- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
403-404

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelt halfslag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

403

Dubbelt halfslag-Duchesne

404

är dubbelförhållandet definieradt äfven för
godtyckliga komplexa (se d. o.) värden
X1, X2, X3, X4. Gifvetvis gäller
invariansegenskapen äfven vid sådana värden.
R.

Dubbelt halfslag, sjöv. Se Halfslag 2.

Dubbla dubbelhaken. Se Hakebössa.

Dubbla flankslag, veter. Se Kvickdrag.

Dubbo, stad i Nya Syd-Wales vid Macquarie-floden, 300
km. n. v. om Sydney. Omkr. 5,400 inv. I närheten kol-
och koppargrufvor.

Dubhlochlannaigh [duvlåchlannig]. Se Lochlann.

*Dubica hör nu till Jugo-Slavien.

*Dubief, J. B. F., dog 6 juni 1916 i Paris.

*Dublenka hör nu till Polen.

Dubissa, flod i Litauen, som upprinner s. v. om
Sjavli och norrifrån faller in i Njemen omkr. 40
km. nedom Kovno.

*Dublin, som vid 1911 års census hade 304,802
inv., beräknades 1918 med förstäder ha inemot
400,000 inv. University of D. hade 1922 omkr. 1,400
studenter. Royal university of Ireland upphörde 1909
och ersattes enligt 1908 års irländska universitetsakt
i D. af National university of Ireland, hvartill
utom University college i D. (omkr. 1,350 studenter
1922) äfven höra sådana i Cork och Galway samt
S:t Patrick’s college i Maynooth, utbildningsorten
för Irlands katolska präster. Catholic university
fortlefver i Roman catholic university college i
D. (Jfr Irland. Suppl.) - D. var annandag påsk
1916 och följande dagar skådeplats för det af
sinnfeinarna organiserade, snart undertryckta
s. k. "påskupproret". Sinnfeinarnas irländska
parlament, Dail Eireann (se d. o. Suppl.),
samlades första gången i D. 1919 och sedermera
efter stilleståndet med engelska regeringen
1921. Under sinnfeinoroligheterna 1919-21 förekommo
i D. esomoftast gatustrider mellan sinnfeinare
och brittiska polissoldater. Vida mera omfattande
och förödande voro striderna mellan anhängare
och motståndare till fördraget i dec. 1921 mellan
brittiska regeringen och sinnfeinarna, särskildt
i juni 1922, då högsta domstolens palats,
Four courts, som sedan april hållits besatt
af fördragsmotståndarna, togs med storm af den
fördragsvänliga provisoriska irländska regeringens
trupper och därvid till stor del förstördes genom
artilleribeskjutning liksom flera stora hotell och
andra byggnader vid Sackville street. Första veckan
i juli var rensningen fullbordad. Se därom Irland
(Historia). Suppl. - Litt.: D. S. Chart, "The story
of D." (1907), S. A. 0. Fitzpatrick, "D." (s. å.),
och J. F. Boyle, "The irish rebellion of 1916" (1917).
O. Sjn. V. S-g.

*Dubno tillhör nu Polen. D. intogs under Världskriget
af österrikarna 8 sept. 1915, hvarefter ryssarna
tillbakaträngdes mot Ikvafloden; men striderna
fortgingo dock i trakten af D. sept. 1915-
jan. 1916. 4 juni 1916 igångsatte ryssarna slutligen
en kraftig offensiv och återtogo D. 10 i s. m. Först
23 febr. 1918 förlorade de sedan D. än en gång,
men då till tyskarna. L. W:son M.

*Duboc, Ch. É., dog 14 april 1910 i Dresden.

*Dubois, Alphée (sp. 989), dog 7 sept. 1905 i Clamart.

