- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
491-492

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekeberga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnbruket i Hofors samt idkade skogsaffärer i
Norrland. 1865-95 var han först kassör och sedan
förste kassör i Upplands enskilda bank. Af E:s
donationer märkas en på 15,000 kr. till Akademiska
sjukhuset i Uppsala samt en till Uppsala universitet
på 100,000 kr. ("Vilhelm E:s universitetsfond") för
offentliggörande af vetenskapliga forskningsresultat
af vetenskapsidkare vid universitetet, tack
vare hvilken t. o. m. 1922 utgetts 28 arbeten af
K. Ahlenius, S. Lönborg, H. Lundborg, I. Collijn,
E. Staaff, H. Sjögren, E. Löfstedt, H. Almkvist,
G. Aulén, P. Persson, 0. Lagercrantz, H. Sandqvist,
J. Lindblom, G. Ekholm, H. Wikander, S. Tun-berg,
E. Nachmanson, H. Schiick, H. 0. Juel, N. Åberg,
J. Charpentier och H. Kjellman. E. A-t.

*Ekman (sp. 109), Erik Jakob, missionsföreståndare,
dog 18 aug. 1915 på sitt sommarställe vid Furusund.

*Ekman (sp. 111), Johan August, ärkebiskop, dog 30
nov. 1913 i Uppsala. E. var själfskrifven ordf. äfven
vid kyrkomötena 1908, 1909 och 1910. I anledning
af und. hemställan f rå Q 1908 års kyrkomöte,
att fyra män af K. M:t skulle utses med uppdrag
att som rådgifvande nämnd bistå bibelkommissionen
vid den förnyade granskning af bibelkommissionens
bibelöfversättning, som kyrkomötet önskade
före öfversättningens definitiva antagande som
kyrkobibel, utsåg K. M:t 27 nov. 1908 E. jämte biskop
N. J. 0. H. Lindström i Växjö, kontraktsprosten
A. H. Ljunghoff i Ausås och läroverksadjunkten
J. A. Edman i Luleå. Sedan bibelkommissionen och dess
rådgifvande granskninggmämnd utsett E. till ordf. vid
de gemensamma sammankomsterna, höllos de närmaste åren
fr. o. m. 1909 flera sådana sammankomster med flitiga
öfverläggningar under E:s nitiska ordförandeskap. -
Se A. H. Lundström, "J. A. E. i lif och gärning"
(1915).

Ekman, Karl Johan, ämbetsman, riksdagsman, f. 11 april
1863 i Jönköping, blef student i Lund 1882 och efter
där aflagd hofrättsexamen 1887 vice häradshöfding
1890 och assessor i Göta hofrätt 1898 samt är
hofrättsråd sedan 1909 (ordf. på division sedan
1914). E., som är en utpräglad högerman, har sedan
1908 varit led. för Jönköpings län i Första kammaren
och därunder led. af konstitutionsutskottet sedan
1918. Bland hans riksdagsmotioner märkas: Om revision
af kyrkolagen (1908, 1911), rätt till fritt utträde
ur statskyrkan (1909), åtgärder till nykterhetens
befrämjande (1908, 1909, 1911, 1914, 1916, 1917),
Stockholms afskiljande till eget biskopsstift (1914,
1915), prästerskapets löneförmåner (1914, 1918 urt.,
1920), anslag till soldatmissionen (1915, 1916),
frågor rörande äktenskapslagstiftning (1915),
införande af kyrkofullmäktige (1917, 1918 urt.),
villkor för kommunal rösträtt (1918 urt.), ändring i
Första kammarens sammansättning (1920), begränsning
af motionsrätten (1921), reglering af statsbidraget
till vissa folkskollärare (1923), Sveriges konsulära
representation på Åland (s. å.). Han har sedan
1915 varit led. af kyrkomötet och därunder led. af
kyrkolagutskottet samt motionerat bl. a. om en ny
koralbok (1915, 1918), revision af psalmboken (1918,
1920) och kristendomsundervisningen i folkskolan (1920). Som
sakkunnig har E. varit ofta anlitad. Så bl. a. vid
beredning af regeringsförslagen i den kommunala
rösträttsfrågan till riksdagen 1907, vid beredning af
frågorna om lönereglering for prästerskapet,
ecklesiastik boställsordning samt utarrendering
af ecklesiastika boställen (1909-19; ordf. sedan
1917), "i klockarfrågan 1912, i frågan om
kyrkofullmäktige och om folkskolans öfverflyttande
från den kyrkliga till den borgerliga kommunen
1919-22 (ordf. sedan 1921). E. är led. af Svenska
kyrkans diakonistyrelse (1910; vice ordf. sedan
1916) och af Mus. akad. (1919). Han har utgett
"Ecklesiastik boställsordning med förklarande
anmärkningar" (1911) och "Lagen om reglering af
prästerskapets aflöning den 9 dec. 1910 jämte därmed
sammanhängande författningar" (1915) samt författat
Om riktlinjerna för en ny kyrkoförfattning (1913),
Några ord om byggnadsskyldigheten vid prästerskapets
löneboställen etc. (1916), Klasser och partier i
Sverige, jämte några ord om Förstakammarproblemet
(1917), Drottning Ömma och andra dikter (1919) samt
broschyrer m. m. K. är äfven musikaliskt anlagd,
har egnat intresse åt kyrkomusiken samt komponerat
och utgett ett ej ringa antal sånger vid piano och
sånger för blandad kör och manskör (mest andliga),
piano- och violinstycken. T-s.

