Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Claparède. 1. Alfred de C. - Claparède. 2. Arthur de C. - Clare, medeltida engelsk adelsätt - *Claretie, J. - Clarholm, Per Olof - *Clark, Ch. H. - *Clark, John Bates - Clarke, ö. Se Furneaux-öarna. - *Clarke, G. S. - *Clarks element. Se vidare Galvaniskt element, sp. 668, fig. 7 - Clarté - *Clason. 1. E. K. H. C. - *Clason. 2. Isak Gustaf C. - *Clason. 3. Samuel (Sam) C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berlin, åren 1915-17 samtidigt ackrediterad i
Stockholm, där han var Schweiz förste envoyé.
– 2. Arthur de C., den föregåendes kusin, schweizisk
geograf, f. 4 april 1852 i Genève, d. där 13
dec. 1911, var 1874-83 diplomat, sedan 1900 docent i
geografi vid universitetet i Genève, gjorde talrika
resor till Öst-Asien och Nord-Afrika samt var
ordf. vid 9:e internationella geografiska kongressen
i Genève 1908.
2. O. Sjn.
Clare [kläe], medeltida engelsk adelsätt, efter
hvilken grefskapet C. på Irland fått sitt namn och
som själf tog namn efter godset C. i Suffolk. Släkten
uppges härstamma från grefve Godfrey, oäkta
son till hertig Rikard den orädde af Normandie
(d. 996). Dennes sonson uppges den Richard Fitzgilbert
ha varit, som åtföljde Vilhelm Eröfraren till England
och fick gods i Suffolk. Han ledde som regent i
konungens frånvaro undertryckandet af upproret 1075
(se Vilhelm, sp. 459). En sonson till honom,
Gilbert de C., upphöjdes omkr. 1138 af konung Stefan
till earl af Pembroke; hans son Richard de C.,
vanligen kallad Strongbow, d. 1176, var den mest
berömde bland det engelska väldets grundläggare på
Irland (se Strongbow). Dennes kusin Gilbert de C.,
d. 1152, upphöjdes af konung Stefan till earl af
Hertford (hufvudmännen för denna ättgren kallades
sedan earler af C.). Gilberts brorson Richard, 3:e
earl af C., ökade släktens rikedom och inflytande
genom sitt giftermål med en dotter till earl William
af Gloucester. Sonen Gilbert, 4:e earl af C., ärfde
1218 äfven titeln earl af Gloucester. Nya godsförvärf
följde genom hans giftermål med en dotter till William
Marshal, och släkten ansågs nu vara den främsta inom
den engelska högadeln. Gilberts sonson, Gilbert de C.,
earl af C., Hertford och Gloucester, f. 1243, d. 1295,
kallad "den röde earlen", var sin samtids mäktigaste
storman i England. Han understödde än konung Henrik
III, än Simon af Montfort under inbördeskriget på
1260-talet och gifte sig 1290 med Edvard I:s dotter
Johanna. Hans son, Gilbert de C., 10:e earl af C.,
systerson till Edvard II och svåger med dennes
gunstling Piers Gaveston, uppträdde medlande i
striden mellan konungen och baronerna samt stupade mot
skottarna vid Bannockburn 24 juni 1314, den siste på
svärdssidan af sim ätt. Släktgodsen i England (inom
20 grefskap), Wales och Irland delades mellan hans
tre systrar. Godset C. kom sedermera genom arf och
gifte (genom släkten de Burgh) till Edvard III:s son
Lionel (d. 1368), hvilken därför 1362 fick titeln
hertig af Clarence, en titel, som sedan alltjämt
förts inom engelska konungahuset. Jfr J. H. Round,
"Family of C." (i "Archæological journal", vol. 56).
V. S-g.
*Claretie, J., dog 23 dec. 1913 i Paris. Af C:s senare
arbeten kunna nämnas novellsamlingen Le sang français
(1901), nya samlingar La vie à Paris (5 bd, 1905-10),
Histoire de la littératur e française 1900-1910
(1912) och två arbeten om Victor Hugos person och lif
(1902 och 1904).
