Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståthållare i Pommern och var under Världskriget generalmajor
och chef för l:a gardesinfanteridivisionen. Han är
sedan 1906 i ett barnlöst äktenskap förmäld med
hertiginnan Sofia Charlotta af Oldenburg (f. 2
febr. 1879) och bor efter 1918 års revolution som
privatman i Potsdam.
Eje, Anders, pseudonym för författaren Axel Essen.
*Ejektor. – 3. Jaktv. Se Patronutdragare.
Ejen, en omkr. 4 kvkm. stor sjö, 251 m. ö. h.,
i Leksands socken, Dalarna, 10 km. s. om
Siljan, till hvilken den utflyter genom Limån.
O. Sjn.
*Ejub-kan var född 1855 och dog 6 april 1914 i L
åhör e.
*Ek (sp. 74). Kvilleeken har enligt W. Biilows
uppmätning (1913) vid brösthöjd ett omfång af endast
12,75 m., vid marken, där den är starkt förgrenad af
höga utlöpande rotstammar, af 14,33 m.
Ek, Karin Valborg, författarinna, född
Lindblad, f. 17 juni 1885 i Stockholm, där hon
genomgick ett lärarinneseminarium, gift 1909, har
utgett diktsamlingarna Den kostbara vilan (1914) och
Idyll och elegi (1922), essayen Fredmansgestalten
(1915) och romanen Gränsen (1918), utmärkta af
lyrisk stämning och kultiverad form, samt antologien
"Ur svenska dikten" (3 bd, 1921). – Hennes man,
Sverker E., f. 23 febr. 1887 i Göteborg, filos.
doktor och docent i litteraturhistoria vid Göteborgs
högskola 1916 och e. o. amanuens vid Göteborgs
stadsbibliotek 1910, har utom smärre uppsatser äfven
skrifvit Franzéns Åbodiktning (1916, gradualafh.).
R–n B.
Ekarn, en omkr. 4,5 kvkm. stor sjö, 80
m. ö. h., i Ockelbo socken, Gästrikland,
afrinner genom Hamrångeån till Bottenhafvet.
O. Sjn.
Ekatantal, kem. Se Aktinium. Suppl.
* Ekbacken är namnet på den högsta afvägda
triangelpunkten i Västergötland, belägen 358
m. ö. h. å bergshöjden Gallåsen, hvars topp,
362 m. ö. h., är Västergötlands högsta punkt.
O.Sjn.
Ekbladmineraren, zool. Se Viflar.
Ekblastes, bot. Se Prolifikation, sp. 357.
Ekblom, Rikard, slavist, universitetslärare,
f. 30 okt. 1874 i Ekby, Skaraborgs län, filos, doktor
i Uppsala 1909, började som romansk filolog, men
öfvergick sedan till slavistiken, var 1909-21 lektor i
ryska vid Handelshögskolan i Stockholm och utnämndes
1921 till professor i slaviska språk i Uppsala -
efter en professorskonkurrens, som på sin tid väckte
mycken uppmärksamhet och kräfde en rekordtid på icke
mindre än 4x/2 år. Som slavist har E. varit verksam
på olika områden af den slaviska språkvetenskapen. I
afh. Rus et V ar eg dans les noms de lieux de la
region de Novgorod (1915) studerar han de märken,
som den svenska kolonisationen i norra Ryssland
under vikingatiden kvarlämnat i dessa trakters
ortnamn. Ett språkhistoriskt problem behandlar han i
afh. Eine gemeinslavische umwandlung des partizipium
präsentis aktivi (1915); i en serie afh. studerar han
enligt moderna metoder det serbiska, bulgariska och
litauiska uttalet, hvarvid i afh. Manuel phonétique de
la langue lituanienne (1922) det höglitauiska uttalet
blifvit för första gången utförligt och vetenskapligt
(med användande af det af J. A. Lundell uppfunna
landsmålsalfabetet) beskrifvet. E. har också utgett
en del praktiska handböcker i ryska,
bl. a. Rysk grammatik (1911; 2:a uppl. 1917),
den största på svenska författade.
