- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
761-762

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigvårdsdistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria"
han redigerat. Han har författat bl. a. Anders Odel
(1880), Studier i Frihetstidens vitterhet: den
politiska visan
(gradualafh., 1883), Geografiska
skildringar
(4 dlr, 1895–98; flera uppl.), Det
forna och det nuvarande Strängnäs
(1910; 2:a
uppl. 1920), uppsatser i "Ord och bild", "Läsning
för folket" m. fl. tidskrifter samt artiklar i
Nordisk familjebok. Han har utgett med inledning och
anmärkningar "Strängnäs stads tänkebok för 1590-talet"
(i "Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria",
XII, 1903).

2. Martin Nikolaus F., son till den
i hufvudarbetet nämnde Fredrik Fehr, jurist,
politiker, f. 6 dec. 1885 i Stockholm, blef juris
kandidat 1908, juris doktor och docent i romersk rätt
1910, allt i Uppsala, öfvergick 1917 till docentur
vid Stockholms högskola, blef s. å. led. af och
1919 chef för Justitiedepartementets lagafdelning
samt är sedan 1919 professor i rättsvetenskap vid
Handelshögskolan. Han har författat bl. a. Beiträge
zur lehre vom römischen pfandrecht
(1910), Bidrag
till läran om fordringspreskription enligt svensk rätt

(1913) och Två spörsmål ur svensk civilrätt
(s. å.). 1922 insattes han af Stockholms och Uppsala
län i Första kammaren, där han anslutit sig till
liberala samlingspartiet.

2. C. G. Bj.

*Fehrbellin. F. besattes af svenskarna 25 sept. 1758
och anfölls af preussarna 3 dagar senare, men försvarades
tappert af en ringa styrka under major De Carnall, tills
han fick order att utrymma staden, hvilket gjordes i god
ordning; men då förstärkning i detsamma ankom, återtogs F.
Det utrymdes sedermera i okt. s. å.

L. W:son M.

Fehrenbach, Konstantin, tysk politiker,
f. 11 jan. 1852 i Wellendingen i Baden, slog sig 1882
ned som advokat i Freiburg im Br., var 1885–87 och
1901–13 led. af badensiska landtdagens Andra kammare
och 1907–08 dennas president. Han blef 1903 led. af
tyska riksdagen och vann där snart stort inflytande
såsom en bland det mäktiga centerpartiets ledande män.
Sedan Hertling och Spahn under Världskriget inkallats
i regeringen, blef F., som tillhör centerns demokratiska
flygel, partiets ledare i riksdagen och presiderade
sedan aug. 1917 i dennas hufvudutskott. Han blef jan.
1918 riksdagens president. Efter revolutionen i nov.
1918 gjorde F. i dec. s. å. min af att vilja sammankalla
riksdagen, men fick af de styrande folkkommissarierna
en skarp erinran om, att enligt deras mening förbundsråd
och riksdag upphört att existera. Invald i konstituerande
nationalförsamlingen, valdes han 14 febr. 1919 (efter
David) i Weimar till dennas president och ledde med
fasthet och skicklighet dess förhandlingar. Efter
valen till den nya riksdagen (jan. 1920) kallades
F. till rikskansler i spetsen för ett rent borgerligt,
men af högersocialdemokraterna understödt kabinett
med Simons som utrikes- och Wirth som finansminister
(25 juni). Han var tysk förste delegerad vid
förhandlingarna med de allierade i Spa juli s. å. Om
hans rikskanslerstid se närmare Tyskland (Historia)
Suppl. Han afgick i maj 1921, sedan hans regerings
försök att förmå Förenta staterna till medling i
skadeståndsfrågan misslyckats och en af de allierade
i ultimatumform (och under hot om ockupation af
Ruhrområdet) framlagd skadeståndsbetalningsplan

gjort en koalitionsregering, hvari äfven
socialdemokrater inginge, nödvändig. F:s
efterträdare som rikskansler blef J. Wirth, och själf
drog han sig tillbaka från aktiv politik.

V. S–g.

Fehrman, Karl (Carl) Elis Daniel, teolog, föddes
27 juni 1874 i Tölö, Hallands län, där hans fader,
sedermera kontraktsprosten och led. af Första kammaren
för Hallands län sedan urtima riksdagen 1892 Karl
(Carl) Fehrman (f. 1840 i Halmstad, d. 1898
i Karlsbad), som till Lunds universitet donerat
stora belopp till stipendier för teol. studerande,
då var prebendepastor. F. blef 1892 student och 1898
filos. kandidat vid Göteborgs högskola samt 1906
teol. licentiat och 1912 teol. doktor i Lund. Han
utnämndes 1907 till docent i symbolik där och har
sedan 1913 upprätthållit undervisningen i detta
ämne. Bland hans skrifter märkas Confutatio pontificia
och försvaret för den medeltida kyrkoinstitutionen

(1907), Carl Fredrik af Wingård såsom biskop öfver
Göteborgs stift
(1908–12), Från ortodoxi till idealism
(1917), Rättfärdiggörelsetankens utveckling till
luthersk bekännelsenorm
(s. å.) samt Orientens och
Roms kyrkor. Bekännelser, lära och gestaltning
(1920).

E. M. R.

*Feijo, A. de Castro, dog 20 juni 1917 i Stockholm.

*Feilberg, H. Fr., fullbordade "Bidrag til en
ordbog över jydske almuesmål" 1914 och dog i Askov 8 okt. 1921.
Han var led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1908).
illustration placeholder
H. Fr. Feilberg.

– 2. Peter Berendt F., den föregåendes broder, agronom, f. 20 nov. 1835
vid Varde, har som förvaltare eller arrendator af
flera större egendomar ledt omfattande odlings- och
torrläggningsarbeten, bl. a. af Näsbyholms sjö i Skåne
och Söborg sjö på Själland, och har som kulturtekniker
vunnit ett ansedt namn.

1–2. P. E–t.

Feilberg, Ludvig Tage Christian Müller, dansk
författare, f. 31 mars 1849 nära Ringkjöbing,
d. 20 sept. 1912 i Köpenhamn, vardt 1883 docent i
väg- och vattenbyggnadslära vid Landbohöjskolen och
1887 regeringens inspektör vid folkhögskolorna. I en
rad arbeten, bl. a. Om störst udbytte af sjæleevner
(1881; "Nutida själavård", 1917), Om ligelöb og
kredsning i sjælelivet
(1896) och Om sjælelig
ringhed
(1899–1902), framlade han en egendomlig
psyko-fysisk lefnadslära, där han drog analogier
mellan det mänskliga själslifvet och en mekanikens
lagar underkastad maskin. Det värdefullaste däri
äro hans fina iakttagelser af naturen och människans
stämningslif. Se V. Cavling, "L. F. og hans levelære" (1915).

P. E–t.

*Feilitzen, von. – 4. O. O. U. v. F.
dog 14 sept. 1913 på Löfvingsborg, Östergötland.
– 6. K. M. v. F. dog 17 aug. 1917. Han afgick 1912
från chefskapet för Landtbruksstyrelsen. Sedan 1907 var han
hedersled. af Landtbruksakad. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free