Clarholm, Per Olof, kirurg, f. 12 juli
1860 i Karlstad, student i Uppsala 1879 och
med. licentiat i Lund 1892, var underkirurg m. m. vid
Serafimerlasarettet 1892–96 och t. f. lasarettsläkare
i Karlstad 1896–98 samt blef lasarettsläkare där
1898 och är öfverläkare på kirurgiska afdelningen
sedan 1910. Han är led. af lasarettsstadgekommittén
sedan 1920. C. är landstingsman, ordf. i Karlstads
stadsfullmäktige (sedan 1919), i länets epideminämnd
och i styrelsen för dess sinnesslöanstalt och
led. af direktionen för Kristinehamns hospital.
R. W.
*Clark, Ch. H., dog 10 aug. 1915.
*Clark, John Bates, blef 1914 led. af sv. Vet. akad.
Clarke, ö. Se Furneaux-öarna.
*Clarke, G. S., lämnade 1907 sekreterarposten
i riksförsvarskommittén, var 1907–13 guvernör
i Bombay och upphöjdes 1913 till peer med titeln
baron Sydenham.
*Clarks element. Se vidare Galvaniskt element,
sp. 668, fig. 7.
Clarté [klarte], fr. (klarhet), en internationell
sammanslutning, hvars namn härrör från en roman ai
H. Barbusse (se denne) och som bildades i Paris
1919. På socialistisk grundval vill den verka
för intellektuell solidaritet och nedbrytning af
alla skiljemurar mellan nationer och människor;
all militarism skall upphöra, fullständig social
jämlikhet skall åstadkommas, och som slutmål
står upprättandet af "världens förenade staters
kooperativa rike". Revolutionärt bolsjevikiska
tendenser saknas icke, men C. är politiskt partilös. I
den internationella kommitté, som med hufvudsäte i
Paris leder förbundet, ha inträdt bl. a. Barbusse,
Anatole France, Georg Brandes, Bernard Shaw, Upton
Sinclair, Blasco Ibanez och, för Sverige, Ellen Key
och Selma Lagerlöf. Organ äro tidskrifterna "Clarté"
(fr.) och "Die weissen blätter" (ty.).
R–n B.
*Clason. 1. E. K. H. C. dog 10 okt. 1912 i Uppsala.
2. Isak Gustaf C. blef vid Byggnadsstyrelsens
inrättande byggnadsråd där 1917. Bland hans nyare
arbeten märkas i Stockholm Timmermansordens
nybyggnad på Eriksbergshöjden (påbörjad 1915,
ännu ej afslutad) och det för Centralbanken
uppförda huset vid Gustaf Adolfs torg (1918-20),
utanför Stockholm Skånska Hypoteksföreningens hus i
Lund (1914-17), Rådhuset i Södertälje (ena
flygeln uppförd 1918-21) och herregodset Adelsnäs
(Östergötland, 1915-21). - Ur stadsfullmäktiges krets
utgick C. 1910. Bland öfriga offentliga uppdrag,
hvarmed han blifvit hedrad, märkes ledamotskap i
Stockholms byggnadsnämnd (1907–12), i styrelsen för
Tekniska högskolan (1901–21), för Stockholms högskola
(1903-14) och för Nordiska museet (från 1899, ordf.
i museets styrelse från 1906). I Konstakademien blef
han 1902 vice preses och 1918 preses. Sedan 1907
är han led. af Vet. akad. 1917 kreerades han till
filos, hedersdoktor vid Uppsala universitet.
3. Samuel (Sam) C. utnämndes 1916 till
riksarkivarie. Sedan 1907 har han varit led.
af Första kammaren (t. o m. 1919 för Västmanlands
län, 1920–21 för Göteborg och sedan 1922
för Stockholm). Han har sedan 1908 varit led. af
konstitutionsutskottet (vice ordf. 1915–17, 1919–21,
ordf. 1922–23). Han har dessutom haft plats i
hemligt utskott (1917–19) och i kommunallagutskottet
(1918 urt.), författningsutskottet (1919) samt i
utskottet ang. Sveriges anslutning till Nationernas
förbund (1920) och suppleant i utrikesnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
