Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Govekar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
41
Gradiska-Grafvarne
42
narna, men återtogs 27 okt. 1917 af österrikarna. Den
var då nästan fullständigt förstörd. Jfr Världskriget,
sp. 195 och 230. H. J-dt.
’Gradiska 1-3. G. tillhör nu Jugo-Slavien.
Gra’dnäuer, Georg, tysk politiker, f. 16 nov. 1866
i Magdeburg, vann 1889 filos, doktorsgrad i Halle,
egnade sig sedan åt socialdemokratisk journalistik
i Dresden och Berlin, 1906-18 som huf-vudredaktör
för "Dresdner volkszeitung". Han var 1898-1906
och 1912-18 led. af tyska riksdagen, 1919-20 af
nationalförsamlingen och är ånyo sedan 1920 led. af
tyska riksdagen. Vid revolutionen i nov. 1918
blef G. sachsisk justitie- och utrikesminister,
var jan.-mars 1919 inrikesminister och mars
1919-maj 1921 sachsisk ministerpresident. Som tysk
inrikesminister tillhörde G. maj-nov. 1921 Wirths
första ministär och är sedan nov. 1921 sachsiskt
sändebud i Berlin. G. tillhör den revisionistiska
riktningen inom sitt parti och har som praktisk
politiker uppträdt med mycken moderation.
V. S-g.
*Grado. 1. Staden, som till 1918 tillhörde Österrike,
är nu i italiensk ego.
Graduate SChools [grä’djö9t sko^s], eng.,
universitetsskolor, vid hvilka kursen leder till
en grad.
Graebner [gräb-], C. 0. Robert Peter Paul, tysk
botanist, f. 27 juni 1871 i Aplerbeck, blef
filos, doktor i Berlin 1895, s. å. assistent
och 1904 kustos vid botaniska trädgården där
samt 1910 professor. G. medverkade kraftigt vid
anläggningen af den nya botaniska trädgården i
Berlin-Dahlem. Han är florist och växtgeograf:
Synopsis der mittel-europäischen flora (från 1898,
jämte P. Ascherson till dennes död; alltjämt under
utgifning), Die heide Norddeutschlands (1901),
Handbuch der heidekultur (1904), Pflanzenwelt
Deutschlands (1909), Dlinen-buch (1910), Lehrbuch
det allgemeinen pflanzen-geographie (s. å.) och
(jämte E. Warming dennes) Lehrbuch der ökologischen
pflanzengeographie (3:e uppl. 1914-18) m. m.
C. Lmn.
*Graef, H er m an n, dog 1909.
Graener [gran-], Paul, tysk tonsättare,
f. 1873 i Berlin, student där, var i unga år
teaterkapellmästare i tyska städer och i London, en
tid lärare där vid Royal academy of music, därefter
vid nya konservatoriet i Wien, 1910-13 direktör för
Mo-zarteum i Salzburg och blef 1920 kompositionslärare
vid Leipzigkonservatoriet. G. har utom symfoni-
och kammarmusikverk samt pianostycken och sånger
komponerat operorna Das narr eng er iM (1913), Don
Juans letztes abenteuer (1914), Theophano (1918),
Schirin und Gertraude (1920) och Byzanz (1921).
E. F-t.
’Graf. 1. Se äfven Kupolgraf.
*Graf, A., dog 30 maj 1913 i Turin.
GrafF, Kasimir Ro m u al d, tysk astronom,
f. 7 febr. 1878 i Pruchnowo, Posen, var 1900-02
anställd vid Urania-observatoriet i Berlin och blef
sistnämnda år biträdande astronom vid observato-riet
i Hamburg. Vid Hamburg-observatoriets utvidgning och
förläggning till Bergedorf 1909 blef han utnämnd
till observatör. Utom många afh., särskildt inom
den praktiska astronomien och astro-fysiken, har han
utgett en lärobok, Astrophysik (1922), som egentligen
utgör en fullständigt omarbetad och moderniserad
upplaga af J. Scheiners "Populäre astrophysik".
