- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
811-812

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kansallis-osakepankki (National-aktiebanken; akt.-kap. 150
mill. mark; reservfond 92 mill. mark), Unionbanken i
F. (akt.-kap. 180 mill. mark; reservfond 6 mill. mark)
och Helsingfors aktiebank (akt.-kap. 90 mill. mark;
reservfond 26 mill. mark). – Sparbankerna (af hvilka
den första grundades i Åbo 1823) äro till antal 457
(1920); deras depositioner uppgå till 1,298 mill. mark
(1922). – Hypotekskassor. Förutom Finlands
hypoteksförening
finnas Fastighetsbanken i F. och
2 mindre hypoteksbanker, hvarjämte 3 privatbanker
ha särskilda hypoteksafdelningar. Städernas i
Finland hypotekskassa
har inställt sina betalningar
på grund af svårigheterna att inlösa sina i utlandet
placerade och på utländskt mynt lydande obligationer
och obligationskuponger.

Kommunikationer. Genom lag af 11 okt. 1918 befriades
fastighetsegarna på landet från skyldigheten att
underhålla landsvägarna. Vägar, som pröfvas vara af
allmän nytta (landsvägar), skola numera underhållas
af statsverket, andra vägar (bygdevägar) antingen
af resp. kommuner eller af dem, hvilka ha behof af
vägen eller af densamma draga nytta. Landsvägarnas
underhåll ombesörjes i de flesta fall af kommunala
vägnämnder på statsverkets bekostnad. Då de af
väglagen förorsakade utgifterna blifvit mycket
betungande för staten och vägväsendet öfver hufvud
blifvit lidande genom de nya bestämmelserna, är frågan
om lagens revision f. n. aktuell. Nya landsvägar
byggas fortfarande på statens bekostnad och genom
dess försorg i rikets norra och nordöstra delar. –
Skjutsväsendet har likaså genom lag af 11 okt. 1918
öfvertagits af statsverket; entreprenadsystemet kommer
fortfarande till användning. – Under de senaste åren
har regelbunden automobiltrafik inrättats flerstädes
i landet för befordran af passagerare och gods. Äfven
idkar postverket regelbunden passagerartrafik på
vissa landsvägssträckor med postförande automobiler;
flera af dessa linjer ligga i Lappland. – Järnvägar
(se vidstående järnvägskarta öfver Finland). Sedan
1907 ha följande nya banlinjer förenats med
statsjärnvägsnätet: Joensuu–Nurmes, 160 km. (1910–11);
Elisenvaara–Nyslott–Pieksämäki–Jyväskylä
(med liknande till Varkaus), 285 km. (1908,
1914, 1918); Laurila–Rovaniemi, 106 km. (1909);
Seinäjoki–Kristinestad och Kaskö, 137 km. (1913);
Torneå–Karunki, 27 km. (provisorisk 1914; färdig
1922); Hiitola–Rautu, 99 km. (1919); Terijoki–Björkö,
73 km. (1916), hvarjämte privatbanorna
Ingerois–Fredrikshamn, 26 km., och Kervo–Borgå,
33 km., inlösts. Järnvägen Matkaselkä–Suojärvi,
119 km., är i det närmaste färdig och trafikeras
redan. Under byggnad äro linjerna Åbo–Nystad
med bibana till Nådendal (72 km.), Ylivieska–Iisalmi
(154 km.), Viborg–Björkö (45 km.) och
Kajana–Kontiomäki (26 km.); närmast i ordningen
kommer linjen Uleåborg–Vaala–Kontiomäki–Nurmes
(271 km.). – Genom fredsslutet i Dorpat öfverläts
den inom Ryssland fallande delen af järnvägen
Helsingfors–Systerbäck–Petersburg till ryska
staten. Genom en sammanbindningsbana Torneå–Haparanda,
som på en bro öfvergår Torne älf, ha
Sveriges och Finlands järnvägsnät förenats; på grund
af den olika spårvidden i de båda länderna kan direkt
samtrafik ej anordnas.

I följande tabell meddelas nyare siffror
ang. trafiklängden af statens järnvägsnät samt
ang. trafikens tillväxt på detta.
År Nätets längd i km. Inkomster i mill. mk Utgifter i mill. mk Mill. person-km. Mill. godston-km.
1910 3,356 44,3 36,5 554,9 462,0
1915 3,685 81,8 51,1 773,1 1,278,6
1920 3,987 378,4 305,2 775,5 931,7
1922 4,091 559,5 455,3


De privata järnvägarnas längd uppgår till omkr. 300
km.; deras inkomster stego 1920 till 13,8 mill. mk
och deras utgifter till 12,5 mill. mk. Värdet af
rikets järnvägsnät torde nu kunna uppskattas till
4,7 milliarder mk.

Postväsendet. Antalet postanstalter var vid 1921
års utgång 2,525, och tjänstepersonalen bestod af
7,272 pers. Antalet befordrade försändelser utgjorde
(1921) 169,0 mill. (bref och brefkort 54,6 mill.;
korsband 8,7 mill.; paket 1,1 mill.; postförskott och
postanvisningar 1,9 mill.; tidningar och tidskrifter
102,8 mill. och diverse 0,9 mill.).

Telefonväsendet är fortfarande i hufvudsak baseradt
på den privata företagsamheten, om ock staten under
de senaste åren såväl byggt egna ledningar som inlöst
tidigare förefintliga sådana.

Telegrafväsendet. Efter frihetskriget 1918 tillföll
bl. a. det ryska telegrafnätet i F. som krigsbyte
finländska staten. Detsamma förvaltas tills vidare
af en provisorisk telegrafstyrelse, men torde efter
något år komma att förenas med postverket. Utom med
Sverige förbindes F. äfven med Estland medelst en
kabel. Den trådlösa telegrafien (radiotelegrafien)
har ännu ej vunnit större användning i F.; rikets
enda större station är belägen invid Helsingfors och
disponeras af militärväsendet.

Statshushållning. 1923 års budget upptar följande
utgifter och inkomster:
Utgifter:
Ord. staten E. o. staten
Republikens president 1,515,700
Riksdagen 6,555,500
Statsrådet 15,877,700
Förvaltningsgrenar, hänförda till:
– Statsrådets kansli 7,238,700
– Min. f. utrikesärend. 22,007,000 250,000
– Justitieministeriet 74,673,100 1,070,000
– Min. f. inrikesärend. 151,854,400 44,963,600
– Finansministeriet 44,118,550 800,000
– Försvarsministeriet 313,480,100 64,144,600
– Undervisningsmin. 270,561,270 7,443,750
– Landtbruksmin. 164,326,990 28,004,750
– Min. f. kommunikationsväs. o. allm. arbetena 598,083,000 228,155,000
– Handels- och industriministeriet 42,056,820 23,865,000
– Socialministeriet 69,350,910 15,730,000
Diverse allm. utgifter 136,510,000 3,505,900
Pensioner och allmänna understöd 37,807,000
Statsskulden 244,605,800
Öfverföring till icke budgeterade fonder 15,000,000
Summa 2,200,622,540 432,932,600


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free