Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kansallis-osakepankki (National-aktiebanken; akt.-kap. 150
mill. mark; reservfond 92 mill. mark), Unionbanken i
F. (akt.-kap. 180 mill. mark; reservfond 6 mill. mark)
och Helsingfors aktiebank (akt.-kap. 90 mill. mark;
reservfond 26 mill. mark). – Sparbankerna (af hvilka
den första grundades i Åbo 1823) äro till antal 457
(1920); deras depositioner uppgå till 1,298 mill. mark
(1922). – Hypotekskassor. Förutom Finlands
hypoteksförening finnas Fastighetsbanken i F. och
2 mindre hypoteksbanker, hvarjämte 3 privatbanker
ha särskilda hypoteksafdelningar. Städernas i
Finland hypotekskassa har inställt sina betalningar
på grund af svårigheterna att inlösa sina i utlandet
placerade och på utländskt mynt lydande obligationer
och obligationskuponger.
Kommunikationer. Genom lag af 11 okt. 1918 befriades
fastighetsegarna på landet från skyldigheten att
underhålla landsvägarna. Vägar, som pröfvas vara af
allmän nytta (landsvägar), skola numera underhållas
af statsverket, andra vägar (bygdevägar) antingen
af resp. kommuner eller af dem, hvilka ha behof af
vägen eller af densamma draga nytta. Landsvägarnas
underhåll ombesörjes i de flesta fall af kommunala
vägnämnder på statsverkets bekostnad. Då de af
väglagen förorsakade utgifterna blifvit mycket
betungande för staten och vägväsendet öfver hufvud
blifvit lidande genom de nya bestämmelserna, är frågan
om lagens revision f. n. aktuell. Nya landsvägar
byggas fortfarande på statens bekostnad och genom
dess försorg i rikets norra och nordöstra delar. –
Skjutsväsendet har likaså genom lag af 11 okt. 1918
öfvertagits af statsverket; entreprenadsystemet kommer
fortfarande till användning. – Under de senaste åren
har regelbunden automobiltrafik inrättats flerstädes
i landet för befordran af passagerare och gods. Äfven
idkar postverket regelbunden passagerartrafik på
vissa landsvägssträckor med postförande automobiler;
flera af dessa linjer ligga i Lappland. – Järnvägar
(se vidstående järnvägskarta öfver Finland). Sedan
1907 ha följande nya banlinjer förenats med
statsjärnvägsnätet: Joensuu–Nurmes, 160 km. (1910–11);
Elisenvaara–Nyslott–Pieksämäki–Jyväskylä
(med liknande till Varkaus), 285 km. (1908,
1914, 1918); Laurila–Rovaniemi, 106 km. (1909);
Seinäjoki–Kristinestad och Kaskö, 137 km. (1913);
Torneå–Karunki, 27 km. (provisorisk 1914; färdig
1922); Hiitola–Rautu, 99 km. (1919); Terijoki–Björkö,
73 km. (1916), hvarjämte privatbanorna
Ingerois–Fredrikshamn, 26 km., och Kervo–Borgå,
33 km., inlösts. Järnvägen Matkaselkä–Suojärvi,
119 km., är i det närmaste färdig och trafikeras
redan. Under byggnad äro linjerna Åbo–Nystad
med bibana till Nådendal (72 km.), Ylivieska–Iisalmi
(154 km.), Viborg–Björkö (45 km.) och
Kajana–Kontiomäki (26 km.); närmast i ordningen
kommer linjen Uleåborg–Vaala–Kontiomäki–Nurmes
(271 km.). – Genom fredsslutet i Dorpat öfverläts
den inom Ryssland fallande delen af järnvägen
Helsingfors–Systerbäck–Petersburg till ryska
staten. Genom en sammanbindningsbana Torneå–Haparanda,
som på en bro öfvergår Torne älf, ha
Sveriges och Finlands järnvägsnät förenats; på grund
af den olika spårvidden i de båda länderna kan direkt
samtrafik ej anordnas.
I följande tabell meddelas nyare siffror
ang. trafiklängden af statens järnvägsnät samt
ang. trafikens tillväxt på detta.
| År | Nätets längd i km. | Inkomster i mill. mk | Utgifter i mill. mk | Mill. person-km. | Mill. godston-km. |
| 1910 | 3,356 | 44,3 | 36,5 | 554,9 | 462,0 |
| 1915 | 3,685 | 81,8 | 51,1 | 773,1 | 1,278,6 |
| 1920 | 3,987 | 378,4 | 305,2 | 775,5 | 931,7 |
| 1922 | 4,091 | 559,5 | 455,3 | – | – |
| Utgifter: | ||
| Ord. staten | E. o. staten | |
| Republikens president | 1,515,700 | – |
| Riksdagen | 6,555,500 | – |
| Statsrådet | 15,877,700 | – |
| Förvaltningsgrenar, hänförda till: | ||
| – Statsrådets kansli | 7,238,700 | – |
| – Min. f. utrikesärend. | 22,007,000 | 250,000 |
| – Justitieministeriet | 74,673,100 | 1,070,000 |
| – Min. f. inrikesärend. | 151,854,400 | 44,963,600 |
| – Finansministeriet | 44,118,550 | 800,000 |
| – Försvarsministeriet | 313,480,100 | 64,144,600 |
| – Undervisningsmin. | 270,561,270 | 7,443,750 |
| – Landtbruksmin. | 164,326,990 | 28,004,750 |
| – Min. f. kommunikationsväs. o. allm. arbetena | 598,083,000 | 228,155,000 |
| – Handels- och industriministeriet | 42,056,820 | 23,865,000 |
| – Socialministeriet | 69,350,910 | 15,730,000 |
| Diverse allm. utgifter | 136,510,000 | 3,505,900 |
| Pensioner och allmänna understöd | 37,807,000 | – |
| Statsskulden | 244,605,800 | – |
| Öfverföring till icke budgeterade fonder | – | 15,000,000 |
| Summa | 2,200,622,540 | 432,932,600 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