B-d.
* Grafisk framställning. Se D i a g r a m (äfven
i Suppl.).
*Grafit. Se äfven Elektrokemisk industri. Suppl.,
sp. 561.
Graflången, en 3 kvkm. stor skogssjö, 45 m. ö. h.,
i Fuxerna m. fl. socknar, Älfsborgs län, 5 km. ö. om
Lilla Edet, vid Göta älf, dit G. afrinner.
O. Sjn.
*Grafologi. Preyer (sp. 85, rad 16 nedifrån) har
förnamnet William. - Om den af skrift-experter
utöfvade rättsliga skriftundersökningen se vidare
Skriftexpertis. Suppl.
Grafspegel, krigsv., instrument användt i skyttevärn
(eller andra befästningsanläggningar) för att från en
för insyn skyddad plats kunna iakttaga framförvarande
terräng. Jfr Periskop. Graf-speglar kunna vara
antingen hopskjutbara eller ko-niska. En hopskjutbar
grafspegel består af 2 spegelbehållare med speglar,
förenade genom ett hop-skjutbart gallerverk. En
konisk grafspegel utgöres af ett koniskt formadt
plåtrör med 2 speglar - okularspegel (mindre) och
objektivspegel (större) - med motsvarande öppningar
på röret. H. J-dt.
Grafsteklar, zool. Se Gräfsteklar.
Grafström, Inga Tyra Carola, textil konstnärinna,
f. l nov. 1864 i Stockholm, dotter till konstnären,
hofintendenten J. K. Boklund, gift 1894 med
operasångaren K. J. B. Grafström (f. 1859, anställd
vid K. teatern från 1886), var elev vid Tekniska
skolan 1881-82, anställd vid föreningen Handarbetets
vänner 1882-97, hade ett år framåt egen textilaffär,
som 1898 öfverflyttades till Nordiska kompaniet och
som stod under fru G:s ledning till 1922, då hon
åter startade egen affär. Fru G. har varit medlem i
utställningsstyrelser och af styrelsen för Stockholms
stads arbetsförmedling (från 1910)
Grafström, Erik FransMichaél, son till den i
hufvudarbetet omnämnde T. Fritjof G., militär, f. 26
april 1872 i Stockholm, blef 1892 underlöjtnant
vid Jönköpings regemente. 1915 blef han major vid
Norrbottens reg., men tog afsked i mars 1918 för att
som frivillig vinna inträde i finska armén. Efter att
med utmärkelse ha deltagit i frihetskriget, bl. a. som
stabschef vid västarmén, hvarunder han befordrades
till öfverste, återinträdde han i juli s. å. i svenska
armén som major vid Södra skånska inf.-reg. 1919 blef
han öfverstelöjtnant i armén. G. var 1907-09 redaktör
för "Illustrerad militärrevy". Han har dessutom varit
militär medarbetare i "Aftonbladet" m. fl. tidningar.
H. J-dt.
Grafsänkning. Se Graf 3 och Insjö, sp. 723.
*Grafva bildar med Forshaga ett pastorat
i Karlstads stift, Kils kontrakt. G. församling
omfattar 13,180 har med 3,515 inv. och Forshaga
församling 3,898 har med 4,346 inv. (1923). Forshaga
municipalsamhälle omfattar 221 har med 2,564
inv. (s. å.).
Grafva, kokk., på visst sätt bereda sådan fisk som
lax och strömming. Ordet torde närmast härledas ur
graflax (se d. o.); grafvad strömming beredes i
någon mån likt denna.
*Grafvarne. På det närbelägna Tjufsundsberget finnas
sedan 1894 två 1917 ändrade fyrar, hvardera med
400 hlj. styrka samt agaljus, den södra på 58° 21’
24" n. br. och 11° 14’ 54" ö. lgd fr. Gr. samt 15
m. ö. h., den norra på 58° 21’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
