Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granbarrvecklaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Grau-Gravenstein
56
efter till folkomröstningen 1920 ihärdigt
för Flens-burgs återförening med Danmark.
V. S-g.
Grau, Andreas Kristian, dansk tidningsman och
politiker från Sönder Jylland, f. 28 juni 1883 i Bro
på Als af bondesläkt, började efter besök vid danska
folkhögskolor taga liflig del i det nationella arbetet
i Sönder Jylland, blef medarbetare i Dybböl-posten,
som han från 1918 utger i Sönderborg, och har
redigerat de nordslesvigska ungdomsföreningarnas
tidning "Samvirke". G. var efter tyska revolutionen
1918 en af ifrarna för Flensburgs och Mel-lan-Slesvigs
förening med Danmark och deltog som representant
för "Det mellemslesvigske udvalg" i danska
riksdagsdelegationens färd till fredskonferensen
i Paris våren 1919. Han var under kampanjen för
folkomröstningen en bland dansk-propagan-dans ledare
i Mellan-Slesvig. V. S-g.
Grau Delgädo, J a c i n t o, spansk dramatiker,
f. 1877 i Barcelona. Ehuru katalan, har G. skrifvit
uteslutande på kastiljanska, och hans första arbete,
Trasuntos, uppenbarade en skald af djup filosofisk
läggning och en själsanalytiker befryndad med
Dostojevskij. I detta första försök ville man
spåra en blifvande stor episk diktare på prosa,
men G. vände sig plötsligt till det dramatiska
området och skref Las bodas de Camacho (1903),
El tercer demonio (1908), Don Juan de Cavillana
(1913), Entré Hånas (1915), El conde Alarcos
(1917), Ildaria (1918), El hijo prodigo (1918)
och zarzuelan Cuento de Barba Azul. Dessa arbeten
äro både komedier och tragedier; alla ha blifvit
uppförda och mottagna med stort bifall. G. räknas
som en af de förnämste af samtida spanska dramatiker.
Ad. H-n.
*Graudenz tillhör nu Polen.
Grauers, Bror Hugo, ingenjör, högskolelärare,
f. 8 jan. 1869 i Norrköping, utexaminerad från
Tekniska högskolans afd. för maskinbyggnadskonst
1894, blef filos, licentiat och filos, doktor i
Lund 1900; s. å. vikarierande lektor vid Malmö
tekniska elementarskola och 1901 lektor i mekanik
och maskinlära vid Norrköpings tekn. elementarskola,
blef G. 1908 lektor och 1911 professor i mekanik och
matematik vid Chalmers’ tekn. institut, där han sedan
1913 är rektor. G. har nedlagt ett förtjänstfullt
arbete på Chalmersska institutets utveckling, var
tillkallad som sakkunnig vid utarbetandet af förslagen
till institutets omorganisation 1913 och 1919-21
samt är ledamot af byggnadskommittén för institutets
nybyggnader. Han har från trycket utgett åtskilliga
afh. rörande elasticitetsteori m. m. G. blef
led. af Vet. o. vitt. samf. i Göteborg 1910.
Fmn.
"Grauert, H. H., blef 1914 adlad (von G.) och
efterträdde 1920 Hertling som president i
Görres-gesellschaft. Bland hans senaste skrifter
märkas Zur geschichte des weltjriedens, des
völkerrechts und der idee einer liga der nationen
(1920) samt minnesskriften Graf Georg von Hertling
(s. å.).
