Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erzébetfalva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derlaget för prins Max’ ministär. I denna inträdde
han 4 okt. som statssekreterare utan portfölj och
fick 8 nov. i uppdrag att leda förhandlingarna
om vapenstillestånd. Han undertecknade,
efter högsta krigsledningens tillstyrkan, 11
nov. stilleståndsfördraget och användes senare
af den republikanska regeringen som förhandlare
om stilleståndets förlängning m. m. I ministären
Scheidemann inträdde E. som minister utan portfölj
(febr. 1919), verkade ifrigt för det slutliga
fredsfördragets undertecknande och blef finansminister
i ministären Bauer (juni s. å.). På denna post
genomförde han en drastisk och de besittande klasserna
hårdt drabbande skattereform. Under intrycket af denna
skärptes till det yttersta högernationalisternas
hätska personliga kampanj mot E., hvilken därvid
framställdes som en "nederlagets organisatör". I
spetsen för angreppen gick förre finansministern
Helfferich, som bl. a. mot sig framtvingade
ett ärekränkningsåtal för att få tillfälle att
framlägga för E:s personliga heder komprometterande
aktmaterial. E. vann med nöd processen, men nödgades
dock begära afsked från finansministerposten (mars
1920) och för en tid lämna den aktiva politiken. Då
han året därpå, enligt sitt partis åsikt tillräckligt
rehabiliterad, stod i begrepp att åter kasta sig in i
riksdagsstriderna, föll han för två nationalistiska
fanatikers kulor. – E. var en stundom med grofva
medel arbetande opportunist, men egde skarp blick
för politiska realiteter, sällspord smidighet och
häpnadsväckande arbetskraft. – Bland skrifter af
E. från hans sista år märkas Der völkerbund als
friedensfrage (1919), Heden zur neuordnung des
deutschen finanzwesens (s. å.) och Erlebnisse im
weltkriege (1920). V. S-g.
Erzsébetfalva [ä’rjebet-], stad i ungerska komitatet
Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun, 12 km. s. ö. om Budapest (för
hvars befolkning det tjänar som sommarvistelseort),
vid järnvägen däremellan och Belgrad. 40,325
inv. (1920; 1890 endast 4,754).
*Erzsébetváros tillhör nu Rumänien, distriktet Tarnava
Mica. Rumänska namnet är Elisabetpol.
*Erzerum. – 2. Under Världskriget hade turkarna
under E:s kommendant tyske fortifikationsofficeren
Posselt kraftigt förstärkt fästningens försvarsverk,
men sedan ryssarna under general Judenitj 11-15
febr. 1916 satt sig i besittning af de mot ö. och
n. ö. framskjutna forten, upp gaf s fästningen 16
febr., då 13,000 man (sjuka och sårade oräknade)
blefvo fångar och 323 kanoner togos. Sedermera utrymde
dock ryssarna E., som då besattes af armenierna,
från hvilka turkarna 12 mars 1918 återtogo E.
2. L. W:son M.
*Erzingan. Under Världskriget utkämpades i trakten af
E. strider mellan turkar och ryssar 12 maj och 28 juni
1916, hvarefter de senare där öfvergingo Eufrat 22
juli, och 25 i s. m. intogs därpå E. och därmed hela
Armenien af general Judenitj. Ännu i aug. uppblossade
dock striderna ett par gånger i dessa trakter.
L. W:son M.
*Eräjärvi utgör sedan 1913 själfständig kommun
och församling i Tavastehus län, Ruovesi domsaga,
Jämsä härad, Orivesi kontrakt af Åbo ärkestift. 85
kvkm. 1,950 inv. (1921), finsktalande.
O. B-n.
*Esarp omfattar nu 1,442 har. 654 inv. (1923). –
2. (Eserup). Herrgård i Esarps socken, Malmöhus län,
omfattar 7/is mtl, med en areal af 100 har, hvaraf
92 har åker, tax.-v. 227,000 kr. (1922).
