- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
73-74

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centrala verk - Centralbanor. Se Västra centralbanan och Östra centralbanan. - Centralbenet. Se Tärs, sp. 495 - Centralberg. Se Månen, sp. 211. - Centraldepression - Central Falls - Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Jfr Nykterhetsrörelsen, sp. 227 - *Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

73

Centralbanor-Centralförbundet för socialt arbete

öfverstyrelsen inom viss förvaltningsgren för riket
i dess helhet. Vanligen sammanfalla i utlandet
de centrala verken med ministerierna eller hvad i
Sverige kallas departementen inom K. M:ts kansli,
om än vid sidan af dem kan finnas ett eller annat
fristående verk. I England har dock sedan gammalt
funnits ett flertal centrala verk, som emellertid
efter hand tillika blifvit ministerier därigenom,
att deras chefer ombytas med ministärerna, äfven om
de icke alla tillhöra det s. k. kabinettet. I Sverige
voro de ursprungliga centrala verken de s. k. fem höga
rikskollegierna, bland hvilka kansliet utvecklats till
de nuv. departementen för beredning och expedition
af regeringsärendena, under det de öfriga jämte ett
flertal ur dem utbrutna eller särskildt bildade
numera utgöra centrala verk under departementen,
som endast i de fall, då intet särskildt sådant verk
finnes för någon viss förvaltningsuppgift, tjänstgöra
som centrala verk. Departementscheferna äro där-

stående schematiska bild visar, huru vid en glaciärs
rand olika bildningar förekomma i en regelbunden
följd. Innerst finnes centraldepressionen, där
bottenmoränen af lagras som ett "plamt moränlandskap",
! därefter komma serier af drumlins (se d. o.) eller
ett "kulligt moränlandskap" och utanför
detta ändmoräner i ett mycket starkt kuperadt
landskap samt slutligen glacifluviala aflagringar
(se d. o. l Suppl. och Rullstensgrus), hvilka
oftast ; bilda "hedslätter" (se d. o. Suppl.).
Denna serie af aflagringar vid isranden har blifvit
tydligt sär-, skild och förklarad först genom Pencks
undersök-1 ningar vid Alpernas glaciärer (han kallade
central-i depressionen Zungenbecken), men samma
ordnings-; följd kan konstateras vid den nordiska
inlandsisens ! rand och särskildt tydligt vid
dess randlägen i j Nord-Tyskland (se Baltiska
höjdryggen. Suppl.). Centraldepressionerna bilda
där plana slätter af moränlera. Sålunda utgöra t.
ex. den

M

Aflagringarna vid randen af en glaciär eller en
inlandsis. (Efter Penck.) G centraldepression,
plant moränlandskap, D drumlins 1. kulligt
moränlandskap, M ändmorän 1. randmorän, T
glacifluviala aflagringar, hedslätter.

för i regel icke beslutande såsom verkscheferna
och s. k. administrativ ministerstyrelse är af
detta skäl väsentligen främmande för svensk rätt
liksom den politiska ministerstyrelsen i fråga
om regeringsärenden formellt är utesluten genom
grundlagens bud, att departementscheferna i dessa
ärenden allenast ha att ge konungen råd. De centrala
verken hand- ; lägga på eget ansvar styrelseärenden
i motsats till regeringsärenden, men afge i fråga
om de senare ; gemenligen förberedande yttranden.
Den s j älf stan- j dighet, som allt ifrån början
och ännu i våra dagar , utmärker dessa verk, har sin
grund däri, att svensk j rätt i dem sett och ser organ
direkt för staten och ; icke blott för regeringen.
I följd häraf ha de sven- ’ ska centrala verken i
viss mån varit organ för en själfstyrelse i äldre
mening, d. v. s. oberoende af regeringsdirektiv i
annan form än allmänna instruktioner och således
alltid vid de särskilda ärendenas handläggning
och afgörande med möjlighet och skyldighet att
efter egen uppfattning afgöra dessa. I regel sker
afgörandet numera efter föredragning genom beslut
af verkschefen allena, inom vissa verk i närvaro
af lekmannafullmäktige, hvaremot förr kollegialt
afgörande genom omröstning var den vanliga formen.
RM-

Centralbanor, järnv. Se Yästra centralbanan och
östra centralbanan.

Centralbenet, anat. Se Tärs, sp. 495.

Centralberg. Se Månen, sp. 211. j

Centraldepressiön, geol. o. geogr., är det järn- \
förelsevis plana och jämna område, som innanför j
isranden bildas af en glaciär eller en inlandsis,
l där isen aflagrat sin bottenmorän och glider fram
i öfver densamma under ständig afsmältning. "Vid-

skånska slätten "söder om landsvägen"
och åtskilligt af Öst-Själlands slätter
centraldepressioner från den yngre baltiska
isströmmen, där dock sammanhanget
skenbart afbrytes genom vattentäckningen.
K. A. G.

Central falls [se’ntrəl få’lṡ], stad
i staten Rhode Island, Förenta staterna,
vid floden Blackstone, 6 km. n. om Providence.
24,174 inv. (1920). Tillverkning af bomulls-,
ylle-, läder-, pappers- och glasvaror samt maskiner.
C. blef stad 1895.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning. i Jfr
Nykterhetsrörelsen, sp. 227. j ’Centralförbundet
för socialt arbete (C. S. A.). 1 Till hvad som
meddelats i hufvudarbetet må läggas följande.

Kontoret för rättshjälp åt obemedlade nedlade
sin verksamhet 1913, sedan Stockholms stad inrättat
ett efter ungefär samma principer ordnadt rätts-;
hjälpskontor.

; Den i Stockholm 1906 öppnade sociala utställ-;
ningen har för kortare tider flyttats till andra
plat-I ser inom och utom Sverige. Till Baltiska
utställ-| ningen i Malmö 1914 åstadkom förbundet en
synnerligen instruktiv och värdefull social
utställning. Utbildningskurser i praktiskt socialt
arbete i ha anordnats för sådana personer, som
egnat sig åt l verksamhet inom yrkes-, bostads-
eller barnavårds-| inspektion, socialt arbete
vid industriella verk eller eljest åt mera
kraf vande sociala arbetsuppgifter. Utredningar
och undersökningar ha utförts på flera sociala
områden. Den mest omfattande af dessa rörde
fattigvårdsfrågan. Uppslaget därtill var en
donation, som 1905 öfverlämnades till förbundet
för detta syfte. Den för ändamålet tillsatta kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free