Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankalmoign ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1001
Frankalmoign-Franko
1002
1919 och är sedan dess professor vid Johns Hopkins’
universitet. Bland hans arbeten må nämnas Roman
imperialism (1914), Economic history of Rome to
the end of the repuUic (1920) och en biografi öfver
Vergilius.
Frankalmoign [frä^k-älmåTn], eng. Se F r e e-hold.
*Frankera. Postförsändelser kunna enligt
internationella bestämmelser numera frankeras,
förutom med frimärken, medelst s. k.
frankeringsstämplar, anbringade medelst maskiner,
som för sådant ändamål officiellt godkänts och som
användas under vederbörande postförvaltnings
kontroll. Dylika maskiner, som i viss mån kunna
förliknas med t. ex. gasautomater, visa beloppet
af postafgifterna för de stämplade försändelserna.
I Sverige ha dessa maskiner, af hvilka finnas olika
typer, ännu icke kommit till användning.
E. G-e.
*Frankfurt am Main. Ett preussiskt statsuniversitet
öppnades i F. 10 juni 1914. Det åvägabragtes
genom ett fördrag mellan stadens magistrat och
ett antal i F. befintliga anstalter för skilda
vetenskapsgrenar, bibliotek, vetenskapliga
stiftelser och samlingar. Universitetet omfattar
5 fakulteter (däribland en för nationalekonomi och
socialvetenskaper) med 67 ord. professorer. I ett
gammalt hus "Zum Braunfels" residerade Gustaf II
Adolf nov. 1631–juni 1632. Genom insamling (till
hvilken konung Gustaf V och godsegaren Oskar Ekman
lämnat afsevärda bidrag) har byggnaden undergått
renovering, som fullbordades 1923. – F. bombarderades
under Världskriget af de allierades flygare 8 ggr
1917 och 6 ggr 1918. F. hölls 6 april–17 maj
1920 besatt af franska trupper under förevändning
af, att tyskarna brutit Versaillestraktaten genom att
(3 april) sända in riksvärnstrupper i Ruhrområdet för
att undertrycka där utbrutna kommunistoroligheter.
Engelska regeringen uttalade skarpt ogillande af denna
af Frankrike på egen hand vidtagna ockupationsåtgärd,
och då det tyska riksvärnet efter utfördt värf lämnat
Ruhrområdet, drogo fransmännen kort därefter sina
trupper tillbaka från F.
Frankfurtersvart, kem. tekn. Se Drufsvart. Suppl.
Frankfurter zeitung [-tsa’jtoŋ], i Frankfurt am Main
utkommande, mycket spridd och inflytelserik tidning,
af hvilken 3 nummer utges hvarje söckendag och 1
hvarje söndag. Den uppsattes 1856 af Leopold Sonnemann
(se d. o.), som 1909 efterträddes som hufvudredaktör
af A. Hemberger. Den har städse förfäktat liberala
idéer och företrädt börs- och handelsintressen; dess
litterära afdelning är synnerligen väl skött. 1906
utgafs en "Geschichte der Frankfurter zeitung 1856
bis 1906".
R-n B.
Frank Heller, pseudonym. Se S er n er, G. Suppl.
Frankisk-karolingiska sagokretsen. Se K a r o-lingiska
sagokretsen.
FrankFsm, den af Jakob Frank (se denne) framkallade
religiösa rörelsen.
Franklin avenue bridge [frä^klin ä7vinjö brVdj]. Se
Armerad betong. Suppl.
*Franko. Rätten att afsända bref och brefkort till
utlandet ofrankerade är genom beslut vid senaste
världspostkongress inskränkt. Lösenbeloppet är
fortfarande dubbla beloppet af felande porto,
dock minst 30 centimes (ekvivalent i Sverige f. n.
20 öre). F. n. tillhandahålles i Sverige endast
frankokuvert af 5-öres valör (pris 6 öre).
Franko, Ivan, ukrainsk skald, skönlitterär, politisk
och vetenskaplig författare, f. 1856 i den galiziska
byn Nazujevytji, där fadern var bysmed, d. 28 maj
1916 i Lem-berg, blef vid unga år föräldralös, fick
under uppväxtåren till stor del själf förtjäna sitt
uppehälle och debuterade redan under gymnasietiden
i Drohobytj som författare och öfversättare på
sitt ukrainska modersmål. Student i Lemberg 1875,
blef han den ledande i en kring tidningen "Drug"
grupperad studentkrets, som under inflytande af den
från Ryssland landsflyktige märkesmannen professor
M. P. Dragomanov (se d. o.) propagerade demokratiska
och ukrainskt nationella ideal. Några oskyldiga
ord i ett bref till honom från Dragomanov ådrogo
F. 9 månaders fängelse. Han blef längre fram två
gånger ånyo fängslad, och denna konflikt med det
rådande systemet afbröt hans vetenskapliga bana. Han
måste lämna universitetet och egnade sig då helt
åt skriftställarskap. Med febril ifver, tidtals
hotad af ren misär, publicerade F. alltifrån slutet
af 1870-talet massor af politiska och ekonomiska
artiklar, dikter, romaner och öfversättningar från
olika språk. Som skönlitterär författare skildrar
han därvid företrädesvis samhällets, särskildt det
galiziskas, skuggsidor. Hans första stora arbete, Na
dni (På bottnen, 1880), ger en rad af varm humanitet
genom-ändade bilder af de af samhället utstöttes,
tjufvars och landstrykares lif, hvarvid författaren
delvis utnyttjar stoff, samladt under fängelsetiden;
i sitt kanske bästa arbete, Boa constrictor (1884),
ger han färgrika bilder från staden Borislaw med
dess just uppblomstrande naftaindustri och skildrar
den fruktansvärda exploateringen af den galiziska
arbetarstammen från de judiske arbetsgifvarnas sida;
novellsamlingen V poti tjola (I sitt anletes svett,
1890) utgör ett kraftigt och verkningsfullt socialt
"j’accuse". Dessa arbeten ega alla en god konstnärlig
utformning, deras stil är koncentrerad och afslipad;
ämnets art hindrar ej författaren att utveckla en viss
torr humor, som ofta är rätt verkningsfull. Samtidigt
utmärka sig dessa skildringar ur proletariatets lif
för en vederhäftighet, som gör dem till värdefulla
sociala dokument. Svagare än dessa arbeten är F:s 1883
utgifna historiska roman Sachar Berkat, med ämne från
tatarernas invasion i Ryssland på 1200-talet; romanen
vann emellertid stor spridning och allmän popularitet
i det ryska Ukraina, något, som gaf uppslag till
knytande af närmare förbindelser mellan F. och
stam-fränderna på andra sidan ryska gränsen. Bland F:s
under dessa år utgifna dikter märkes särskildt en rad
effektfulla, nationella och sociala strids-sånger, som
blefvo ganska populära; en del rent lyrisk diktning
gick mera obemärkt förbi. Samtidigt utvecklade F. en
kolossal produktivitet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