Graunt [grä’nt], John, engelsk statistiker, f. 24
april 1620 i London, d. där 18 april 1674, egnade sig
först åt handel, blef sedermera kommissarie i Londons
vattenledningsverk och maior i milisen. I hans på
Londons födelse- och dödslistor fr. o. m. 1603 byggda
arbete Natural and political observations upon the
bilis of mortality, chiefly with reference to the
government, religion, trade,
growth, air, diseases etc. of the city of London
(1662; flera uppl.) framläggas för törsta gången
flera iakttagelser, som sedermera spelat en
viktig roll inom befolkningsstatistiken, såsom
om könens numeriska jämvikt inom den lefvande
befolkningen, mankönets öfvervikt bland de födda,
stadsbefolkningens tillväxt genom inflyttningar
o. s. v. Boken förskaffade sin författare inval i
Koyal so-ciety. G:s undersökningar fortsattes efter
hans död af W. Petty (se denne) och kunna anses som
vägröjande för den moderna befolkningsstatistiken.
E. Ar-s.
GratTtoff, Otto, tysk författare, f. 31 maj 1876,
filos, doktor, har varit verksam som konstkritiker
(Der möderne plakat, 1899, Entwicklung der
modemen baukunst in Deutschland, 1901, Moritz
von Schwind, 1904, senast 1921, Auguste Rodin,
1908, Nicolas Poussins werk und leben, 1914,
Kunstverwaltung in Frankreich und Deutschland,
1915, Formzertrummerung und formaufbau, 1919,
m. m.) och granskare af fransk litteratur (Die
lyrische bewegung in Frankreich, 1911, m. m.).
E-n B.
’Gravationsbevis utfärdas numera, då inteckning till
säkerhet för fordran må beviljas icke blott i fast
egendom, utan äfven i fartyg (lag 1901), tomträtt
(lag 1907) och vattenfallsrätt (lag 1912), för hvarje
sådant förmögenhetsobjekt. T. o. m. ang. visst
bruk, fabrik eller annat dylikt företag, i hvars
lösa egendom förlagsinteckning (se d. o.) kan
meddelas, må gravationsbevis kunna begäras och
erhållas. Bestämmelser om, hvad gravationsbevis bör
innehålla, äro lämnade i k. kung. 25 febr. 1921
och (rörande fartyg) 30 sept. 1921. Enär
inteckningsböckerna (resp. fastighetsböckerna,
tomträtts- och vattenfallsrättsböckerna, se dessa
ord) utan omedelbart stöd i lag, men på grund af
omständigheternas makt kommit att i verkligheten
städse bli den kunskapskälla, som anlitas vid
utfärdandet af gravationsbevis, har på framställning
af justitieombudsmannen (N. Lilienberg) 1922 K. M:t
genom kung. 5 juli 1923 förordnat, att nämnda
böcker skola granskas och jämföras med vederbörande
protokoll samt att gravationsbevis därefter må
utfärdas på grund af böckernas innehåll, ej såsom
hittills nödvändigt med åberopande af protokollen.
C. G. Bj.
Gravdal, tätt bebyggd trakt vid kusten, n. v. om
Bergen, Laksevåg härad, Hordaland fylke (före 1919
Söndre Bergenhus amt), Norge. 1,587 inv. (1920). Där
finnas militära anläggningar (Bergens befästningar).
K. G. G.
Grave [grarva], Joäo, portugisisk skald, f. 12’ juli
1872 i Vagos, bibliotekarie i Lissabon, debuterade
med diktsamlingar (Livro de Sonhos, 1894, m. fl.),
har skrifvit ett stort antal romaner: Os famintos
(1903) och Gente pobre (1912) om fattiga stads-
och landtarbetares lif, O ultimo fauno (1906). som
rosar forntiden, O mutilado (1918) med motiv från
Världskriget, Vitoria de Parcifal (1919) m. fl.
*Gravelotte tillhör nu Frankrike.
Gravenfoss, ett 17 m. högt vattenfall i
Nume-dals-Lagen, strax s. om Kongsberg,
Norge, representerar 10,900 eff. hkr,
hvaraf 5,800 voro utbyggda 1920.
K. G. G.
’Gravenstein. Se Gr a as t e n. Suppl. -
Gra-vensteineräpple är afbildadt å pl. till
art. Äpple,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
