- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
49-50

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granbarrvecklaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

Grandval-Granit

50

Trunk pacific railway). Se Pacifikjärnvä-gar, sp.
1215 (äfven i Suppl.).

*Grandval, Marie F. C. de Re is et de, dog 1907
i Paris.

Granér, Cyrus Teodor, författare, f. 6
jan. 1870 i Oskarshamn, genomgick Uppsala
folk-skollärarseminarium, aflade organist-,
kyrkosångs-och musiklärarexamen 1895, vardt 1896
organist och 1907 öfverlärare i Brännkyrka. G. har
lifligt tagits i anspråk för kommitté- och
styrelsearbeten och är sedan 1912 ordf. i
Riksförbundet för fysisk fostran. Uppskattad
föreläsare och dirigent, har G. äfven utgett ett
flertal publikationer för barn och skrifvit många
utomordentligt populära sagor (Burre-Busses äventyr,
1908, flera uppl., Trollfar, 1917, Kylle-Kluck, 1918,
m. fl.). R-n B.

"Granfelt. - 2. A. A. G. dog 23 febr. 1919. -
3. Otto Hjalmar G., den föregåendes kusin, rättslärd,
f. 15 nov. 1874 i Åbo, blef student 1893, juris
doktor vid Helsingfors’ universitet 1906 och docent
där i processrätt s. å., skötte professuren i ämnet
1907-09, utnämndes till adjunkt i allmän lagfarenhev
och juridisk ency-klopedi 1908 samt till professor
i processrätt 19 ;9. 1918 befordrades han till
justitieråd i Högsta domstolen och fungerade som
justitieminister i Erichs ministär 1920-21; han sökte
och erhöll ånyo sin gamla professur 1920. G. tillhörde
Helsingfors’ universitets statutkommitté 1917-19,
Åbo akademis statutkommitté 1917 och akademiens
provisoriska styrelse 1918. F. n. (1923) fungerar
han som universitetets prorektor. G. har utöfvat
rik verksamhet som juridisk författare. Utom en
mängd smärre vetenskapliga uppsatser i "Juridiska
meddelanden" och "Juridiska föreningens tidskr." har
han publicerat Konkursförvaltaren i vanliga konkurser
enligt gällande finsk och svensk rätt (akad. afh.,
1906), föreläsninga i Straffprocessrätt (1908, 1910;
sammandrag 1911), Kort sammandrag af en f öreläsning
skur s i civilprocessrätt (3:e uppl. 1919), två
uppsatser om Officialprincipen och dess tillämpning
(i "Jurid. fören.-s tidskr." 1912 och 1915), Till
frågan om internationellt konkursbo (i festskrift
till R. F. Hermanson, 1916), Grunddragen af
Finlands konkursrätt (1918), Partshabilitet
och processhabi-litet enligt internationell
civilprocessrätt (i festskrift till R. A. Wrede
1921) m. fl. G. har varit särskildt verksam för
förberedande af en reform af rättegångsordningen.
3. T. C.

Granfjället, ett 946 m. högt berg i
Transtrands socken, Dalarna, v. om
Väster-Dalälfven, s. om Faxefjäll.
O. Sjn.

Grangärde revir af Dalarnas distrikt, Kopparbergs
län, omfattar af Malungs tingslag Äppelbo socken
och Tyngsjö kapellförsamling; vidare Nås tingslag;
af Västerbergslags tingslag Grangärde och Ludvika
socknar, Norrbärke, Söderbärke och Ma-lingsbo socknar
med undantag af kronoparken Kloten samt slutligen af
Falu södra tingslag den del af Gustafs socken, som
utgöres af östanbergs gruf-allmänning. Reviret,
som är indeladt i 4 bevakningstrakter,
omfattar 15,249 har allmänna skogar (1920),
hvaraf 4 kronoparke" med en areal af 9,320 har.
S-r.

Granhamnsfjärden, fjärd i Stockholms skärgård ö. om
Rådmansö å leden Söderarm-Furusund. O. Sjn.

