- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
85-86

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Cézanne, P. - cg. - C. G. T. - *Chabaneau, J. E. Camille - Chabot, Jean Baptiste - Chabott. Se Städ 2. - Chabrol, ö. Se Loyalty-öarna. - *Chaco. 1. El Gran chaco - *Chaco. 2. Territorie - Chadderton. Se Oldham - Chadwick, George Whitefield - Chadym - Chæmacefal. Se Hufvudskål, sp. 1230 - *Chærophyllum. Se Knölfloka - Chagas, Manoel Pinheiro - *Chaironeia - Chalarodon - Chalarus spurius. Se Ögonflugor - Chalcididæ. Se Pteromalidæ - Chalcophora mariana. Se Praktbaggar - Chaldir-Gol - *Chalicodoma. Se Megachilinæ (ej Murargetingar) - Chalicotheriidæ. Se Ungulata, sp. 1076 - Chalil er-rahman. Se Hebron - Chalil pascha, turkisk arméchef. Se Halil pascha. Suppl. - Chalka Bunar. Se Meles - *Chalki - *Chalkidike - Chalkopyrit. Se Kopparkis - Chalkosin. Se Kopparglans - Chalkotrichit, kopparblomma. Se Kopparmalmer, sp. 991 - Chalmersit - Chalmersska ingenjörsföreningen - *Chalmersska slöjdskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

cg.-Chalmersska slöjdskolan

"C. und Hodler" (1913), A. Yollard (1914),
Oct. Mirbeau (s. å.), G. Cogniet (1919),
Meier-Grsefe, "C. und sein kreis" (s. å.),
och Emile Bernard, ’’Souvenirs sur P. C."
G-g N.

cg., officiell svensk förkortning för centigram.

C. G. T., förkortning för fr. C o n f é d é r a-tion
Générale du T r a v a i l (se d. o. Suppl.).

*Chabaneau, J. E. Gam i l le, dog 21 juli 1908
i Nontron.

Chabot [jabå], Jean Baptist e, fransk orientalist,
f. 16 febr. 1860 i Vouvray (Indre-et-Loire), studerade
teologi i Louvain och blef teol. doktor där 1892,
egnade sig därefter åt orientaliska språkstudier i
Paris och företog 1893-94 en resa till Palestina för
arkeologiska forskningar.

1896 fick han af Académie des inscriptions
et belles-lettres i uppdrag att biträda vid
utgifningen af Corpus inscriptionum semiticarum
och ledde

1897 en arkeologisk expedition till Syrien.
Flera gånger prisbelönt af nämnda akademi blef
han 1917 dess ord. led. C. är initiativtagare
till och en. af hufvudredaktörerna för sammelverket
Corpus scriptorum christianorum orientalium,
hvaraf l:a bandet utkom 1903 och som är afsedt
att omfatta alla viktigare kristet teol.
skrifter på syriska, etiopiska, koptiska och
arabiska i original och öfv.; omkr. 75 bd föreligga,
af hvilka C. har ombesörjt ett stort antal. Hans
fack är syriska, på hvilket område han dessutom
utfört en mängd viktiga undersökningar. Bland
skrifter i öfrigt märkas Réper-toire d’épigraphie
sémitique (I-III, 1900-17) och Les langues
et les littératures araméennes (1910).
H. S. N.

Chabott, tekn. Se Städ 2.

Chabrol [jabrå’1], ö. Se Loy al ty-öarna.

*Chaco. 1. El Gran chaco. Se E. von Rosen, "Bland
indianer. Forskning och äfventyr i Gran Chaco"
(1921). Eesan företogs 1901-02. - 2. Territoriet hade
1920 50,853 inv., 0,3 på l kvkm.

Chadderton [tjä;d9ton]. Se Oldham.

Chadwick [tjä’dö>ik], George Whitefiel d,
nordamerikansk musiker, f. 1854 i Lowell,
Massachusetts, utbildad 1877-79 vid Leipzigs
konserva-torium och hos Rheinberger i Mimenen, blef
sedan organist i Boston och kompositionslärare
vid New-England-konservatoriet där samt 1897
dettas föreståndare. Han intar en mycket ansedd
plats bland amerikanska tonsättare genom ett
stort antal verk: 3 symfonier, 7 uvertyrer, 5
stråkkvartetter, pianokvintett, 8 körverk med
orkester, några operor, manskörer, damkörer,
solosånger, orgel- och pianosaker m. m.
E. F-t.