E. har lydt under Bjällerup, Häckeberga och Hyby samt
eges sedan 1911 af Gottfrid Petersson.
O. Sjn.
*Esbjerg. 1907 påbörjades byggandet af en ny
trafik- och fiskhamn n. v. om den gamla hamnen, och
företaget är i det närmaste färdigt 1923. Hamnens
hela areal är därefter omkr. 80 har. Sedan 1918 har
E. statsfärjeförbindelse med Fanö. Med förstäderna
23,721 inv. (1921).
P. E-t.
Esbogård, herrgård i Esbo (se d. o.) socken,
Finland, omfattar 1,500 har, hvaraf 360 har åker;
tax.-v. 3 mill. mark (1923); stor ladugård med
130 mjölkkor; driften är elektrifierad med gårdens
vattenkraft. Manbyggnaden, af sten, i 2 våningar
fullbordades 1797; kavaljersflygeln, likaledes af
sten, i 2 våningar var färdig 1801. Värdefulla
samlingar af möbler, taflor, konstsaker och
böcker finnas. E. bildades 1556 som en konungens
afvelsgård, gafs sedan åt (merendels) krigsöfverstar
på deras "beställning", inlöstes från kronan 1641
af fältmarskalken G. Horn, som genom köp lade
ytterligare 69 hemman under gården. Genom arf och
giften kom den sedan till släkterna Cruus, Wrede och
Wrede-Sparre samt 1751 genom köp till släkten Hising
och 1756 delvis genom arf, delvis genom medarfvingars
utlösning till släkten Ramsay. Den såldes 1823 och
skingrades. Hufvudgården tillhörde sedermera till
1903 släkten Myhrberg, kom 1909 till ett aktiebolag,
hvars samtliga aktier 1914 inköptes af statsrådet
August Ramsay, som utvidgat E. och gjort det till en
mönstergård. Till E. är Runebergs Fänriks-Ståls-sägen
"Främlingens syn" förlagd.
Escamillo [-m^ljå], mansroll (toreador; baryton)
i operan "Carmen" af Bizet (se denne).
*Eschelsson, Elsa O. K., dog 10 mars 1911 i
Uppsala. I enlighet med hennes önskan öfverlämnade
hennes stärbhus till Uppsala universitet 60,000
kr. till en stipendiefond för kvinnliga juris
studerande tillhörande universitet eller högskola i
Sverige. Hennes arbete Om skuldebref enligt svensk
rätt utgafs 1912 af L. Rabenius.
Escherich. 1. Georg E., bajersk forsttjänste-man och
politiker, f. 4 jan. 1870 i Schwandorf, Oberpfalz,
anställdes 1893 vid Bajerns forstväsen och är
sedan 1909 forstråd i Isen. Han har företagit
två forsknings- och jaktresor till Abessinien och
en till de 1911 till tyska kolonien Kamerun från
Frankrike förvärfvade delarna af Franska Kongo samt
var under Världskriget först landtvärnskapten och
sedan chef för den militära forstförvaltningen i
Bialowiez-skogen. Mest bekant är E. som befälhafvare
för den af honom 1919 i Bajern skapade skyddskåren
Organisation E., vanl. förkortad till Orgesch
(se d. o. Suppl.), som efterliknades i andra tyska
landsdelar och juni 1921, efter ett ultimatum från
segermakterna, af tyska regeringen förklarades
upplöst. Bland E:s skrifter märkas Im lande des
negus (1912) och In den jagdgründen des zaren (i
samlingsverket "Bialowies in deutscher verwaltung",
1916-18). –
2. Karl Leopold E., den föregåendes
broder, entomolog, f. 18 sept. 1871 i Schwandorf,
Oberpfalz, blef 1907 professor i zoologi vid
skogshögskolan ("Forstakademie") i Tharandt (Sachsen)
och är sedan 1914 professor i tillämpad zoologi vid
Munchens universitet. E. är känd för värdefulla
arbeten rörande myrornas och termiternas ekologi
(Die termiten öder weissen ameisen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
