Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekeberga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Ekeberga-Eken
484
gar i straffen för fosterfördrifning och barnamord,
dels ock straffskärpning för djurplågeri, vidare
förslagen till lag om förvaltning af bysamfälligheter
samt om egogränser (samtliga utom det sistnämnda
i hufvudsak antagna af riksdagen). Med den öfriga
ministären afgick han 13 okt. 1921. Han är sedan
19 april 1923 justitieminister i ministären
Trygger. E. är led. af Landtbruksakad. (1911). c-
G- BJ-
*Ekeberga är nu eget pastorat i Uppvidinge kontrakt.
’Ekeblad. - 2. J. E. Hans Bref (1. "Från Kristinas
och Cromwells hof", 1911; 2. "Från Karl X:s fälttåg
samt lifvet i hufvudstaden", 1915) ha utgetts af
N. Sjöberg. - 5. K. J. E. Hans dagböcker, 8 bd,
omfatta åren 1760-66 och 1792- 1807. De förvaras i
K. biblioteket.
*Ekeby. - 3. Arealen är 11,279 har. 3,888
inv. (1922). Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. - 5. Ekeby, Rinna och
Blåvik. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
*Ekebyborna är nu annex till Hvarf-Styra pastorat i
Linköpings stift, Aska kontrakt.
Ekebybruk, tegel- och kakelfabrik i Bondkyrka socken
vid Uppsala, tillhörig Uppsala-Ekeby a.-b.
Ekebybruks tegel- och kukelfabrik.
(aktiekapital 1,900,000 kr.), sysselsätter 200
arbetare och tillverkar kakelugnar, mur- och taktegel
till ett årligt värde af 1,3 mill. kr. Tax.-v. (1922)
för jordbruksfastighet 96,900 kr. och för fabrikerna
1,139,000 kr. Bolaget eger dessutom i Uppsala
en fabrik för tillverkning af kakelugnar samt
en för stenkärl och keramik med ett sammanlagdt
tax.-v. af 0,5 mill. kr. och sysselsätter i dessa
100 arb. med ett årligt tillv.-v. af 700,000 kr.
O. Sjn.
Ekecrantz, Tor Emanuel, farmaceut, högskolelärare,
f. 18 jan. 1856 i Stockholm, aflade apotekarexamen
1880 samt tjänstgjorde därefter under en följd af
år på apotek, men återupptog studierna och aflade
1893 mogenhetsexamen samt blef 1901 filos, doktor i
Uppsala. 1904-21 var han professor i kemi och kemisk
farmaci vid Farma-ceutiska institutet samt 1904-14 och
1918-22 tillika dess föreståndare. E. uppsatte 1897
"Svensk farmaceutisk tidskrift"., hvars redaktör han
var t. o. m. 1906. E. var sekreterare i Farmaceutiska
föreningen 1894-1902 och dess ordf. 1916-20. Han har
skrifvit bl. a. Vårt farmaceutiska undervisningsväsen
(1898), Studier öfver benzaldoximer och deras
reaktionsprodukter med diazometan (gradual-afh.,
1900), Kort lärobok i organisk kemi (1906), Den
kemiska forskningens historia (1907), Lärobok i
farmaceutisk kemi (1909 - 10), hvartill kommer ett
betydande antal mindre arbeten hufvudsakligen öfver
kemiska ämnen, publicerade i olika in- och utländska
facktidskrifter. T. D.
Ekedahl, Nils Valdemar, pedagog, historiker, f. 4
febr. 1869 i Dref, Kronobergs län, blef filos,
licentiat i Lund 1895 och filos, doktor 1897 på
afhandlingen Studier öfver egoismen och altru-ismen
i Herbert Spencers etiska system. E. blef vid
Kristianstads högre allm. läroverk 1904 adjunkt i
historia, geografi och modersmålet och 1905 lektor i
historia och filosofi, var rektor där 1904 - 17 och är
från 1917 rektor vid Malmö högre allm. läroverk. Han
var 1902-06 folkskolinspektör. Bland E:s skrifter
märkas The principal causes of the renewal of
the war between England and France in i 803 (i
"Transactions of the Royal historical society",
VIII, 1894), Läsebok i allmän geografi (1899-1900),
Bidrag till tredje koalitionens bildningshistoria,
1803 - 1805, I (1902), Lärobok i allmän geografi
(jämte K. Enghoff ; 1906) och Anteckningar i
svensk statskunskap (1909; 3:e uppl. 1921).
V.S-g.
Ekehorn, Johan Gustaf, kirurg, universitetslärare,
f. 21 mars 1857 i Tjureda, Kronobergs län, blef 1881
filos, kandidat och 1891 med. doktor i Uppsala,
där han 1892 - 93 var docent i kirurgi. Efter att
ha verkat som lasarettsläkare i Härnösand (1892-98)
och Sundsvall (1898-1909) var han professor i kirurgi
1909 - 16 i Uppsala och 1916 - 22 vid Karolinska
institutet i Stockholm. Han har författat ett antal
uppsatser inom sitt fack (Sammanställning af fall från
urinvägarnes kirurgiska sjukdomar, 1909, m. fl.) oc-h
utgett K. G. Lennanders "Gesammelte werke" (3 bd,
1912). E. är led. af Vet. soc. i Uppsala (1913).
’Ekelund, Vilhelm, utgaf 1906 Grekisk bukett,
fria tolkningar af grekiska dikter, aforism-och
essaysamlingarna Antikt ideal (1909), Böcker
och vandringar (1910; 2:a uppl. 1923), Båge och
lyra (1912), Tyska utsikter (1913), Nordiskt och
klassiskt (1914), Veri similia (2 dlr, 1915-16),
Metron (1918), Attiskt i fågelperspektiv (1919), På
hajsstranden (1922) och Sak och sken (s. å.). 1913
utkommo Valda dikter, 1921 E:s Dikter i 3 bd. E:s
författarskap intar en plats för sig i den
svenska litteraturen. Energiskt har han sträfvat
att i knappaste möjliga form ge uttryck för sin
åskådning och taga ställning till världslitteraturens
förnämste. Hans grundstämning är ensamhetskänsla,
en trotsig subjektivism, som med lidelsefull
skönhetsdyrkan förenar ett ofta orättvist och sterilt
hat mot naturer och uppfattningar, som han finner
världsliga, svaga och ointellektuella. I sina senare
arbeten har han visat mera värme och med sympati
skildrat t. ex. Emerson. Idealet är för honom antiken,
som han ser i en romantisk dager. Svårmodig och ojämn,
dragés han till klarheten, lugnet och måttan. Se
Book i "Essayer och kritiker 1913-1914" (1915),
A. Werin i "Ord och bild" (1918) och A. Österling i
"Dagens gärning" (1921).
Eken, Stora och Lilla, öar i Vänern n. om Kållandsö,
Skaraborgs län, tills. omkr. 4 kvkm., begränsa i
s. sundet mellan Stora Vänern och Dalbosjön. Afståndet
till Lurö skärgård i Värmland, s. om Värmlandsnäs,
är här endast omkr.
3 km.
O. Sjn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
