- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1119-1120

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågelbrolandet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1119

Fårkummer-Fältbefästning

1120

16° 45’ 19" ö. lgd fr. Gr., 3,5 m. öfver medelvatten.
E- A-t. Färkummer, löt., svenskt namn på Geum
rivale.

Fårkött, kokk. Näst efter oxkött är fårkött
det kraftigaste köttslaget, betydligt närande utan
att vara fettbildande, därtill ganska lättsmält. I
färskt tillstånd innehåller det lika mycket fett som
ägghvita; hos färdigberedd lammstek har fetthalten
nedgått i betydlig grad (jfr tabellerna å sp.
333–334 och 339–340 till art. Födoämnen). – Till att fylla
matordningens behof af omväxling bidraga verksamt
sådana rätter som fårstek (vanligen med rikliga
grönsaker: morötter, sockerärter, blomkål, brysselkål
o. d.), kokt lammbringa (dillkött) med dill- eller
kaprissås, kokt brynt lammbringa, lammbringa med ris
och curry
, den fina och läckra dilammsteken, stekt
fårsadel
(af de båda kotlettraderna från djurets
rygg), rosthammel (njurstek, stekt tills. med hela
potatisar, morötter och tomater), stekta fårkotletter
och lammkotletter (ofta i blandad kötträtt tills.
med kokt tunga), fårstufning (köttet sakta kokt tills.
med skifvor af potatis, lök, morötter, palsternackor
m. m.), får i kål (köttet i bitar hvarftals med
hvitkål och sakta kokt), kokt eller stekt fårlår,
halstrad fårfilé, kokt salt fårbringa (med rotmos
eller brynta rötter) m. m.

*Fårsläktet, sp. 201. Mufflonfåret anträffas
ännu, ehuru i starkt förminskade hjordar, ej blott
på Sardinien, utan ock på Corsica.

*Fårstynget. Se Styngflugor, där på grund
af senare forskningar framställningen af fårstynget
i några afseenden ändrats.

Fårön, en 4 kvkm. stor ö å Pite stads område, mot
s. begränsad af Norrfjärden.
O. Sjn.

*Fårösund. På grundet Flytan vid södra inloppet
till F. finns sedan 1894 på 57° 50’ 55" n. br. och
19° 67 ö. lgd fr. Gr. en 5 m. hög blixtfyr. –
Fårösunds fästning, som kustpositionen från 1915
benämndes, slopades såsom sådan 30 sept. 1919, och
därvarande kustartilleridetachement återflyttades
till Vaxholms fästning. Dess kasernetablissemang står
till fångvårdens disposition (se Fängelse. Suppl.).
L. W:son M.

Faedrelandet, dansk tidning, hvilken 1834 började
utges i Köpenhamn som veckotidning af professor
C. N. David och öfverlärare J. Hage med angifven
uppgift att "fästa den offentliga uppmärksamheten vid
det offentliga". Dess trefvande kritiska ansatser
föranledde flera åtal under de första åren. Från
dec. 1839 blef tidningen daglig, och bland ledande
medarbetare märktes nu Monrad, Tscher-ning och Ploug,
den sistnämnde som ansvarig redaktör 1841-81. Under
marsdagarna 1848 var "Fsedrelandets" redaktionsbyrå de
liberale ledarnas samlingsplats, och tidningen blef
därpå den nya regeringens språkrör samt från 1852
den national-liberala oppositionens hufvudorgan,
dock med bevarande af den själfständighet, som
betingades af Plougs impulsiva natur. Särskildt
skarpt angrep Ploug på 1850-talet helstatsidéerna,
och danskhetens rätt i Slesvig hade i "Faedrelandet"
en ifrig förfäktare. Efter 1866 års författningsreform
intog tidningen en mellanställning mellan partierna
och blef från omkr. 1873 närmast ett personligt organ
för Ploug och hans numera högern allt närmare stående
åskådning. Den gick nu starkt tillbaka i spridning
och inflytande och såldes i okt. 1881 af

Ploug till ett konsortium, som ämnade förvandla den
till nyhetstidning och specialorgan för handelns
intressen. Den redigerades därpå af nationalekonomen
A. Leigh-Smith. Kedan 31 mars 1882 nödgades den
emellertid upphöra att utkomma. V. S-g.

Fäktaren från Ravenna (Der fechter von Ra-venna),
sorgespel af Miinch Bellinghausen (se denne), uppf. i
Stockholm f. g. 1863.

Fäktförbundet. Se Svenska f ak t förbund e t.

Fälaren, en 3 kvkm. stor skogssjö, 32 m. ö. h.,
på gränsen mellan Öster-Löfsta och Tegelsmora
socknar, Uppsala län, afrinner förbi Löfsta
bruk till Öregrundsgrepen af Östersjön.
O. Sjn.

Fälj. Se H j ulf al j.

*Fällbark [rhyti’doma är grek.].

*Fällforsen är annexförsamling till Byske pastorat,
Västerbottens norra kontrakt, Luleå stift, och ingår
i Skellefteå tingslag, Västerbottens norra domsaga,
Västerbottens län. 2,724 inv. (1923).

Fält. I de nyare reglementena för förvaltningen i
krig är "fält" i åtskilliga benämningar utbytt mot
"krigs", såsom krigsaflöning, krigskassa o. s. v.
C. O. N.

*FältaflÖning kallas numera krigsaflöning (se
d. o. Suppl.).

*Fältartilleri. Se vidare Artilleri. Suppl., sp. 306.

* Fältbageri. En svensk arméfördelnings
förpläg-nadskompani (se d. o. Suppl.) innefattar
bl. a. l bageripluton med 2 i sin verksamhet fullt
fristående bagerikadrar, hvardera med en personal
af l kaderchef (underofficer) och 43 man samt 3
fältbakugnar och l material vagn. I en fältbakugn
kunna per dygn bakas högst 2,000 portioner mjukt bröd
om 750 gr. C. O. N.

*Fältballongtrupper. Se Ballongtrupper. Suppl.

Fältbana, krigsv., dets. som fältjärnväg. Se F ö r-bi
n dels er. Suppl.

*Fältbatterivärn ha under Världskriget föga användts,
emedan det för att underlätta maskeringen och
minska verkan af fiendens eld visat sig nödvändigt
att ge pjäserna en mera spridd uppställning. Se
Fältbefästning. Suppl. S. E. B.

*Fältbefästning. Under Världskriget fingo
fält-befästningar en förut oanad användning, i
synnerhet på västfronten. I början af kriget grep
truppen, särskildt å tysk sida, ogärna till spaden,
men efter Marneslaget funno tyskarna lämpligt att
med befästningar skydda de gjorda eröfringarna mot
de franska motanfallén. Befästningarna anlades
till en början i en linje. De ledo emellertid
svårt under den starka artillerielden, hvarjämte en
djupgruppering äfven af befästningarna visade sig
nödvändig. Efter hand utfördes därför skyttevärnen
i flera - vanligen tre - linjer bakom hvarandra. För
att vid ett öfverlägset, genombrytande anfall kunna
upptaga striden, sedan reserver framförts, anordnades
ytterligare några km. bakåt en ny ställning, likaledes
vanligen bestående af tre linjer. I den mån månaderna
och åren gingo, kunde sålunda flera ställningar
utföras för att möjliggöra ett ihärdigt, successivt
försvar. Mest bekant är Siegfried-ställ-ningen,
som efter Hindenburgs-Ludendorffs öfver-tagande
af ledningen under loppet af ett halft år byggdes
omkr. 30 km. bakom stridslinjen. Till den-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free