videnskabernes selskab (1910), Hum. vet. samf. i Lund
(1919) och hedersled, af Sv. litt. sällsk. i Finland
(1911). – Hans syssling Staffan C. afgick 31 mars
1917 från generaltulldirektörsämbetet.

7. Mattias Gunnar C., den föregåendes son,
konstnär och författare, f. 30 juli 1887 i
Västerstad, blef student i Göteborg 1906, studerade
målning vid Valands skola därstädes och i Köpenhamn,
innan han slog sig ned i Paris, där han mestadels
varit bosatt sedan mer än ett tiotal år tillbaka.
Han har framför allt gjort sig känd som författare,
först genom Parisbref till svenska tidningar,
sedan under krigstiden genom lifliga och åskådliga
skildringar, som - äfven då de någon gång äro
novellistiskt hållna – till sin hela karaktär
äro rapp journalistik. De äro samlade i en följd
böcker, illustrerade med raskt skisserade
teckningar, mest typer: Bland artister och
hyggligt folk i Paris (1915), I väntan på segern
(s. å.), Infödingarna på Manhattan (1916; 2:a uppl.
1917), Krig och hem (s. å.), Den siste Kergoel (ett
intresseväckande försök till en krigsroman, 1917),
Negrer (studier och äfventyr i Franska Väst-Afrika,
s. å.), Elsass-Lothringen (1918), Lifstidsfången
(s. å.), Magreb (nutidsbilder från det gamla
moriska väldet i Europa och Afrika, 1919), Upp-
och nedvända världen (kåserier, s. å), Segraren
och några af hans hjälpare (om marskalk Joffre
m. fl.,s.å.).

7. G–g N.

Cederslund, herrgård i Skredsviks socken, Bohuslän,
vid Gullmarsfjorden, omfattar 2½ mtl; areal 680 har, hvaraf 85 har
åker och 595 har skog; tax.-v. 197,000 kr. (1921). Gården, som
förr hette Röd, tillhörde på 1700-talet släkten Cederfält och
fick då sitt nuvarande namn. Egare sedan 1905 är Ivan Lundström.

O. Sjn.

Cederstråhle, Erik Karl Johan, diplomat, samlare,
f. 16 okt. 1835 i Stockholm, d. 7 mars 1886 i Rio de
Janeiro, blef filos, doktor i Uppsala 1866, chargé
d’affaires vid brasilianska hofvet och generalkonsul
i Rio de Janeiro 1879. C. var ifrig botanisk
samlare. Hans stora herbarium tillföll Riksmuseum.

C. Lmn.

Cederström. – 9. Gustaf C. tog afsked som
professor och direktör för konstakademien 1911 och
var bosatt i Paris 1911–13. Bland hans senare arbeten
är Karl X Gustaf vid Bält (1912, i Riddarhusets
trapphus). Som författare har C. uppträdt med
Minnen (1913), Ströftåg och funderingar (1915), Nya
funderingar (1917) och Hugskott (1919), som innehålla
dels friska och liffulla hågkomster från hans ungdom,
från resor och verksamhet i hemlandet, dels sunda
och ungdomligt käcka inlägg i frågor på dagordningen.

11. Maria (Marika) A. S. C. gifte sig 1909 med
förf. Ludvig Nordström (se vidare denne, äfven i Suppl.).

12. Karl (Carl) Gustaf Bror C., friherre,
sonson till C. 4, son till generallöjtnanten,
kavalleriinspektören Klas Arvid Bror C. (f. 1824,
d. 1893), militär, främjare af ridkonsten,
f. 28 april 1860, blef 1879 underlöjtnant vid
Kronprinsens husarregemente och var 1913-20
öfverste och chef där. Som lärare och stallmästare
(1892- 96) vid officersridskolan på Strömsholm lade
C. väsentligt om grunden för utbildningen och banade
väg för den fältmässiga ridutbildning, som bragt
svenska kavalleriet och dess officerskår till en
så hög ståndpunkt. Som ordf. i styrelserna för
Skånska föreningen för den ädla hästafvelns
främjande (1907-19) och Skånska fältridtklubben
(1908-19) har han framgångsrikt verkat till den ädla
hästafvelns och ridsportens fromma. Han har skrifvit
Kort öfversikt af Kronprinsens husarregementes
historia 1758–1908 (1908) och artiklarna rörande
ridkonsten i Nordisk familjeboks 2:a uppl. Om hans
hustru, Ellen C., se Hedlund (äfven i Suppl.).

13. Karl (Carl) Gustaf Alexander C., friherre,
tillhörande en yngre gren af ätten, 1900–06 gift
med C. 11, Sveriges förste flygare, f. 5 mars
1867 i Stockholm, omkom 29 juni 1918 vid flygning
med en flygbåt (i sällskap med marinflygaren
kapten C. G. Krokstedt) från Furusund till Finland.
Egentligen landtbrukare (arrendator af egendomen
Brunn på Ingarö-landet), egnade han sig 1905 åt
bilindustrien och 1910 åt aviatiken. C. var
den förste svensk, som erhöll internationellt
flygcertifikat (i Pau s. å.) och gjorde sig
snart känd, till en början i Frankrike, för sin
skicklighet och djärfhet som flygare. Han utförde
1910–13, vanligen i form af uppvisningar, en
mängd lyckade flygningar hufvudsakligen i Sverige
och Norge, men äfven i Danmark. Sålunda flög han 24
aug. 1910 öfver Öresund (från Köpenhamn till Malmö),
deltog bl. a. med det första svenskbyggda flygplanet
i första svenska flygveckan (1911) och flög Sveriges
första flygbåt (1913). C. var en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>