- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
759-760

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigvårdsdistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och radiotelegrafiska kommittéerna m. fl. Hvarje år
hålles i olika länder minst en allmän konferens för
alla viktigare frågors afgörande.

1923 egde årskonferensen rum i Göteborg i samband med
där pågående internationella luftfartsutställning
och flygtäflingar.

K. A–n.

*Federationen. I sammanhang med lag af 20 juni
1918 ("Lex Veneris") ang. åtgärder mot utbredning af
könssjukdomar upphäfdes prostitutionens reglementering.

Federer, Heinrich, schweizisk författare,
f. 7 okt. 1866 i Brienz, kantonen Bern, var katolsk präst
i Toggenburg, men måste på grund af astma lämna sitt kall.
Hans arbeten (Franz von Assisi, 1908,
Lachweiler geschichten, 1911,
ingenjörsromanen Berge und menschen, s. å.,
Jungfer Therese, 1913,
Das Mätteliseppi, 1916,
Patria!, s. å.,
Der fürchtemacher, 1919,
Das wunder in Holzschuben, s. å.,
Tarzisius, 1920,
Umbrische geschichten, s. å., m. fl.)
erinra om Zahns, men ega mera humor och ha kulturhistorisk läggning.

R–n B.

Federley [-le], Harry, finländsk zoolog, f. 22 mars
1879 i Viborg, student 1896, filos. doktor 1907,
docent i zoologi vid Helsingfors’ universitet
1909, docent i genetik där 1915, e. o. professor i
samma ämne 1923, har för vetenskapliga undersökningar
vistats i Jena 1910–11 och i Stockholm 1916–18. F:s
arbeten rörande ärftlighetsforskning – särskildt
hans cytologiska studier på detta område – äro mycket
högt uppskattade. Af dessa arbeten må nämnas
Vererbungsstudien an der Lepidopterengattung Pygaera (1911),
Das verhalten der chromosomen bei der spermatogenese der schmetterlinge Pygaera anachoreta, curtula und pigra sowie einiger seiner bastarde (1913),
Ein beitrag zur kenntnis der spermatogenese bei mischlingen zwischen eltern verschiedener systematischer verwandtschaft (1914),
Chromosomenstudien an mischlingen (3 dlr, 1915–16),
Beiträge zur kenntnis der säugetiergametogenese, I. (1919) och
Zur methodik des mendelismus in bezug auf den menschen (1922).

L–e.

Federspiel [-spil], Holger, dansk jurist,
f. 30 juni 1868 i Köpenhamn, juris doktor 1901 på en
afh. om försäkringsväsen, var 1903–14 docent vid
universitetet. Han har skrifvit åtskilliga arbeten
och utgett "Kongeriget Danmarks love" (1910 ff.).

P. E–t.

Fedorov, Eugrafij Stepanovitj, rysk kristallograf och
mineralog, f. 1853, d., till följd af umbäranden,
i Petersburg 28 maj 1919, studerade först kemi och
mineralogi samt utmärkte sig för vetenskapliga
arbeten, men måste för sin utkomsts skull taga
anställning som bergsingenjör vid Turjinska grufvorna
i Ural, där han arbetade till 1892, då han blef
professor i Moskva vid landtbrukshögskolan i
Petrovsko-Razumovskoje; sedan blef han professor
vid bergsinstitutet i Petersburg. Hans arbeten
behandla väsentligen kristallografi och mineralogi,
där han hufvudsakligen egnat sig åt grundläggande
teoretiska frågor och åt utarbetandet af praktiska
arbetsmetoder. Redan tidigt konstruerade han
två- och flerkretsiga goniometrar (se d. o.,
sp. 1467) samt efter samma principer för det
mineralogisk-petrografiska mikroskopet ett
"universalbord" med teodolituppställning för

studium af mineralens optiska egenskaper. Af hans
arbeten ha icke få tryckts i "Zeitschrift für
krystallographie", och hans universalmetod har
behandlats af hans lärjunge W. W. Nikitin i det
till fr. öfv. arbetet La méthode universelle de
Fédoroff
(1914). Nekrolog finnes i Geologiska
föreningens förhandlingar 1920 af H. Backlund.

K. A. G.

Fedraheimen, en af A. Garborg (se denne) 1877 uppsatt,
på norskt landsmål skrifven först vecko-, sedermera
halfveckotidning. Garborg lämnade redaktörskapet
1883. Tidningen, som sedan alltmer radikaliserades,
upphörde 1891.

Fefor, norskt turisthotell och högfjällssanatorium, 11
km. från stationen Vinstra på Kristiania–Dombåsbanan,
nära Jotunheimen, 8 timmar från Kristiania.

Fefren, en 5 kvkm. stor sjö, 17 m. ö. h., i Istorps,
Kungsäters, Karl Gustafs och Grimmareds socknar,
Älfsborgs län, afrinner genom Lillån till Viskan.

O. Sjn.

Feghet, psyk., en klandervärd egenskap hos viljan,
yttrande sig i ett för långt gående undvikande
af faror och obehag. Beskyllningen för feghet är
berättigad, särskildt när plikt föreligger att
trotsa faran (t. ex. för krigare, brandsoldater
och läkare). Annars är det svårt att säga, om
försiktigheten gått för långt, enär en annan har
svårt att bedöma de krafter och de medel, som stå till
personens förfogande för farans bekämpande. Feghetens
grund ligger i den medfödda flyktinstinkten, som är
en form af själfbevarelseinstinkten. Det, som kan
trycka denna instinkt tillbaka, är förståndet, som
klokt kan mäta faran och dess följder samt uttänka
medlen för dess bekämpande, samt pliktmedvetandet och
själfaktningen, som kunna förmå viljan att samla sina
inre krafter för att stå faran emot. Liflig fantasi,
som utmålar farans innebörd, och lättrörlighet i
känslan, som främjar uppkomsten af affekten fruktan,
äro egnade att öka frestelserna till feghet, under
det att däremot ett mera kallt temperament och en fast
vilja motarbeta fegheten. Dennas motsats är mod eller
tapperhet. Man kan skilja mellan fysisk feghet inför
döden eller kroppsliga smärtor (t. ex. feghet inför
en operation) och moralisk feghet inför personliga
obehag. Den senare formen är både vanligare och
skadligare, t. ex. hos politikern, som ej vågar följa
sin öfvertygelse, då han därigenom skulle kunna stöta
sig med sitt parti, eller hos hvardagsmänniskan, som
ej vågar handla själfständigt och stå för sina åsikter
i följd af fruktan för "hvad folk skulle säga". Tyvärr
spelar en sådan moralisk feghet ofta in i vårt
enskilda lif och hämmar den sunda samhällsandan.

S–e.

Fehér Körös. Se Körös 1.

Fehr [fär]. 1. Isak Nikolaus F., skolman, författare,
broder till den i hufvudarbetet omnämnde Fredrik F.,
f. 28 dec. 1850 i Stockholm, 1870 student och 1884
filos. doktor i Uppsala, var 1885–1917 lektor i
historia och geografi samt modersmålet vid Högre
allm. läroverket i Strängnäs, om hvars historia han
gjort sig förtjänt och där han nitiskt verkat på
det populära föreläsningsområdet samt (sedan 1887)
som föreståndare för domkyrko- och (till 1918) stifts-
och läroverksbiblioteken. 1885–1922 var han ordf. och
sekreterare i Södermanlands fornminnesförening,
hvars publikation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:28 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free