Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningskrigsspel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Fästningskrigsspel-Fönsterskatt
1142
dessa strider dock icke ge anledning till, ehuru de
gifvetvis lämnat betydelsefulla lärdomar. Förutom
de ofvan nämnda nya stridsmedlen är att märka
motortorpedbåten, som visat sig svår att stänga
utanför de befästa flottstationerna och inkommen
blir en farlig fiende till där liggande stora fartyg
(Trieste). Därjämte har den konstgjorda dimman
funnit användning både på anfalls- och försvarssidan.
S. E. B.
Fästningskrigsspel. Se Krigsspel.
* Fästningsportar. Under denna benämning bruka
innefattas äfven de portar af pansar, som användas
uti fästen och fort. Tjockleken växlar mellan några
mm. och ett par cm. Materialet utgöres af vanligt
stål eller specialstål. För att kunna motstå verkan
af lufttrycket vid en krevad dragas portarna rätt
långt in i utåt ledande gångar och måste dessutom
genom brytning af gången sättas så, att de icke kunna
träffas af sprängbitar. Tillika måste de numera vara
gastäta. S. E. B.
Fättjaure, en 12 kvkm. stor sjö, 560 m. ö. h.,
i Vilhelmina socken, Västerbottens lappmark,
genom-fluten af Vojmån, en biflod till
Ångermanälfven. På F:s södra strand
ligger Daunatjåkko (l,290 m. ö. h.).
O. Sjn.
Födelseöfverskott, statist. Se Naturlig folkökning.
’Födsels- og plejestiftelsen. Se äfven Rigs-hospi
talet.
*Fögderi. Sedan kronofogdetjänsterna med 1917 års
utgång indragits, men häradsskrifvarna bibehållits
vid sina gamla uppgifter med debitering och
mantalsskrifning samt kronofogdarnas förra bestyr
med markegångssättning i rikets 119 fögderier, ha
kronofogdarnas öfriga uppgifter fördelats på den
för hela länet gemensamme landsfogden (polischef
och åklagare), postverket (kronouppbörden)
och landsfiskalerna, som förena de flesta af
kronofogdarnas och länsmännens åligganden. Riket
indelades från början i 489 landsfiskalsdistrikt. Vid
1923 års ingång voro distrikten 491.
N. H.
Föglare, artill. Se Kanon, sp. 782.
*Föglö omfattar, sedan Kökar kapell
1905 blifvit själfständigt pastorat,
117 kvkm. med 1,936 inv. (1921).
O.B-n.
Föispån, ung. Se Komitat.
*Földes, B el a, blef 1905 led. af riksdagen, var
en af dess förnämsta medlemmar och har varit vice
ordf. i det förenade oafhängighetspartiet. Han är
led. af Ungerska akad. Bland ha^s skrifter må nämnas
äfven Közgazdasdgi ertekézek (Nationalekonomiska
afhandlingar; 4 bd, 1902-13).
Fölisön. Se H e l s i n g f o r s, sp. 359.
’Föllinge socken omfattar 96,207 har med 2,452
inv. (1923), bildar med Laxsjö, Hotagen och Hotagens
lappförsamling ett pastorat (3,458 kvkm. 4,819
inv. s. å.) i Ströms kontrakt, Härnösands stift,
samt ingår i Lits och Rödöns tingslag, Jämtlands
norra domsaga.
Föng-tien. Se M u k d e n»
Fönss. 1. O 11 o C arl Ch rist i an F., dansk
författare, f. 28 sept. 1853 i Middelfart, d. 19
dec. 1922 i Odense, teol. kandidat, lärare i danska
vid den lärda skolan i Fredericia 1882-1912, utgaf
ett halftjog diktsamlingar och några berättelser. Ett
urval af hans lyrik utkom 1918. Han var en
epigon af guldålderns skalder, egde formell
förmåga och frisk iakttagelse, men ingen
särprägel. - 2. OlafHolgerAxelF., den förres
brorson, skådespelare, f. 1882 i Aarhus, var 1903-12
anställd vid Dagmarteatern i Köpenhamn och uppträdde
till 1918 på andra scener där, men har alltmera
egnat sig åt filmen och är som filmskådespelare
världsbekant. - 3. Johannes F., den föregåendes
broder, operasångare, f. 16 jan. 1884 i Aarhus,
blef student och debuterade 1905 på k. teatern i
Köpenhamn som Lorenzo i "Romeo och Julia", utbildade
därefter sin praktfulla basröst i Tyskland och var
1907-09 anställd vid hof operan i Mannheim, 1912-17
i Frankfurt a. M. samt har vidare uppträdt på olika
operascener i Europa. Till hans roller höra Sarastro
i "Trollflöjten", Wagners Hunding, Hagen, Daland,
Konung Henrik, Landtgrefven och Pogner m. fl.,
Boitos Mefistofeles, Marcel i "Hugenot-terna"
och Kasper i "Friskytten". Han utgaf 1921 Friske
erindringer fra livets og det andet teater.
1-3. P. E-t.
Fönster, geol., kallas ett genom erosion bildadt hål
i ett öfverskjutet täcke (se A l p e r n a. Suppl.),
genom hvilket dettas underlag, d. v. s. den
ursprungliga berggrunden, kommer till synes. K. A. G.
Fönsterkitt, tekn. Se K it t.
Fönsterkuvert, posto., kallas ett slags kuvert,
som under de senare åren fått rätt stor användning
särskildt inom affärsvärlden. Dylikt kuvert är försedt
med en genomskinlig del, hvarigenom den å själfva
innehållet tecknade adressen är synlig. I såväl
inrikes som utrikes postutväxlingen får fönsterkuvert
användas för rekommenderad försändelse, som icke
innehåller penningar, äfvensom för vanlig bref
försändelse. Den genomskinliga delen af omslaget skall
emellertid utgöra en verklig del af omslaget och vara
anbringad i omslagets längdriktning på så sätt, att
adressen framträder i samma riktning. Ifrågavarande
del skall äfven ha sådant läge, att den icke hindrar
anbringande af datum-stämpel, samt vara så beskaffad,
att adressen utan någon som helst svårighet kan läsas,
äfven vid artificiell belysning, och att skriftliga
anteckningar kunna därå verkställas. Innehållet
skall noga sluta sig till kuvertet, så att icke
innehållet kan ändra läge under befordringen. I en
del främmande länders posttjänst äro fönsterkuvert
förbjudna eller endast under vissa villkor tillåtna.
E. G-e.
Fönsterskatt var en förr i åtskilliga länder
bruklig form för beskattning af byggnader, ett slags
konsumtionsskatt (se d. o., sp. 891, samt Skatt),
nämligen på konsumtionen af bostäder, på hvilkas
storlek och värde gifvetvis antalet fönster (och
dörrar) i regel kan antagas ge ett, om än groft,
mått. I jämförelse med andra ännu äldre former för
beskattning af byggnader, t. ex. efter eldstädernas
antal, erbjöd fönsterskatten fördelen, att taxeringen
icke erfordrade inträngande i bostäderna, men
byggnadssättet påverkades genom densamma säkerligen
lätt till skadlig sparsamhet med anordningarna för
tillträde åt luft och ljus, såsom i vissa delar
af Italien. I modern skattelagstiftning har man
sträfvat efter bättre metoder att beskatta byggnader
i förhållande till beräknad eller verklig afkastning,
med särskild taxering af tomt (se Allmän bevillning,
äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
