- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1289-1290

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ghuz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1289

Giftermålsstatut-Giftoman

1290

Giftermålsstatut. Jfr Internationell privaträtt,
sp. 794.

Giftgaser, vanlig benämning på alla de giftiga ämnen,
först gaser, sedermera båda fasta och fly-tände
gifter, som under Världskriget kommo till vidsträckt
användning antingen som direkta besprut-ningsmedel,
som fyllnad i gasbomber eller som tillsatsämnen till
konstgjorda dimmor. Om tidpunkten för giftgasers
första användning i Världskriget se d. o., sp. 266. De
fasta och flytande gif terna inne-slötos vanligen i
granater, laddade med högbrisanta ämnen. Vid dessas
explosion förstoftades giftämnena och spredos vida
omkring. Under krigets sista skede var omkr. l/3 af
alla granater fylld med giftgaser. Den först använda
giftgasen, klor, kom nästan genast åter ur bruk, enär
den ytterst lätt oskadliggjordes, äfven af de enklast
konstruerade gasmasker (se Gasskydd. Suppl.). Nya
giftämnen kommo dock snart i dess ställe, det ena
farligare än det andra. Men gasmaskerna förbättrades
också undan för undan. Endast ett fåtal af de många
pröfvade giftämnena fick någon större användning.

De viktigaste giftgaserna äro

1. Giftämnen. Fosgengas (se d. o., äfven i
Suppl.) var Världskrigets kanske farligaste giftgas,
särskildt sedan man lärt sig afskjuta stora gaskastare
och gasminor, fyllda med detta ämne. Lokalt kunde
på detta sätt så stora koncentrationer uppnås,
att gasmaskerna voro fullständigt ineffektiva. O,s
mg. fosgen per liter luft dödar en hund på 30 min. En
gasmasks skyddande verkan räcker i 40 min. för
att rena den för andningen behöfliga luften, om
denna innehåller 20 mg. fosgen per liter. -
Senapsgas, diklor-

Clo ^

dietylsulfd, (C2H5)2^SS, en färglös, oljig vätska
med svag löklukt, kokar vid 215°, kan erhållas ur
etylen genom behandling med klorsvafvel (S2 C12) och
är oerhördt giftig Den var Världskrigets mest använda
giftämne. Gasen angriper ögonen, andningsorganen och
blodet, men äfven huden är mycket känslig för densamma
(svårläkta brännsår). Den är mycket förrädisk,
ty den är svår att upptäcka med lukten och verkar
redan i mycket små kvantiteter: O,os mg. per liter
luft dödar en människa, l del på 3 mill.-delar
luft förorsakar brännskador på huden, l del på 14
mill.-delar luft förstör ögonen. Emedan äfven huden
angripes, är gasmasken ej ett tillräckligt skydd,
utan soldaten måste äfven gå klädd i tätt slutande
gummikläder. Därtill kommer, att senapsgasen, såsom
varande en olja, fastnar i dyn och gyttjan på marken
och därigenom lätt släpas omkring. - Lewisit, en
förening mellan acetylen och arsenik-triklorid, är
en svagt gulfärgad vätska och ett af de giftigaste
ämnen man känner. 2 droppar på en råttas rygg
äro nog för att döda densamma. Lewisiten är ett
af de få giftämnen, som upptäcktes först under
kriget. Detta skedde dock så sent, att den aldrig
kom till användning.

2. Tårretande ämnen. Bromaceton,
brom-benzylcyanid och klorpikrin. Af dessa kom
särskildt klorpikrin- 1. nitrokloroform,
CCl3No21, till användning. Den är en slemhinnorna
retande, oljig vätska, som erhålles genom
behandling af kloroform med rykande
salpetersyra. På grund af sin höga kokpunkt,
112°, används den aldrig till gasmoln, utan endast
till fyllning af högbrisanta

granater. I sig själft är klorpikrin eg. ej något
gift. Det verkar blott retande på ögonen och
som kräkmedel, men nedsätter därigenom betydligt
soldatens prestationsförmåga. Strax då det kom i
bruk (våren 1917 på italienska fronten), var det
mycket effektivt, emedan de då använda gasmaskerna
ej förmådde oskadliggöra detsamma. Soldaten
förleddes af klorpikrinet att rifva af sig masken
och gnida sig i ögonen, såframt han ej öfverfölls af
kräkningsanfall. Men så fort masken var borta, föll
han nästan ögonblickligen offer för någon giftgas,
som alltid af sköts samtidigt. Klorpikrin har efter
kriget användts som medel mot olika skadegörare,
t. ex. för att utrota termiter, som satt sig fast
i hus och till besprutning af frön och växter för
att på dem döda eventuella parasiter. - Bland några
af amerikanerna uppfunna retande, men fullständigt
ofarliga föreningar, som tros skola kunna komma
till användning under fredstid af ordningens
upprätthållare, är kloraceto-fenom, ett under 5-10
min. verkande, på ögonen ytterst irriterande och
tårretande ämne.

3. Nysämnen. Difenylklorarsin (C6H5)2AsCl, ett fast,
vid 44° smältande ämne, används vanligen, men mera
inskränkt, tillsammans med något giftämne.

Mycket har talats om gaskrigets grymheter. Den
efter Världskriget tillgängliga statistiken har dock
visat, att gaskriget är jämförelsevis humant, dock
under förutsättning, att de för gasanfall utsatta
trupperna äro försedda med effektiva skyddsmedel,
såsom gasmasker och skyddsapparater med syrgas.

Giftgasernas krigstekniska betydelse ligger eg. till
stor del på det psykiska och moraliska området. De
verka framför allt demoraliserande på trupperna och
rifva samtidigt upp deras nerver. Genom de tröttande
och besvärliga gasmaskerna, som hela tiden måste
bäras, nedsättes dessutom stridsförmågan hos soldaten
betydligt, ända till 25 ä 30 proc.

Emellertid ha Nord-Amerikas förenta stater,
Storbritannien, Frankrike, Italien och Japan. genom
sina representanter på afrustningskonferensen i
Washington 1922 överenskommit att ej mot hvarandra
använda kväfvande eller giftiga gaser (art. 5
i Washington-konventionen af 7 jan. s. å.),
öf-verenskommelsen är dock giltig först efter
ratifikation af vederbörande folkrepresentationer,
hvilket ännu ej skett beträffande de tre sistnämnda
makterna. (Se Hanslian och Bergendorff, "Gaskrig och
gasskydd" 1923.) Förbudet mot användning af dylika
gaser blir allmängiltigt, först om alla stater ansluta
sig till öfverenskommelsen, men detta kommer med stor
sannolikhet icke att ske. Tvärtom synes, att döma
af stormakternas rustningar på det kemiska området,
gaskriget komma att tillväxa i betydelse. Genom
Versaillesfreden är Tyskland förbjudet allt arbete
på utvecklingen af gasvapnet. I- B.

Giftlager, bot. Se II Ii c i u m.

* Giftoman skall enligt nu gällande svensk lag
(nya Giftermålsb. 2:2, i hufvudsak lika med 1915 års
äktenskapslag 2:2) ge sitt samtycke till minderårig
mans, ej mindre än minderårig kvinnas, ingående af
äktenskap. Åldersgränsen är 21 år, dock att den, som
förut varit gift, ej behöfver giftomans samtycke. För
yngling eller ungmö med äktenskaplig börd tillkommer
giftomannarätten båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free