Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborg, för hvilket bolag han nedlade framgångsrikt
arbete. När bolaget 1908 upphörde och dess
sockerfabrik öfvertogs af Svenska sockerfabriks-a.-b.,
blef E. styrelseled, och direktör i sistnämnda
bolag. E:s framstående sakkunskap inom den kemiska
industrien och stora organisationsförmåga ha
tagits i anspråk äfven inom en mängd andra företag,
t. ex. A.-b. Kväfveindustri, i hvars styrelse han är ordf.
I några år var han stadsfullmäktig i
Göteborg. Han har vidare varit ordf. i Sveriges
industriförbund, i Tekniska samfundet,
Göteborg, i Mellersta och norra Sveriges
ångpanneförening, i Geofysiska föreningen och
vice ordf. i Svenska teknologföreningen. Han
tillhör Göteborgs högskolas styrelse (år 1907
var han underdirektör) samt styrelserna för
Statens meteorologiska och hydrografiska anstalt
och Göteborgs och Bohus läns hafsfiskeförening.
Han är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1900)
och var 1919–22 Ingenjörsvet. akad:s förste preses.
1907 kreerades han till filos. hedersdoktor vid
Göteborgs högskola. En af initiativtagarna
till och från dess bildande led. af Svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen, har E. under
en följd af år varit en af Sveriges delegerade i
Internationella rådet för hafsforskning. Han har
donerat medel för inrättande och drift af en
oceanografisk institution vid Göteborgs högskola,
hvarest äfven Svenska hydrografisk-biologiska
kommissionens laboratorieundersökningar bedrifvas.
E. har publicerat åtskilliga vetenskapliga
afh. och uppsatser, hvaribland märkas Hydrografiska
undersökningar vid Bohuskusten (1880) samt (tills,
med O. Pettersson) Über das atomgewicht des
selens och Grunddragen af Skageraks och Kattegats
hydrografi.
8. Johan Emilsson E., den föregåendes broder,
affärs- och riksdagsman, donator, f. 11 mars 1854
i Stockholm, d. 18 febr. 1919 i Göteborg, studerade
1872–73 vid bergsskolan i Stockholm, inträdde 1873
i firman Ekman & c:os kontor i Göteborg och ingick i
affären 1891, då hans farbror J. J. E. (se Ekman 4)
drog sig tillbaka. E. hade flera kommunala uppdrag
och var led. eller ordf. i en mängd affärsföretags-
och andra styrelser. 1892–1911 var han italiensk
konsul i Göteborg. 1906–11 tillhörde han Andra kammaren,
vald af Göteborgs frisinnade, och från 1912 till sin död
Första kammaren, vald af Älfsborgs läns landsting,
och hade vid riksdagen sedan 1909 plats i
bankoutskottet. Han var led. af kommittéerna
för Kommerskollegii omorganisation (1908) och
ordnandet af handelsundervisningen samt var medlem
af Handelsrådet. Enligt hans muntliga förordnande
öfverlämnade stärbhuset 500,000 kr. för upprättande
af en handelshögskola i Göteborg. E. var led. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1913).
9. Axel E., son till den i hufvudarbetet (sp. 106)
omnämnde Karl Edvard E., politiker, ämbetsman,
f. 2 aug. 1869 på Finspång, var 1893–1917 verkst.
direktör i A.-b. Finspångs styckebruk och bosatte sig
efter försäljningen af en del af bruket 1906 på Mogård
i Risinge socken, Östergötlands län. E., som tidigt
erhållit flera kommunala och andra förtroendeuppdrag
och varit kommunalstämmoordf., landstingsman,
led. af hushållningssällskapets förvaltningsutskott,
ordf. i Östergötlands nya brandstodsbolag och i
östgötalandtmännens centralförenings
förtroenderåd m. m., var som riksdagsman
för Finspånga läns härads domsaga, resp. Östergötlands
läns norra valkrets, led. af Andra kammaren 1903–17
och tillhörde därunder liberala samlings-partiet.
Han var led. af statsutskottet 1908–17 (vice ordf. 1912–16;
ordf. 1917) samt riksgäldsfullmäktig
1912–17 (1916–17 vice ordf.). Som riksdagsman gjorde
E. sig bemärkt som god debattör med ett elegant och
urbant uppträdande. Han var ingen skarpt utpräglad
partiman och intog bl. a. i försvarsfrågan offentligen
en från partiprogrammet afvikande ställning. Han
egnade sig företrädesvis åt kommunikationsfrågor och
därjämte åt praktiskt sociala frågor; han motionerade
bl. a. ang. fattigvårdslagstiftningen. Sedan mars
1917 är han landshöfding i Skaraborgs län. E., som
innehaft ordförandeskap resp. vice ordförandeskap
i åtskilliga direktioner och styrelser bl. a. lör
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, har
dessutom varit led. i ett flertal kommittéer:
järnvägsstyrelsens organisationskommitté (1906,
vice ordf. 1916), järnvägspersonalkommittén
(1911, ordf.), tulltjänstemänskommittén
(1912, ordf.), pensionsfondskommittén (1915),
tvångsuppfostringskommittén (1918, ordf.),
byggnadskommittén för dubbelspåret Rönninge–Ström
(1919, ordf.), kommissionen för Varnhems
klosterkyrkas restaurering (1917, ordf.), 1920 års
lasarettsstadgekommitté (ordf.) m. fl. E. är sedan
1911 suppleant för järnvägsfullmäktige. Han var 1914–17
ordf. i styrelsen för Statens uppfostringsanstalt å Bona.
10. Vagn Valfrid E., son till den i hufvudarbetet
(sp. 107) omnämnde Fredrik Laurentz E., fysiker, hydrograf,
universitetslärare, f. 3 maj 1874 i Stockholm, student
1893 och filos. doktor 1902(på afh. Om jordrotationens
inverkan på vindströmmar i hafvet), var 1902–08 förste
assistent vid Internationella hafsforskningslaboratoriet i
Kristiania, konstruerade där apparater för hafsforskning och
studerade bl. a. dödvattensfenomenet (On dead water,
i "The Norwegian northpolar expedition 1893–96. Scientific
results, 15", 1904). 1909 blef han docent och 1910
professor i mekanik och matematisk fysik vid Lunds
universitet. Bland hans arbeten må ytterligare nämnas
en stor lärobok, Mekanik (1919), och den populära
uppsatsen Hafsströmmarnas dynamiska problem (i "Kosmos", 1922).
11. Peter Vilhelm E., brorsons son till den
i hufvudarbetet (sp. 106) omnämnde Karl Edvard E.,
skogsvårds- och industriman, f. 24 dec.
1875 å Gustafsfors bruk, blef efter 1898
aflagd afgångsexamen vid Skogsinstitutet lärare
därstädes 1901 och har för studium af utländsk
skogsvård företagit omfattande resor i Norge,
Finland, Balkanländerna, Schweiz och Italien.
Han är sedan 1908 disponent vid Korsnäs
sågverks-a.-b., blef 1919 domänfullmäktig, är
verkställande direktör och styrelseordf. i
Dalälfvarnas strömbyggnads-a.-b. samt har anlitats
i officiella utredningar på skogsvårdsområdet.
E. har utgett en värdefull Skogsteknisk handbok
(1908) och redigerat en under medverkan af 11 förf.
utg. Handbok i skogsteknologi (1922).
7. Fmn. 9. T–s.
Ekman, Vilhelm Ferdinand, donator,
f. 20 okt. 1823 i Uppsala, d. 30 juni 1900, var
först i handelslära, genomgick 1847–48 Falu bergsskola,
hvarefter han några år var anställd vid Petréska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
