Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysikat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kats synliggöra partiklar af ultramikroskopiska
dimensioner (se Ultramikroskop), har man egnat
det tillstånd af materien, som innefattar
suspensioner och kolloida lösningar, ingående
uppmärksamhet. Framstående forskare inom den
s. k. kolloidkemien äro i Sverige The Svedberg,
S. Oden och A. Westgren; i Frankrike har Perrin, i
England Donnan, i Tyskland Zsigmondy vunnit viktiga
resultat på detta område. Kolloidforskningen står
på gränsområdet till molekylär fy siken, där L
a n g m u i r och L e w i s (Amerika), T a m m a
n n (Göttingen) , Roozeboom och Kamerlingh Ön-nes
(Holland) utfört banbrytande arbeten; den har äfven
många beröringspunkter med metallo-grafien (se d. o.).
Den fysikaliska kemiens f. n. viktigaste
problem ligga inom den moderna atomfysiken (se
Atommodell. Suppl.) och sammanhänga således nära
med de genom Éutherford och B o h r (se dessa)
införda epokgörande teorierna och åskådningarna om
atomstrukturen. Viktiga hjälpmedel äro för denna
del af den fysikaliska kemien röntgenspek-troskopien
(v. L au e, W. H. och W. L. B r a g g, B ark l a),
som f. n. torde ha sin mest framgångsrike representant
i den svenske fysikern M. S i e g b a h n (Uppsala),
samt radiofysiken (fru C u r i e, Paris, S o d d
y, England, H a h n och Fajans, Tyskland). På den
mera kemiska delen af detta område arbeta dessutom
dels experimentellt (bestämningar af isotoper,
se d. o. Suppl.), dels teoretiskt bl. a. Aston
(England), Brönsted och B j e r r u m (Danmark),
Hönigschmidt, J. Fr a n ek och Kossel (Tyskland),
G. H e-vesy (Ungern) och Co st er (Holland). H. E.
Fysikat. Se Fysikus. Suppl.
Fysikersamfundet. Se Svenska fysikersamfundet. Suppl.
*Fysikus, äldre benämning på läkare i
ämbetsställning äfven i Norge och Danmark. I 11
norska städer kallas stadsläkaren ännu stadsfysikus.
I Danmark funnos före 1914 års medicinalreform 11
stora läkardistrikt, fysikat (dessutom 1 på
Färöarna och 1 på Island), hvart och ett under en
fysikus (stiftsfysikus, landfysikus o. s. v.); dessa
ha nu ersatts af med amtsrådskretsarna sammanfallande
amtsläkarkretsar.
Fysingen, en 6 kvkm. stor sjö, 3 m. ö. h. i Norrunda,
Skånela och Hammarby socknar, Stockholms län, invid
järnvägen Stockholm–Uppsala, afrinner mot v. till
Mälarviken Skarfven. O. Sjn.
*Fysiografiska sällskapet i Lund stiftades
1772. Dess medlemmar blefvo 1908 fördelade på
4 sektioner (naturhistorisk, matematisk-fysisk
och medicinsk, hvardera i särskilda klasser,
samt humanistisk), samtliga med bestämdt antal
medlemmar. 1918 inrättades dessutom en sektion
för praktisk naturvetenskap. Största delen af de
svenske medlemmarna äro professorer vid Lunds
universitet. Sällskapet sammanträder 1 gång i
månaden under universitetsterminerna, då föredrag
hållas och sällskapets öfriga angelägenheter
behandlas. Sällskapets stiftelsedag,
2 dec., är sällskapets årshögtid, då dess
minnesmedalj utdelas för särdeles förtjänstfulla
naturvetenskapliga arbeten äfven af tillämpad
art. Genom sina donationsfonder, hvilkas räntor
nu öfverstiga 17,000 kr. årligen, är sällskapet
i tillfälle att stödja
naturvetenskapliga arbeten genom att "befordra
nya initiativ, vetenskapliga utredningar,
undersökningars utförande samt yngre krafters
understödjande". Sällskapet har en undersökningsbåt,
"Sven Nilsson", för att kunna verkställa
undersökningar af olika slag i Öresund och
närgränsande haf. Af "Handlingarna" ha utkommit 32
årgångar. Då sällskapet 1922 firade sin 150-årsdag,
lämnade dess sekreterare, professor K. M. Fürst, en
öfversikt af dess tillkomst, utveckling och verksamhet
(se därom årsberättelsen jan. 1923).
Fysiologisk växtgeografi, bot., detsamma som ekologisk
växtgeografi (se Botanik, sp. 1308) och ekologisk
växtsociologi (se Växtgeografi, sp. 478).
Fysisk fostran, Förbundet för. Se Svenska förbundet
för fysisk fostran.
Fysisk fostran, månadsskrift. Se Svenska förbundet
för fysisk fostran.
Fysisk geografi. Se Geografi, sp. 963.
Füssli. - 6. W. F., son till konstförfattaren
och målardilettanten William F., dog
1916 i Baden-Baden. Han var framför allt
framstående tecknare. De bästa samlingarna
af hans teckningar finnas i Zürich.
G-s N.<sp></sp>
Fytin (af grek. fyto’n, växt), kem., farm., en
organisk fosforförening, som i form af kalcium-
och magnesiumsalter till en mängd af omkr. 2
proc. påvisats i flera växters frön och kan
framställas t. ex. ur riskli eller oljekakor. Fytin
är en sur fosforsyreester af inosit (se d. o.),
förekommer sannolikt i alla växters frön och
utgör måhända den första assimilationsprodukten
af den fosforsyra, som växterna med rötterna
uppta ur jorden. Det utgör ett hvitt, i vatten
lösligt pulver af syrlig smak och innehåller
22,s proc. fosfor. Fytinet har särskildt
ansetts ega betydelse för kalkomsättningen och
rekommenderats vid engelska sjukan (ra-chitis) samt
vid en del nervsjukdomar och svaghetstillstånd.
K.A.V_g. C. G. S.
Fytogeni. Se Zoogeni.
Fytograf (af grek. fyto’n, växt, och gra’féin,
be-skrifva), bot., författare i fytografi,
växtbeskrifvare; ej sällan oriktigt kallad
växtsystematiker,
Fytokloriner, kem. Se Klorofyll.
Fytol [-tål; af grek. fyto’n, växt, och
lat. o’leum, olja], kem., en omättad, enatomig
alkohol af sammansättningen C20 H39 OH. Det
bildar en tjockflytande olja och utgör en
komponent i bladgrönt, klorofyll (se d. o.).
K. A. v-g.
Fytorodiner, kem. Se Klorofyll.
Fytosteriner (af grek. fyto’n, växt, och ste’rar,
talg), kem. Se Kolesterin och Steriner.
*Fåberg. Se Faaberg, äfven i Suppl.
Fågel, kokk. Det fina och fasta köttet af fågel är
högt värderadt som födoämne, ity att det i allmänhet
är mycket lättsmält och närande samt synnerligen
välsmakande. Fetthalten är jämförelsevis låg
(undantagandes hos gäss, ankor och sjöfågel). I
den finare matlagningen intas en hedersplats af den
stora rikedomen på omväxlande fågelrätter. – Köttet
är smakligast, när fåglarna äro unga. Af tamfåglar
lämnar hönset de året om lättast tillgängliga
anrättningarna: stekt unghöns, stekt kyckling, kokt
höns (med risgryn), hönsfrikassé, de numera sällsynta
kapun och poularde o. s. v. i olika former. De mera
mäktiga rätterna af kalkon (stekt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
