Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Duraluminium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
413
Duraluminium-Duseborg
414
läge var till senaste tid okändt. Af engelska
soldater 1920 först blottade ruiner ledde till
flyktig undersökning af amerikanen J. H. Breasted och
1922 ff. till grundligare studium af Frantz Cumont
(se denne. Suppl.), som identifierat orten, utgräft
bl. a. 2 tempel med betydelsefulla fresker, påträffat
pergamentblad, innehållande juridiska urkunder m. m.
Duraluminium, tekn. Se Aluminiumlegeringar. Suppl.
*Durand. - 2. Sir H. Mor tim er D. afgick från
ambassadörsposten i Washington 1906 och har sedan
skrifvit lefnadsteckningar öfver schah Nadir (1908),
sir Alfred Lyall (1913) och fältmarskalk White (1915).
*Durand, M. A., dog 31 maj 1909 i Paris.
’Durand, C h a r l e s, dog 18 febr. 1917.
Durande [dyrä’d], J. F. Se D u r a n d e s k u
r. Suppl.
Durandes kur [dyrä;ds], farm. med., uppkallad
efter läkaren Jean F r a n c o i s Durande
(f. i början af 1700-talet i Dijon, d. där 1794,
professor i kemi och botanik vid akademien där),
utgöres af terpentinolja (5 dlr) löst i eter
(20 dlr) eller sether spirituosus (Hoffmanns
droppar), hvaraf intagas 15-30 droppar flera gånger
dagligen vid gallstenskolik. Proportionerna anges
f. ö. olika. Durande själf uppger 2 dlr terpentinolja
och 3 dlr eter. Ibland har terpentinoljan getts
enbär. - Till sin kur mot gallsten leddes han
af den alldeles oriktiga föreställningen, att
dessa stenar bestode af harts, som kunde lösas i
terpentinhaltig eter. Om kuren gör nytta, beror
detta på helt andra förhållanden; möjligen stillas
smärtorna däraf eller häfves kramp i gallgångarna.
C. G. S.
*Durango. 1. D. hade 1912 509,585 inv.
Durazno. 1. Departement i centrala Uruguay,
Syd-Amerika, vid Yi och Rio negro. Areal 14,315
kvkm. med 57,219 inv. (1919). – 2. Hufvudstad i
departementet D. vid Yi, järnvägsknut.
*Durazzo tillhör nu den oafhängiga staten Albanien
och har tidtals varit dess hufvudstad. D. besattes
under Världskriget af serberna 21 dec. 1915. 29
dec. besköts hamnen af en österrikisk flottilj,
och därpå bombarderades D., trupplägret utanför
staden och italienska ångare i hamnen af österrikiska
flygare flera gånger i slutet af jan. och början af
febr. 1916. 23 febr. slogos italienarna och Essad
pascha af österrikarna vid D., som den 27 besattes
af dem. Italienarna utförde, dock utan resultat, ett
torpedanfall i D.-bukten 25 juni, hvarefter italienska
flygare bombarderade D. 19 gånger 1916–18. 4 okt. 1918
anfölls det af en engelsk-italiensk eskader. Den 15
i s. m. besattes D. för en tid framåt af italienarna.
L. W:son M.
*Durban. Den hvita befolkningen var 1921
54,230 pers. D. är hufvudorten för en stor
hvalfångstindustri, som upprättades 1908, och
har reguljär ångbåtsförbindelse med Sverige genom
rederi.-a.-b. Transatlantics linje på Syd-Afrika. 1919
ankommo dit från Sverige 13 svenska fartyg om
36,584 nettoton. Svenska helgelseförbundet har en
missionsstation för sulukaffrerna i D.
E. A-t.
*Durbar. Invid Delhi hölls 12 dec. 1911 en ryktbar
durbar, hvarvid Georg V och hans gemål kröntes
till kejsare och kejsarinna af Indien och monarken
tillkännagaf regeringssätets flyttning från Calcutta
till Delhi samt flera viktiga ändringar i
Brittiska Indiens administrativa indelning, särskildt
det partiella upphäfvandet af den impopulära "delning
af Bengalen", som lord Curzon genomfört 1905.
*Durga. JfrBhairava. Suppl.
*Durham. 1. Grefskapet D. hade 1,478,506 inv. 1921,
med frånräknande af de tillhörande county
boroughs 943,670 inv. – 2. Staden D. hade 17,329
inv. 1921. Universitetet omorganiserades 1908,
hvarvid det delades på två afdelningar, en i D. och
en i Newcastle upon Tyne med tills. omkr. 75 lärare
och 1,500 studenter. Dess "fakulteter" äro sju:
arts, letters, theology, law, medicine, science och
commerce, de båda senare uteslutande vid Armstrong
college i Newcastle.
1 o. 2. O. Sjn.
DuYian, bot., benämning på frukten
af Durio zibethinus-, den liknar en
melon endast i afseende till storleken.
G. L-m.
Durkheim [dyrkäm], Émile, fransk sociolog, f. 15
april 1858 i Épinal, d. 15 nov. 1917 i Paris, var
1882–86 lärare vid lyceer i landsorten samt blef
professor 1887 vid universitetet i Bordeaux och
1902 vid Sorbonne. Han bidrog till grundläggandet
af en ny riktning inom sociologien, skild från
den psykologiskt och biologiskt färgade äldre
sociologien och med de kollektiva företeelserna till
objekt. Bland hans arbeten må nämnas Éléments de
sociologie (1889), De la division du travail social
(1893; 2:a uppl. 1901), Les règles de la méthode
sociologique (1895; 5:e uppl. 1907), Le suicide (1897)
och Les formes élémentaires de la vie religieuse, le
système totémique en Australie (1912). D. författade
i samarbete med E. Denis propagandaskriften Qui
a voulu la guerre? (1915). Sedan 1896 utgaf han
"Année sociologique".
*Durm, J., dog 5 april 1919 i Karlsruhe.
’Durnovo [durnavå7]. - 2. P. N. D. dog i sept. 1915
i Petersburg.
Durre, folkstam. Se Himalayafolk.
d’Urville-sjön [dyrvi’l-], del af Södra Ishafvet
utanför Adélie land, uppkallad efter Dumont d’Urville
(se d. o.) af Mawsons antarktiska expedition 1911–14.
Dusart [dysär] 1. Dieussart [diösär], Jean B a p t i
s t e, fransk skulptör (födelse- och dödsår okända),
kom sannolikt till Sverige under senare delen af
1650-talet. Möjligen hade arkitekten Jean De la
Vallée någon delaktighet i hans öfverflyttning. Han
medverkade i utsirandet af Eiddarhuset i Stockholm,
där han bl. a. utförde de allegoriska statyerna
Freden och Kriget på byggnadens tak (se om dem
art. Riddarhus). I M. G. De la Gardies tjänst utförde
han skulpterad prydnad för dennes palats i Stockholm
och för Jakobsdal, där han modellerade byster,
porträttstatyer och olympiska figurer för parken,
samt sannolikt äfven för De la Gardiesläktens
grafkapell i Värnhems kyrka (stora statyer i
bly af Jakob och M. G. De la Gardie}. D. var en
typisk barockbildhuggare; hans konst tyckes ha
varit en ytlig dekorativ prydnads-konst. Hans öden
äro i öfrigt obekanta. Jfr A. Hahr, "Konst och
konstnärer vid M. G. De la Gardies hof" (1905).
G-gK
Duschik, folkstam. Se Kurderna.
Duseborg, herrgård i Gammalkils socken, Östergötland,
med underlydande i Nykil, omfattar 31/» mtl med en
areal af 900 har, hvaraf 112 har åker;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
