Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Celebes - Célérifère - Celest - Celesta - Celestin. Se Coelestin - Celibatär - *Cell - Cellbotten. Se Dubbelbotten - Cellgård. Se Fängelse - Cellier, Alfred - Celliers, Johannes (Jan) François Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Célérifére-Celliers
68
Bone på Makassarhalfön. På C. talas antagligen
mer än hundra olika språk, ty hvarje stam, om den
också räknar blott några hundra individer, talar
sitt eget tungomål, hvilket grannarna, som kanske
bo på endast ett par timmars af stånd, mången gång
icke eller blott delvis kunna förstå. Dessa språk äro
till stor del s. k. öppna, d. v. s. alla ord sluta på
vokal. Anledningen till denna språkförbistring torde
få sökas däri, att landet är ytterst glest befolkadt
och att stammarna på grund af naturförhållandena
lefvat mycket isolerade från hvarandra och i ständig
fiendskap sinsemellan.
Om C:s upptäckt och äldre historia se hufvudarbetet,
sp. 1374-75. Vid slutet af 1880-talet hade holländarna
lagt under sig nästan hela nord-halfön liksom den
allra sydligaste delen af Makassarhalfön. Dessutom
innehade de en del enstaka platser längs kusterna. Så
godt som hela Cen-tral-C. liksom Nordöst-, Sydöst-
och Sydhalfön förblefvo dock fullständigt oberoende,
och vid öfvergången till 1900-talet började
en del inhemska furstar t. o. m. uppträda så
fientligt, att holländarna grepo till vapen. 1905
började pacificerin-gen, och inom några få år
var hela C. praktiskt taget lagdt under holländsk
förvaltning. Endast i det inre af Nordösthalföns mest
otillgängliga trakter bibehöll ännu 1920 en stam,
baloas, sitt fulla oberoende.
I administrativt afseende delas ön i två hufvud-delar:
1. Guvernementet C., som omfattar sydvästra delen
af ön och ett flertal kringliggande öar, bland
hvilka märkas Saleyer, Boeton, Moena, Kabaéna,
Wowoni och Toekang-Besiöarna, med omkr. 2,372,048
inv. (dec. 1917), och hvars hufvudstad är Makassar,
säte för en guvernör som högsta civila myndighet
samt för den högsta militära myndigheten på hela
C. 2. Residentskapet Menado, som omfattar nordöstra
delen af C. samt Sangi-och Talaur- eller Talaudöarna
n. om Minahassa, Togianöarna i Tominibukten,
Banggaaiarkipelagen utanför Nordösthalfön
och Salabangkaöarna utanför Sydösthalfön med
tills. 742,026 inv. (dec. 1917) och som har till
hufvudstad Menado längst i n. ö. i Minahassa,
residentens säte. Till namnet har så godt som
hela C. själfstyrelse, och det saknas icke en hel
del skenfurstar med titel sultan, radja, magaoe
o. s. v. Endast landskapen Minahassa och Gorontalo
på Nordhalfön samt sydligaste delen af Makassarhalfön
stå under direkt holländsk förvaltning.
Holländarna ha, som i hufvudarbetet nämnts, gjort
mycket för ordningens upprätthållande samt den andliga
och materiella utvecklingen. Alla slags nationer
och alla trosbekännare få skolundervisning, som står
jämförelsevis högt. Handel och sjöfart främjas. På
kommunikationernas förbättrande har nedlagts särskildt
mycket arbete. Numera äro hela Minahassa och en god
del af Makassarhalfön genomkorsade af förträffliga
automo-bilvägar. F. ö. finnas flerstädes rätt goda
landsvägar, och man anlägger och förbättrar oafbrutet
vägarna öfver hela ön. På allra senaste tiden har
man äfven projekterat en järnväg, som skulle förbinda
Makassar och Menado. Telegrafväsendet är jämförelsevis
svagt utveckladt, men ersattes delvis af telefoner,
som inom kort torde förbinda med hvarandra alla för
förvaltningen viktigare platser.
