- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
925-926

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkdiktning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

925

Folkdiktning-Folkets dagblad Politiken

926

archiv", "Bokstugan" (sedan 1917), "A. B. F.",
tidning för Arbetarnes bildningsförbund (sedan 1922),
"Studiekamraten" (sedan 1919) och "Tidskrift för
det svenska folkbildningsarbetet" (1912 -19).
F. Hj-t.

(Sp. 738.) I st. f. uppgifterna å rad. 3-7 uppifrån
bör stå följande. För folkbildningsarbetet i Finland,
särskildt i fråga om anskaffning af god folkläsning,
verka Folkupplysningssällskapet i F i n l a n d
(se d. o.) och Svenska folkskolans vänner (se
d. o. 2). Det förra sällskapet, som numera upphört
att utge svenskspråkiga folkskrifter, är det främsta
i arbetet för den finskspråkiga, det senare en
centralpunkt för den svenskspråkiga folkbildningen.

Folkdiktning. Se Folkminne n. Suppl.

’Folkdräkt. Litt.: Se äfven Gerda Cederblom,
"Svenska allmogedräkter" (med illustr. af Emelie von
Walterstorff, 1921), hvari skildras 48 folkdräkter
från 16 landskap. I art. Dräkt. Suppl., sp. 399-400,
uppräknas de artiklar i Nordisk familjebok, som
innehålla afbildningar af olika länders folk- och
nationaldräkter.

Folke, lagman i Västergötland. Se Lejon, sp. 112.

Folke, Erik, missionär, f. 7 juli 1872 i Föl-kärna,
Kopparbergs län, hemmansegarson, aflade studentexamen
vid Fjellstedtska skolan, utreste 1887 på egen
hand som missionär till Kina och blef så banbrytare
för svensk mission där. Hans mission stöddes till
en början af en liten kommitté och kallades "Erik
Folkes mission", hvilket namn snart ändrades till
"Svenska missionen i Kina". Den har sitt arbetsfält
i prov. Schen-si, Schan-si och Honan och står i nära
förbindelse med Kina-Inland-mis-sionen. Frånsedt korta
besök i hemlandet (1893 och 1901) och en lång tids
verksamhet i hemlandet (1904-17) har han t. o. m. 1920
verkat som missionär och efter återkomsten 1921 varit
Svenska missionens i Kina missionsföreståndare. F. har
utgett en öfv. af Lao-tses skrift "Tao-te-king" (i
"Främmande religionsurkunder") och författat Tänkare i
det gamla Kina (1923); på kinesiska har han författat
Gamla testamentets historia och öfversatt Luthers
"Om en kristen människas frihet", Confessio Augustana
och har under arbete Chuang-tu. A. K.

Folkebladet, namn på flera norska tidningar. Mest
känd af dem är den i Kristiania 1831-33 af
oppositionsmannen P. P. Flor (se d. o.) utgifna,
som bland sina medarbetare räknade Henrik
Wergeland. Det nu utkommande "Folkebladet"
är en 1880 af bokhandlanden A. Cammermeyer
uppsatt illustrerad veckotidning, innehållande
mest förströelseläsning. Bland dess redaktörer
märkes författaren J. B. Bull (se d. o.,
sp. 575-576). Björnstjerne Björnson var en tid från
1866 redaktör för den politiska tidningen "Norsk
folkeblad".

Folkens förbund, Folkförbundet. Se Nationernas
förbund. Suppl.

Folkern, Jon as. SeCedercreutz. Suppl.

’Folkestone led under Världskriget mycket genom
tyska luftangrepp, särskildt 25 maj 1917, då det
bombarderades af 17 aéroplan. 37,571 inv. (1921).

Folket, daglig aftontidning i Eskilstuna, började
utges 1905 med Fredrik Ström som

hufvudredaktör. Dennes efterträdare voro A1-fred
Kämpe (1908-10), K. E. Svensson (se d. o. Suppl.;
1910-17); nuv. hufvudredaktör Konrad (Conrad) Jonsson
(f. 1886). Re-daktionssekreterare är sedan 1907
Julius Pettersson. Tidningens politiska ståndpunkt
är socialdemokratisk. - I tidningstryckeriet arbeta
3 sättmaskiner och l flattrycksrotationspress;
dessutom drifves civiltryckeri med 6 pressar. Egare
är Tryckeri-a.-b. Folket (aktiekapital 150,000 kr.).

Folketidende, norsk veckotidning, utgifven
1865 -79 af stortingsmannen Sören Jaabsek (se
d. o.). Tidningen var organ för det af Jaabsek
stiftade, af en mängd lokalföreningar bestående
sällskapet "Bondevennerne" med sparsamhet och
frihandel som främsta programpunkter. Jaabsek själf
skref det mesta af tidningens textinnehåll.

Folkets dagblad Politiken, hufvudorgan för Sveriges
kommunistiska parti, utkommer som daglig morgontidning
i Stockholm. Tidningen uppsattes af den oppositionella
riktningen inom det socialdemokratiska partiet och
benämndes först enbart Politiken. Första numret utkom
27 april 1916. Tidningen utgafs först hvarannan dag,
men blef fr. o. m. 1917 daglig. Titeln ändrades från
2 nov. 1917 till den nuvarande. Vid samma tidpunkt
omlades företaget från andelsförening till bolag. Från
dec. 1918 utkommer tidningen från eget tryckeri. När
det socialdemokratiska vänsterpartiet bildades 13 maj
1917, blef "Politiken" dess officiella hufvudorgan,
och när detta parti sprängdes 25 mars 1921 och
dess majoritet ombildade partiet till Sveriges
kommunistiska parti med anslutning till Kommunistiska
internationalen, blef "Politiken" organ för sistnämnda
parti. Tidningen redigerades från början i ganska nära
anslutning till den revolutionära åskådning, som den
s. k. Zimmerwaldriktningen inom Andra internationalen
företrädde, hvilken häfdade nödvändigheten af att
mot kriget sätta klasskampens återupptagande i
alla länder och bekämpade den borgfred, som vissa
socialdemokratiska partier under Världskriget slutit
med de borgerliga regeringarna. Under de socialistiska
konferenserna i Stockholm sommaren 1917 var tidningen
språkrör för denna riktning, hvars ledning en tid
var förlagd till Stockholm och i hvilken svenska
vänstersocialister aktivt medverkade. Tidningen
ställde sig* också från början solidarisk med den
ryska bolsjevikrevolutionen i nov. 1917 och blef genom
sina politiska förbindelser med de ryske bolsjevikerna
i tillfälle att utåt Väst-Europa förmedla deras idéer,
då världsblockaden eljest nästan fullständigt afskilde
Ryssland från det öfriga Europa. En rad under kriget
och revolutionen kända män och kvinnor såsom Lenin,
Trotzkij, Radek, Alexandra Kollontay, Angelica
Balabanov m. fl., medarbetade under denna tid.

Tidningens förste redaktör var Ture N e r-m a n,
hvarefter Fredrik Ström från hösten 1918 till
aug. 1919 skötte denna post (en kort period tills,
med Carl Lindhagen). Från aug. 1919 är Zeth Höglund
tidningens hufvudredaktör. Som utlandsredaktör har
K. N. Carleson fungerat intill mars 1923, då han
lämnade det kommunistiska partiet på grund af sin
ställning i förbudsfrågan. Bland tillfälliga politi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free