A. Kgn.
*Ekby. 1. E. tillhör nu Växjö stift. – 2. Socknen
omfattar nu 3,306 har med 4,089 inv. (1922) och är
moderförsamling till Frillestad. – 3. E. och Utby
skola framdeles förenas med Ullervads pastorat.
Ekdahl, Fridolf Natanael, präst, f. l okt. 1853
i Kristianstad, biel student i Lund 1874, aflade
teol. kandidatexamen 1885, prästvigdes s. å. och
förordnades till docent i praktisk teologi 1889. Han
utnämndes 1888 till kyrkoherde i Bjällerup och Stora
Råby. E., som 1891 blef e. o. hofpredi-kant, erhöll
kyrkoherdebefattningen i Fjelie och Flädie 1901 och
blef s. å. kontraktsprost i Torna kontrakt. 1896
uppfördes han på 2:a förslagsrummet till professur i
praktisk teologi vid Lunds universitet, var preses
vid prästmötet i Lund 1900 och utnämndes 1907
till teol. doktor. E. representerade Lunds stift
vid kyrkomötena 1908, 1909, 1910 och 1915. Bland
hans skrifter märkas Om den svenska kyrkans
begrafningsformulär (1886), Om confirma-tionen (I,
1889; docentafh.), Studier i psalmboksfrågan med
särskild hänsigt till 1889 års kommittéförslag (1893)
och Om Guds försyn (1900; synodalafh.). Tills.
med sin broder Axel Johannes E. (med. doktor,
fördelningsläkare, f. 1855, d. 1913) utgaf han Lunds
stifts matrikel (1900).
E. M. R.
*Ekeberg. - 2. Anders Gustaf E. är mest känd som
upptäckare af metallen tantal.
Ekeberg, Lars Birger, rättslärd, statsråd, f. 10
aug. 1880 i Uppsala, blef där student 1898 och
juris doktor 1907, efter att 1904 ha förordnats
till docent och sedan ett år tjänstgjort som
professorsvikarie. Vid upprättandet af den
stats- och rättsvetenskapliga afdelningen inom
Stockholms högskola 1907 utnämndes E., som då
redan offentliggjort ett flertal förtjänstfulla
arbeten i speciell privaträtt och finansrätt
(hvaribland Studier i patenträtt, I, 1904), till
professor i dessa läroämnen; 1915 kallades han
till professor i civilrätt vid högskolan. Han
har medverkat i lagstiftningsarbetet inom
flera statsdepartement och på offentligt
uppdrag utarbetat en (alldeles mönstergill)
rättshistorisk utredning Om frälseränta (1911). 1909
förordnades han till led. i Lagberedningen och
har alltsedan i denna egenskap – utan att därför
uppge sin lärargärning – verksamt deltagit i det
skandinaviska lagarbetet på familjerättens område;
vår nya Giftermålsbalk och de s. k. barnlagarna
(se de särskilda artiklarna i Suppl.) äro bland
de synliga resultaten af detta arbete. Han har ock
utgett bl. a. Äktenskapslagstiftningen (1915; 3:e
uppl. 1917) och Äktenskaps ingående och upplösning
(1916). Han är en bland utgifvarna af "Svensk
juristtidning", hvari han själf skrifvit en mängd
uppsatser. Då i okt. 1920 frih. De Geer skulle bilda
sin fackmannaministär, ansågs E. vara rätte mannen att
öfvertaga ledningen af Justitiedepartementet; han blef
också 27 okt. 1920 justitieminister och bibehöll sin
portfölj i v. Sydows ministär (23 febr. 1921). Bland
de af E. kontrasignerade propositionerna till 1921
års riksdag märkas förslagen till ny konkurslag m. m.,
till lag om utmätningsed, till lagar om ändringar i
Strafflagen, afseende dels dödsstraffets afskaffande, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