Sjöfarten hindras på öns östra sida genom bristen
på fyrar och sjömärken. Tack vare sin utmärkta hamn
är Makassar en starkt framåtgående handelsstad,
som är hufvudplatsen icke blott för handeln
på hela C., utan äfven för den östra hälften af
Nederländska Indien. Det är stapelplatsen för alla
de produkter, som frambringas i dessa trakter. C:s
egna utförselprodukter utgöras hufvudsakligast af
kopra, kokosolja, harts, rotting, muskot, kaffe,
finare träslag, hudar, majs, sågo, kassiafrukter,
trepang, torkad fisk, snack- och musselskal,
kapok-bomull, eucalyptusolja, sköldpadd, guld,
agar-agar, gebangfibrer. Införselvaror äro mest
bomullstyger, järnvaror, konserver, tändstickor -
svenska och japanska - samt hvarjehanda europeiska,
kinesiska och japanska fabriksvaror.
Litt.: (utom den i hufvudarbetet nämnda) P. och
F. Sarasin, "Materialien zur naturgeschichte der insel
C." (5 bd, 1898-1906), N. Adriani och A. C. Kruijt,
"De bare;e-sprekende Toradjas van Midden C." (3
bd, Batavia, 1912-14), E. C. Aben-danon,
"Midden-Celebes-Expeditie. Geologische en
geographische doorkrusingen van Midden-Celebes" (4 bd,
Leiden, 1915-18), L. van Vuuren, "Het goevernement
Celebes. Proeve eener monographie" (Batavia, 1920),
W. Kaudern, "I Celebes’ obygder" (2 bd, 1921), och
"Yearbook of the Netherlands East-Indies" (1921).
Kdrn.
Célérifére [-far], fr. ("snabbförare"), ett
fort-skaffningsredskap (1790), hvari man sett fröet
till velociped (se d. o., sp. 1091).
Cele^t (lat. ccelefstis, af ccelum, himmel), himmelsk,
på himlarymden befintlig 1. skönjbar. - Celest
mekanik, himmelens mekanik, läran om de lagar eller
krafter, som reglera himlakropparnas rörelser (se
Gravitation, Newtonr sp. 892-893, och Världsalltet.
Cele;sta (af fr. céleste, himmelsk), raws., ett
kla-verinstrument med vibrerande stålstänger i
st. f. strängar (jfr Adiafon), uppfunnet af A. Mustel
i Paris 1886, med omfånget c-c4, samt infördt som
orkesterinstrument af nyare kompositörer (Widor,
Charpentier, Tjajkovskij, Leoncavallo, Puccini,
E. Strauss o. s. v.).
Celestin, miner. Se C 03 l est i n.
Celibatär (fr. célibataire; se Celibat), ogift man,
ungkarl.
*Cell (sp. 1389). Filarplasma benämnes äfven
kinoplasma. Om k ristal l cell se d. o. - 4. Skpsb. Se
Dubbelbotte n.
Cellbotten, skpsb. Se Dubbelbotten.
Cellgård. Se Fängelse.
Cellier [selie], Alfred, engelsk musiker (af fransk
härkomst), f. 1844 i London, d. där 1891, hade
skiftande anställningar som organist och kapellmästare
samt tonsatte ganska många operetter (bl. a. Dorothy
och The Mounte-banks] och en stor opera, Pandora
(uppf. i Boston 1881). E. F-t.
Celliers [selie], Johannes (Jan) Fran-cois Elias,
skald på kapholländska, f. 1865 i Wellington,
Paarldistriktet, Kapkolonien, af fransk härstammning,
uppfostrades i Pretoria och Stellen-bosch, studerade
i Delft och Leiden 1887-90, vardt sedan landtmätare,
var 1894-99 stadsbibliotekarie, deltog på boernas
sida i kriget 1899-1902 och vistades sedan till 1907
i Schweiz och Holland, hvarefter han återvände till
Syd-Afrika. C. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
