Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gummerus, 2. Herman Gregorius - Gummi cerasorum - *Gummifabrikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Gummi cerasorum-Gummifabrikation
124
afh. Die römische industrie (i "Klio", 14-15,
1914-16). G. har tagit verksam del i Finlands
själf ständighetssträfvanden. Han hörde till det
aktiva motståndspartiet under den bobrikovska
tiden och fängslades efter Bobrikovs död såsom
politiskt misstänkt juni 1904 samt inspärrades i
Peter-Paulfästningen i Petersburg, men frigafs på
hösten s. å., då friare vindar begynte blåsa. 1906-07
var han hufvudredaktör för den radikala tidskriften
"Framtid" (se d. o., äfven i SuppL). Efter
Världskrigets utbrott verkade han nitiskt i
samma syfte. Han utgaf 1916 Ryssland sådant det
är. G. var 1916-18 ombud i Stockholm för Rysslands
undertryckta folks förbund och en af delegerade för
centralkommittén för Finlands befrielse. Vid försök
att passera gränsen vid Torneå i dec. 1917 sårades
han af en rysk kula. 1918 legationsråd vid Finlands
beskickning i Stockholm, utnämndes han s. å. till
chargé d’affaires i Kiev och öfverflyttades 1919
till Rom, där han 1920 blef minister. _
l o. 2. T. C.
Gummi cerasorum. Se Körsbärskåda.
*Gummifabrikation. A. Kautschuks kemiska
sammansättning och byggnad. Genom att behandla
ren parakautschuk, löst i kloroform, vid 50°
C. med ozon erhöll Harries en explosiv kropp af
sammansättningen C^HjgOg, kautschukdiozonid. Enligt
vid ozoniseringsundersökningar vunnen erfarenhet
motsvara 3 bundna syreatomer en dubbelbindning,
hvarför således i kautschuk, C10H16, böra finnas
två dubbelbindningar. Vid kautschukdiozo-nidens
behandling med vattenånga sönderdelas den genom
hydrolys hufvudsakligen till följande kända ämnen,
levulinperoxid, levulinaldehyd och levulin-syra. Den
senares formel är
CH3 . CO (CH2)2 . COOK.
På grund däraf finnes viss anledning antaga, att
kautschukmolekylen motsvarar följande formel
o - C - CH0 - CH0
-CH
CH - CH2 - CH2 - C - CH3 eller dimetylcyklooktodien.
Den skulle vara en dipolymer form af kolvätet
isopren C5 H8 (se G u m m i f a b r i k a t i
o n i hufvudarbetet, sp. 628). Emellertid göra
nyare undersökningar troligt, att kautschuk är
en mycket högre polymeriseringsprodukt (C10H16)n,
hvari talet n är obekant. Antages enligt Bary och
Weidert, att vulkaniseringen består i anlagring af
en svaf-velatom till hvardera ändan af en lång kedja
af C10 H16-kärnor motsvarande (C10H16)nS2, erhålles,
enär den vid vulkaniseringen upptagna svafvel-mängden
= 2.5 %, en molekylarvikt = omkr. 2500 och n =
omkr. 18. Emedan kautschuk är en utpräglad kolloid,
kan dess molekyiarvikt emellertid ej direkt bestämmas
och dess byggnad ej med säkerhet utrönas. I de
kautschukförande träden bildas kautschuk sannolikt ur
vissa sockerarter. Dessa alstras genom polymerisering
af formal-dehyd, hvilken uppstår ur kolsyra och vatten
genom medverkan af ljus och bladens klorofyll. Ur
sockerarterna torde som mellan produkt bildas isopren,
hvilken polymeriseras till kautschuk.
B. Syntetisk kautschuk. Redan 1860 fann Gre-ville
Williams, att isopren vid längre tids förvaring
polymeriseras till en segflytande massa. Bou-
chardat fann 1879, att denna polymerisering gick
hastigare genom inverkan af klorvätegas.
Genom en mängd, särskildt af tyska och engelska,
kemister utförda arbeten har man funnit relativt
billiga metoder för framställning af kolvätena
ery-tren (= butadien) CH2 : CH . CH : CH2;
isopren (= metylbutadién) CH2 : C (CH3) . CH
: CH2 och dimetylbutadién CH2 : C (CH3) . C
(CHS) : CH2, samt för deras polymerisering till
kautschukarter. Lättast och billigast erhålles
dimetylbutadién i fabriks-mässig skala enligt följande
reaktioner. Ur kalciumkarbid fås acetylen, som med
tillhjälp af kontaktsubstans (kvicksilfversalter)
omsätter sig med vatten till acetaldehyd, CH3 CHO,
hvilken oxideras till ättiksyra. Denna öfverföres till
kalciumacetat, som vid torrdestillation på vanligt
sätt ger aceton (se d. o.) (G H3)2.CO. Aceton
reduceras genom behandling med amalgameradt
aluminium till pinakon, (C H3)2 . C (OH) . C (OH)
(CH3)2. Ledes denna vid minskadt tryck öfver till 400°
C. upphettad kontaktmassa af lerjord, af spaltas
två vattenmolekyler och kolvätet dimetylbutadién
erhålles i godt utbyte. Dess kokpunkt = 71°
C. och eg. vikt = 0,73. Vid dess polymerisering
erhålles s. k. metylkautschuk, som ej fullt har
naturkautschukens fördelaktiga fysiska egenskaper.
Det är därför önskvärdt att få en tillräckligt
prisbillig fabriksmetod för isopren, naturkautschuks
modersubstans. Hittills torde man ej ha lyckats
därmed. Metoder äro utarbetade, hvarvid som
utgångsmaterial användas aceton, de i råpetroleum
ingående pentanerna C5 H12, ur finkelolja vunnen
isoamylalkohol samt de i stenkolstjäran ingående
p-kresol och o-kresol C6 H4 (CH3) . OH. Erytren
har minst intresse för framställning af syntetisk
kautschuk.
Ehuru framställningsmetoderna för dessa
moderkolväten förefalla att vara komplicerade och
äro svåra att få tillräckligt enkla och billiga,
ligger dock tyngdpunkten i problemet att genomföra
kautschuksyntesen ej där, utai i polymeriseringen af
moderkolvätena till kautschuk af tillfredsställande
seghet och struktur. De viktigaste metoderna äro
följande:
1) Längre tids upphettning under tryck till högre
temperatur. Därvid påskyndas polymeriseringen
genom katalysatorer såsom urinämne, glycerin m. fl.
Genom tillsats af piperidin blir på detta sätt
utvunnen metylkautschuk mindre lätt oxiderbar
och vulkaniseras lättare. Tillsättes dimetylanilin,
förbättras dess elastiska egenskaper.
Metylkautschuk .har framställts fabriksmässigt,
särskildt under Världskriget, och visat sig användbar
för en del ändamål.
2) Upphettning med natrium medför
lätt bu-tadiénklorvätenas öfverförande
i kautschukartade produkter. Därvid ger
emellertid endast erytren en elastisk produkt,
medan polymeriseringsproduk-terna af öfriga
kolvätena bli mera läderartade. Mera
sega och elastiska kautschuksarter än s.
k. "värmekautschuk" erhållas vid polymerisering
i närvaro af ozonider af terpener och olefiner.
De ur olika butadiénkolväten och enligt
olika poly-meriseringsförfaranden erhållna
kautschuksprodukterna variera mycket till sina
egenskaper, såsom svällbarhet i lösningsmedel,
elasticitet, vulkaniser-barhet o. s. v. Ingen
syntetisk kautschuk är fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