Dubois [dybwa], Pierre Joseph Louis Alfred, fransk
militär, f. 21 nov. 1852 i Sedan, blef officer vid
ett dragonregemente 1874, tjänstgjorde i Algeriet och Tunisien, befordrades
(inom kavalleriet) till brigadgeneral 1905 och
divisionsgeneral 1909 samt blef chef för 9:e armékåren
(Tours) 1913. Under Världskrigets första skede
förde han med utmärkelse nämnda armékår i slagen vid
Marne och vid Yser. Från mars 1915 till febr. 1916
var han chef för 6:e armén (på frontdelen Marne-
Oise) och användes därefter i olika befattningar,
tills han 1917 erhöll afsked från aktiv tjänst.
H. J-dt.

Duboscq [dybåsk], Jules, fransk optiker, f. 1817 i
Villaines (dep. Seine-et-Oise), d. 1886 i Paris. Se
Duboscqs lampa och Skioptikon.

*Dubossary tillhör republiken Ukraina.

*Dubost, H. Antonin, dog 15 april 1921 i Paris. Han
var 1913 kandidat till posten som republikens
president och erhöll vid första profomröstningen
107 röster mot 180 för Poincaré och 174 för Pams,
till hvilken sistnämndes förmån han därpå afsade
sig kandidaturen. Senatens president förblef
D. till jan. 1920, då han föll igenom för Bourgeois.
V. S-g.

*Dubufe. - 2. É. M. G. D. dog i maj 1909 på
ångbåtsfärd till Buenos Aires.

Duchene [dysän], Denis Auguste, fransk militär,
f. 23 sept. 1862 i Juzennecourt (dep. Haute-Marne),
blef officer vid ett inf.-reg. 1883 och sedermera
generalstabsofficer. 1912 blef han öfverste. Vid
Världskrigets utbrott var han brigadgeneral och chef
för 19 :e inf.-fördelningen. I aug.
1915 blef han chef för 2:a armékåren (vid Verdun),
1916 divisionsgeneral, i jan. 1917 chef för
10:e armén (vid Aisne, i okt. s. å. förflyttad
till italienska fronten) och i dec. s. å. (tills i
maj 1918) chef för 6:e armén (vid Aisne). D. är
f. n. (maj 1923) chef för 3:e armékåren (Eouen).
H. J-dt.

*Duchesne, J. C. R. A., dog 27 april 1918 på slottet
Pennery (dep. Loiret). Rapport sur l’expédition de
Madagascar (1897) är af stort värde.

Duchesne [dysän], Louis Marie Olivier, vår tids
främste franske katolske kyrkohistoriker, f. 13
sept. 1843 i S:t Servan (dep. Isle-et-Vilaine), d. 2
april 1922 i Rom, skolades som kristen arkeolog under
ledning af de Rossi i Rom, utförde 1874 en viktig
arkeologisk expedition till berget Athos (skildrad
i Mission au Mont Athos) och 1875 en liknande mera
omfattande expedition till Mindre Asien. 1878 blef
han professor i kyrkohistoria vid den nyupprättade
École de théologie i Paris, sedan han i sin första
större skrift, Étude sur le Liber pontificalis (1877),
dokumenterat sig som en af det katolska dogmat och
traditionen obunden modern historieforskare. Sedan
rådde alltid strid inom katolska kyrkan om D. Han
anmäldes för Index-kongregationen, men skyddades
af rektorn för Institut catholique i Paris d’Hulst
och af Paris’ ärkebiskop. 1886 förbjödos dock
prästseminaristerna i S:t Sulpice att åhöra hans
föreläsningar. Å andra sidan utmärktes han genom
inval i Académie des inscriptions (1888). Han hade
genom sitt arbete med "Liber pontificalis" förts
att koncentrera sin forskning kring påfvedömets och
kyrkans äldsta historia och kult och utgaf 1889 den
mest berömda af sina skrifter: Origines du culte
chrétien (5:e rev. uppl. 1920). Nu bereddes honom
möjlighet att ostördt få fullfölja sin forskning
därigenom, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free