Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldtistel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
121
Gulvera-Gummerus
122
delse för sjukdomens uppträdande. Om sjukdomens
natur orh medlen att förebygga den pågå under-
Gulspetssjuka haf rep Jäntor.
sökningar vid Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet. Se dess "Meddelanden" 179 (1918)
samt 214 och 228 (1921). E. H-g.
Gulvera, bot., svenskt namn på Thalictrum flavum.
Gulål zool. Se Ål, sp. 980.
Gumælius, Sofia Lovisa, affärskvinna,
dotter till den i hufvudarbetet omnämnde Otto
Joel G., f. 8 dec. 1840 i Örebro, d. 23 jan. 1915
i Stockholm, igångsatte juli 1877 "Nya
annonsbyrån, landsortspressens egen annonsförmedlare",
som från en mycket anspråkslös början genom
hennes målmedvetna energi, oaflåtliga omtanke och
stora redbarhet drefs upp till ett högst betydande
affärsföretag med talrik personal, filialer och
storartad omsättning. Firman, som 1881 antog
namnet S. Gumaelii annonsbyrå, ombildades
1908 till aktiebolag. Af fröken G. upprättades ock
1883 firman "Gumaelius & komp." för försäljning
af boktryckerimaskiner och tryckeriutensilier.
Äfven denna firma ombildades 1908 till aktiebolag.
Efter hennes död ha 1918 båda företagen
sammanslagits till A.-b. S. Gumælius med ett
aktiekap. på 2 mill. kr. Fröken G. var flera år
skattmästare i Föreningen för kvinnans politiska
rösträtt och i öfver 20 år vice ordf. i den 1887
bildade Kvinnoklubben.
T-s.
*Gumbinnen. - 2. Staden hade 17,374 inv. 1919. Under
Världskriget utkämpades 19-20 aug. 1914 i linjen
Pillkallen-G.-Gawaiten ett
fältslag ("slaget vid G.") mellan 8:e tyska armén
(v. Prittwitz und Gaffron) och ryska Njemen-armén
(v. Rennenkampf), hvilken senare efter striden
vid Stallupönen den 17 framryckte mot den nämnda
linjen. Tyskarna öfvergingo till motanfall och
kastade ryssarna, som ledo stora förluster,
tillbaka såväl n. som s. om G., men på grund af
ryska Narevarméns framryckning öfver Mlawa mot tyska
arméns förbindelser måste den senares framryckning
afbrytas och återtåget anträdas (den 21), hvarefter
ryssarna besatte G. Genom slaget vid Masuriska sjöarna
befriades staden åter (12 sept. s. å.), men besattes
än en gång af ryssarna 12 nov. under dessas förnyade
offensiv. Slutligen återtogs staden af tyskarna 10
febr. 1915 genom vinterslaget vid Masuren. Den var då
delvis förstörd. Jfr Världskriget,, sp. 173, 174 och
186. H. J-dt. Gummerus. 1. Jaakko G., brorson till den
i hufvudarbetet omnämnde Karl Jakob G., teolog, f. 13
okt. 1870 i Sääminge vid Nyslott, student 1887. blef
teol. licentiat 1900 på afh. Beiträge zur ge~ schichte
des buss- und beichtwesens in der schwe-dischen
kirche des mittelalters och utnämndes s. å. på
grund af afh. Die homöusianische partei bis zum tode
des Konstantins till professor i kyrkohistoria vid
Helsingfors’ universitet. Han utnämndes till biskop
1920 i Borgå och 1923 i Tammerfors stift. 1902
publicerade G. i Kyrkohist. fören:s i Sverige
skrifter Synodalstatuter och andra kyrkorättsliga
aktstycken från den svenska medeltidskyrkan och
1907 en inledning till evangelisk-lutherska kyrkans
bekännelseskrifter på finska språket. På samma språk
har G. utöfvat en särdeles rik skriftställarverksamhet
på det teol. och kyrkohistoriska området. Redan
1890 inträdde han i redaktionen för farbroderns
illustrerade tidskr. "Kyläkirjaston kuvalehti" och var
1898-1916 hufvudredaktör för en af dess upplagor. Han
har tillhört redaktionen af "Teologisk tidskrift"
från dess början (1896) och där offentliggjort en
mängd uppsatser, liksom äfven i Finska kyrkohistoriska
samfundets förhandlingar och årsbok. Äfvenså har han
medarbetat i "Kirkeleksikon for Norden" och i det
finska konversationslexikonet "Tietosana-kirja". I
den stora illustrerade världshistoria på finska
språket, som fullbordades 1922, har G. skildrat
flera perioder från den kristna kyrkans första
tider och medeltiden. Jämte V. T. Rosen-qvist (se
denne) har han utgett läroböcker i kyrkohistoria för
lyceer och flickskolor. - G., som i religiösa frågor
intagit en human ståndpunkt, har varit verksam på
flera områden af det kyrkliga lifvet, särskildt
i Sällskapet för evangelisation på industriorter,
hvars ordf. han är, och i Sällskapet för kristlig
konst. 1923 promoverades G. till teol. hedersdoktor
vid Lunds universitet. - 2. Herman Gregorius G.,
politiker, af samma släkt som föregående, f. 24
dec. 1877 i Petersburg, student 1895, blef 1907
filos, licentiat på afh. Der römische gutsbetrieb als
wirtschaftlicher organismus nach den werken des Cato,
Varro und Columella. På samma område publicerade han
Die fronden der kolonen och De Columella philosopho
(i Finska Vet. soc:s "öfversikt", 50 och 52)
samt utnämndes till docent i romersk filologi vid
Helsingfors’ universitet 1911. G. vistades 1911-14
i Rom för historiskarkeologiska forskningar, hvilkas
resultat bl. a. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