Granholm, Axel Magnus, ingenjör, ämbets-

man, f. 19 aug. 1872 i Norrbärke, Kopparbergs län,
utexaminerades från Tekniska högskolans afd. för
väg- och vattenbyggnadskonst 1894 och anställdes
vid statens järnvägsbyggnader 1897. Som arbetschef
(1907-10) tjänstgjorde G. bl. a. vid byggandet
af Bohusbanan och Skellefteåbanan. Han kallades
af Vattenfallsstyrelsen 1910 till arbetschef vid
anläggningen af statens kraftverk vid Porjus,
ett genom de lokala förhållandena särskildt
kräf-vande pionjärföretag, där G:s energiska
ledar-och organisationsförmåga gjorde sig starkt
gällande. 1913 utnämndes G. till generaldirektör och
chef för Statens järnvägar. Bland offentliga uppdrag,
som varit honom anförtrodda, märkas le-damotskap af
kommittéerna för statens järnvägsbyggnaders ledning
och förvaltning (1904), för norrländska sjöfartens
ordnande (1917-18), för trafiken med Östersjöns
östkust (1918), 1918 års järnvägs-kommitté (1918-22),
svensk-finska kommittén för utredning af trafiken
mellan Sverige och Finland samt ordförandeskap i
svensk-norska mellanriksbane-kommittén (1920-22). -
Som statsbanechef har G. haft att möta de hårda
påfrestningar, som uppkommit genom Världskriget och
dess efterverkningar. En af politiska makthafvande
dirigerad reglering af personallönerna, en under
krisåren häftigt inträdande trafikminskning och en
ibland alltför hänsynsfull taxepolitik medförde under
några år betydande driftförluster för statsbanorna. En
snabb förbättring har dock under senaste år inträdt,
tack vare målmedvetet arbete för personalbesparing
och driftkostnadernas nedbringande. Bland reformer
i detta syfte böra nämnas lokomotivparkens
standardisering, medförande väsentligt ökad effekt
och bränslebesparing, påbörjande af godsvagnsparkens
utrustande med genomgående tryckluftsbromsar,
genomgripande trafiktekniska förändringar till
ernående af bättre utnyttjande af vagnsparken samt
bangårdssystemets standardisering. Af viktigare
åtgärder under G:s generaldirektörstid märkas
vidare 1916 års riksdagsbeslut om byggande af det
norrländska längd- och tvärbanesystemet, framförande
af frågan om förstatligande af de viktigaste
privatbanorna, inköp af i Södra Inlandsbanan
(Östersund-Kristinehamn) ingående tre privata
bansträckor, genomförandet (1923) af elektrifieringen
af hela malmbanan Svart-ön-Riksgränsen i samtrafik
med norska Ofotenba-nan samt beslut af 1920
och 1923 års riksdagar om elektrifiering
af stambanelinjen Stockholm-Göteborg.
Fmn.

*Granhult är nu förenadt med Nottebäck till kommunen
Nottebäck med Granhult.

*Graninge tillhör nu Sollefteå kontrakt, Härnösands
stift, l 902 inv. (1923).

Graningesjön, en 23 kvkm. stor sjö, belägen 202
m. ö. h. i Graninge socken, Ångermanland, afrin-ner
öfver Ledingsån till Helgumsjön och Fax-älfven.
O. Sjn.

*Granit. Senare års undersökningar af svenska
graniter ha visat, att bland de arkeiska graniterna
(urbergsgraniterna) en grupp kunnat särskiljas som
yngre, hvilken kallats s e r a r k e i s k a (af
lat. serus, sen, ung) graniter. Dessa ha ganska stor
utbredning i Mellan-Sverige och förekomma särskildt
i gnejs- och leptitformationen, där de bilda väl
utbildade granitmassiv, hvilka troligen som b a t o
l i t e r (se d. o. Suppl.) trängt upp i ur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free