Ekman, Karl Gustaf, nykterhetsman, politiker,
f. 5 okt. 1872 i Munktorp, Västmanlands län,
soldatson, var först drängpojke, sedan grundläggare
och bedref därjämte affärer i smärre skala. Han
blef 1893 chef för Västmanland-Närkes distrikt
af templarorden och 1896 redaktionssekreterare i
"Bärgslagsbladet" i Köping, men bosatte sig 1897 i
Eskilstuna som centralkassör och chef (till 1909)
för Nykterhetsvännernas allmänna sjukkassa. 1898
blef han i templarordens styrelse chefens närmaste
man och var 1899-1908 ordens chef samt 1909-22
skattmästare i ordensstyrelsen. Sedan 1922 är han
chef för de sammanslagna nykterhetsorganisationerna
templarorden och nationalgodtemplarorden. E. är ock
ordf. i nykterhetssällskapens representantförsamling
och i riksdagens nykterhetsgrupp samt spelade under
agitationen för förbudsomröstningen hösten 1922
en mycket verksam roll och var bl. a. ordf. i
den samverkande nykterhetskoalitionens
arbetsutskott. Han var 1902–13 stadsfullmäktig
i Eskilstuna (slutligen vice ordf.) och
1908-13 landstingsman. 1908–13 redigerade
han "Eskilstuna-kuriren", men öfvertog 1913
redaktörskapet för "Aftontidningen" i Stockholm,
hvarifrån han afgick 1918. Sedan 1911 frisinnad
led. af Första kammaren för Gäfleborgs län,
resp. Stockholms län, har E. både i kammaren och i
statsutskottet (led. sedan 1912) intagit en bemärkt
och inflytelserik ställning med stark dragning
åt det s. k. Norrlands-frisinnet. E:s slutliga af
ståndstagande 1923 från sammanjämkningsförslaget i
arbetslöshetsfrågan bidrog kraftigt till Brantingska
ministärens afgång april s. å. Han blef 1923 äfven
led. af talmanskonferensen och utrikesnämnden. Han
har under en följd af år varit led. af liberala
samlingspartiets samt af frisinnade landsföreningens
förtroenderåd. När frisinnade landsföreningen i maj
1923 sprängdes på nykterhetsfrågan, emedan årsmötets
majoritet på E:s förslag i partiprogrammet upptog
arbete för lagstiftning i förbudsriktning, valdes
E. till förtroenderådets ordf. E., som sedan 1917
är öfverrevisor vid Statens järnvägar, 1918 blef
suppleant i Riksgäldskontoret och sedan 1923 är
riksgäldsfullmäktig, har äfven i mycket stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free