Chadym, turk., eunuck.

Chaemacefäl. Se Hufvudskål, sp. 1230.

"Chaerophyllum, bot. SeKnölfloka

Chagas [ja^ej], Manoel Pinheiro, portugisisk
författare, f. 1842 i Lissabon, d. 1895, var lärare,
riksdagsman och en tid sjöminister, skref i romantisk
anda populära romaner, dikter och skådespel, en
Portugals historia och monografi öfver Alexandro
Herculano.

*Chaironeia. På de stupade tebanernas graf restes
en vård med ett marmorlejon; vården utgräf-des och
återuppbyggdes 1902-03. J-C.

Chalarodon, zool., ödlesläkte tillhörande
fam. Iguanidce. Se Madagaskar, sp. 394.

Chalarus spuYius, zool. Se ögonflugor.

Chalcididae, zool. Se Pteromalidse.

Chalco’phora mariäna, zool Se Praktbaggar (med
afbildning).

Chaldir-Gol (T sch al dir-G öl), insjö i
Trans-kaukasien, 56 km. n. om Kars, omkr. 19 km. lång,
10 km. bred och med 85 kvkm. areal. Den ligger 1,990
m. ö. h., når ett djup af 42,? m. och är rik på fisk,
särskildt karp och forell, samt sjöfågel.

*Chalicodoma, zool. Se M eg a chili n se (ej
Murargetingar).

Chalicotheriidae, paleont. Se Un gula t a, sp. 1076.

Chalil er-rahman. Se Hebr o n.

Chalil pascha, turkisk arméchef. Se H a l i l p a s
c h a. Suppl.

Chalka Bunar. SeMeles.

*Chalki (H a l k i), en af Demonesoi (Prinsöarna),
s. v. om Konstantinopel, med en orientalisk kyrklig
akademi, grundlagd 1844 för att motarbeta Teo-filos
Kairis, som predikade positivism. Metropoli-ten i
Seleucia Germanos, som sept. 1920 höll föredrag i
Stockholm och Uppsala, var rektor vid akademien. 2,740
inv. (greker) 1912.

*Chalkidike tillhör sedan 1913 grekiska nomos
Saloniki.

Chalkopyrlt. SeKopparkis.

Chalkosin. Se Kopparglans.

Chalkotrichit, kopparblomma. Se Kopparmalmer, sp. 991.

Chalmersit, miner., är ett kismineral närstående
kopparkisen; dess kemiska sammansättning är
CuFe2S3. Det är starkt magnetiskt, har mässingsgul
eller bronsgul färg och kristalliserar rombiskt
med holoedrisk utbildning i nålformiga, starkt
längsstrierade kristaller. Chalmersiten är känd endast
från några få fyndorter, Brasilien, Sydväst-Afrika
m. fl. st. K. A. G.

Chalmersska ingenjörsföreningen [tja7!-], konstituerad
i Göteborg 2 mars 1907, är en kamratlig sammanslutning
mellan ingenjörer utexaminerade från Chalmers’
tekniska institut och afser att främja gemensamma
intressen och angelägenheter. Vid föreningens
sammanträden behandlas tekniska spörsmål af olika
slag genom föredrag och diskussioner. Utåt verkar
föreningen hufvudsakligen genom en "plats- och
praktikkommitté" för förmedling af anställningar
åt ingenjörer utgångna från Chalmers’ tekniska
institut och praktik åt elever där. Föreningens
ledamotsantal är 608 (1923). - 3 mars 1917 bildades
en underafdelning af föreningen i Stockholm.
Fmn.

* Chalmersska slöjdskolan bär sedan 1914 namnet
Chalmers’ tekniska institut. Läroverkets högre
afdelning omfattar numera sex fackskolor:
en mekanisk, en elektroteknisk, en kemisk, en
husbyggnads-, en skeppsbyggen- samt en väg-och
vattenbyggnadsskola. Institutets nya stadgar
gälla fr. o. m. l juli 1903. Fr. o. m. 1920 utgör
det till institutet utgående ord. statsanslaget
185,400 kr. samt uppehälles undervisningen af 12
professorer, 5 andre-lärare, l verkstadsingenjör,
l lärare i frihandsteckning, 14 speciallärare och
ett 10-tal assistenter. Lärjungeantalet uppgår till
500-600. Förslag till institutets omorganisation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free