Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filippikos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
793
Fiiippikos-Filippinerna
794
en ledande ställning inom det konservativa
partiet. Den af honom uppsatta tidningen "Epoca" blef
partiets hufvudorgan. F. blef 1892 mar i Bukarest,
var 1900-01 jordbruksminister i Carps första och
1911-12 krigsminister i Carps andra ministär. Som
krigsminister genomdref han de första rumänska
kanonbeställningarna i Frankrike. Han tog hösten
1912 ledande andel i fusionen mellan det konservativa
partiet och Take lonescus "konservativ-demokratiska"
grupp, blef kort därefter jordbruksminister i
ministären Maiorescu, men afgick i mars 1913
på grund af oenighet med konseljpresidenten om
utrikespolitiken. Under Världskriget var F. en af de
ifrigaste förespråkarna för Rumäniens deltagande i
kriget på ententesidan med Siebenbiirgens eröfring som
mål. Han verkade härför i parlamentet, på folkmöten, i
politiska föreningar och i pressen, undanträngde 1915
från det konservativa partiets ledning Marghiloman,
som hyllade neutralitetspolitiken, och företog våren
1916 i interventionspolitikens intresse en resa till
Ryssland. Sex veckor efter Rumäniens inträde i kriget
bortrycktes F. af ett svårt h j ärtlidande. V. S-g.
Fili’ppikos, östromersk kejsare. Se östromerska riket,
sp. 296.
*Filippinerna, eng. Philippine Islands. Arealen
uppges officiellt till 297,894 kvkm. (115,026 square
miles) med 10,779,359 inv. (1921). Mineralrikedomen
har visat sig mycket stor, särskildt på guld,
järn, silfver, koppar och kol, men äfven lera,
kalksten, gips, naturgas, petroleum, svafvel, asfalt,
alun, mangan, ädelstenar, salt och mineralvatten
ha på sista tiden påträffats i mängd. Värdet af
mineralproduktionen var 3,8 mill. doll. 1920. Af
den odlade jorden (3,643,600 har l. 12 proc. af
hela arealen) upptogos 548,094 har af manilahampa,
417,959 har af kokospalmer, 241,345 har af sockerrör,
90,980 har af tobak, 1,673,381 har af ris,
543,828 har af majs och 63,561 har af potatis. Äfven
kautschuksodlingen har de senaste åren starkt ökats
och upptog 4,600 har 1921. Skogarna omfatta 18,848,300
har (64 proc.), ängar och kalmarker 5,529,800 har
(19 proc.), mangroveträsk 262,700 har (1 proc.),
och 4 proc. (1,346,700 har) äro outforskade. Af
industrier märkes hattfabrikationen, som 1919
lämnade 540,332 hattar till 1,47 mill. pesos värde,
exporterade hufvudsakligen till Förenta staterna,
Storbritannien, Italien och Frankrike. Den de
senaste årtiondena starkt ökade utrikeshandeln
hade 106,03 mill. doll. import- och 188,94
mill. doll. exportvärde 1922. Kustfarten sysselsatte
mer än 400 fartyg; af främmande fartyg ankommo
877 st. om 2,67 mill. nettoton och afgingo 983 om
2,87 mill. nettoton. Järnvägarnas längd var 1,418
km. 1916, alla redan nu eller i en snar framtid
tillhöriga staten. 1922 funnos 910 postkontor, 372
telegrafstationer (10,324 km. telegraflinjer) och
27 radiotelegrafstationer. Myntenheten är numera 1
peso à 100 centavos (= 50 amerikanska cents = 1,86
kr.). Mynt präglas numera vid F:s eget myntverk i
Manila om 1 peso, 1/2 peso, 1 peseta (= 20 centavos),
1/2 ("media") peseta (= 10 centavos), 5 centavos och 1
centavo, alla t. o. m. 1/2 peseta i silfver. Dessutom
finnas skattkammarbevis och banksedlar om 1-, 2-,
5-, 10-, 20-, 50-, 100-, 200- och 500-pesovalörer. –
Den af Förenta staternas president efter förslag
och med samtycke af dess senat tillsatte
generalguvernören har nu under sig 6 sekreterare
och chefer för hvar sitt departement (inrikes-,
undervisnings-, finans-, justitie-, jordbruks-
samt handels- och kommunikationsdepartementen),
alla med undantag af undervisningssekreteraren, som
tillika är viceguvernör, filippiner. Representationen
består af en senat om 24 medl., som företräder F:s
provinser, och en representantkammare om 93 medl.,
som företräder befolkningen. Med undantag af 2
senatorer och 9 representanter, som utnämnas af
generalguvernören, väljas alla representationens
medlemmar genom folkomröstning. Ett statsråd,
bestående af generalguvernören som ordf.,
presidenterna i representationens båda kamrar och
departementssekreterarna, bildar förmedlingslänk
mellan verkställande och lagstiftande
myndigheterna. F. omfattar nu 48 provinser,
af hvilka 37 äro reguljärt organiserade och ha
en speciell förvaltningsform. Styrelsen i hvarje
provins består af en guvernör och 2 andra medl.,
alla folkvalda utom i 5 "speciella" provinser,
där guvernören tillsättes af ögruppens regering. –
Högsta domstolen har nu 9 medl., hvaraf presidenten
och 3 andra äro filippiner. Domstolsdistrikten äro 26,
och af dessa har 1 (Manila) 4 underrätter. Förenta
staterna upprätthålla f. n. (1923) på F. en armé af
omkr. 13,000 man, hvaraf 3 regementen filippiner. –
Undervisningen utöfvades 1921 i 7,659 folkskolor
med 352 amerikanska och 13,829 filippinska lärare
samt 1,070,255 lärj. för en årlig kostnad af
omkr. 10 mill. doll. Utom det i hufvudarbetet nämnda
privata S:t Thomasuniversitetet (grundlagdt 1611)
finnas nu ett statsunderstödt universitet i Manila
(University of the Philippines, grundl. 1909),
med 7 "colleges", 2 bibliotek, 1 sjukhus
och 3 laboratorier, samt ett privat National
university.
E. A-t.
Historia. Grundvalarna för
F:s förvaltning under amerikanskt välde lades af
den stora kommission, som 1900 ditsändes under
ordförandeskap af W. H. Taft (se d. o.) och som
vidtog nödiga lagstiftningsåtgärder för ordnande af
förvaltning, rättskipning, skolväsen, väganläggningar
och hamnförbättringar. Militärguvernörsämbetet
afskaffades 1901, och Taft blef F:s förste
civile amerikanske generalguvernör (till
1904). Bland senare generalguvernörer märkas general
J. T. Smith (1906–09), W. Cameron Forbes (1909–13),
F. B. Harrison (1913–21) och general Leonard Wood
(från okt. 1921). Val till F:s representation höllos
första gången 1907. Konflikter mellan denna och
den af amerikanska regeringen utsedda Filippinska
kommissionen voro åren närmast efter 1910 vanliga
och hindrade tillkomsten af normala budgeter, men
denna spänning upphörde, när kommissionen 1916
ersattes genom en öfvervägande folkvald senat,
och sedan dess ha nödiga anslag för styrelsens
ordinarie utgifter årligen beviljats. Förenta
staternas politik på F. har konsekvent gått ut på
att småningom filippinisera förvaltningen, i den mån
den infödda befolkningen hunnit fostras till mognad
för ökadt administrativt ansvar. Från systemskiftet
1913 har denna procedur påskyndats, så att infödda
numera i rätt stor utsträckning bekläda äfven högre
förvaltningsposter. En filippinsk nationalbank
upprättades 1915, och för skolväsendets utveckling
har representationen alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
