- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
125-126

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldtistel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

125

Gummi neboud-Gurko

126

identisk med den i naturen bildade
parakautschuken. Emellertid måste man anse,
att kautschuksyntesen är fullt genomförd
i fabriksmässig skala. De tyska fabrikerna
ha en tillverkningskapacitet af öfver 2,000
ton per år. Denna teknik kan och behöfver
ytterligare utvecklas, helst som konkurrensen
från plantagekautschuken är mycket svår. En fördel
kan den syntetiska kautschuken ega, nämligen att
den ger produkter, som kunna anpassas för olika
användningsändamål, medan naturkautschuken alltid
är ensartad. Huruvida fabrikation af syntetisk
kautschuk är ekonomiskt lönande, kan under nu rådande
förhållanden ej afgöras, men torde vara tvifvelaktigt.

Plantagekautschuk. För 30 å 40 år sedan började
särskildt engelsmännen och holländarna att
i sina i tropikerna belägna kolonier anlägga
omfattande plantager med odling hufvudsakligen
af Hevea brasiliensis. Denna odling har nu
fått så stor omfattning, att produktionen af
plantagekautschuk blifvit alldeles dominerande
och dessutom bringat kautschukspriset att sjunka,
trots den oerhörda ökning i kautschukskonsumtionen,
som auto-mobilismen medfört. Är 1911 producerades
14,000 ton plantagekautschuk mot 38,000 ton vild
kautschuk från Amazon-området. Följande siffror för
åren 1916-18 visa utvecklingen;

År Plantagekautscbuk, Vild kautschuk,

1916 omkr. 152^500 omkr. 49,’oOG

1917 » 213,000 » 52,500

1918 » 201,000 » 40,500
Man räknar med, att världsproduktionen af

kautschuk snart skall öfverstiga 600,000
ton. Huf-vuddelen däraf frambringas
inom det brittiska koloniområdet.
E-t N-n.

Gummi neboud. Se Senegalgummi.

*Gumplowicz, L., dog 1909 (genom själfmord) i Krakau.

Gumpoldskirchen [gömpå-], by i Österrike, 20 km. s. om
Wien, 2,961 inv. (1920), berömd för sitt hvita vin.

Gumuschchane. Se Giimuschchane. Suppl.

Gunaris, Demetrios, grekisk politiker, f. 1864 i
Påträs, afrättad 28 nov. 1922 i Aten, var juli
1908-april 1909 finansminister i ministären
Theo-tokis, tillhörde sedermera i parlamentet
oppositionen mot Venizelos och efterträdde mars 1915
denne som konseljpresident efter brytningen mellan
Venizelos och konung Konstantin rörande planerna på
Greklands deltagande i Världskriget (se Ven i-zelos,
sp. 1153). G. erbjöd liksom Venizelos åt de allierade
Greklands medverkan i kriget mot Turkiet, men endast
under förutsättning af, att de allierade gåfve formlig
garanti för Greklands territoriella integritet. Sedan
Venizelos segrat vid parlamentsvalen (juni s. å.),
fann sig G. nödsakad att efter ett misstroendevotum
i parlamentet afgå och ge rum för Venizelos. Han
motsatte sig dennes nya interventionsplan (sept.) och
hade efter den definitiva brytningen mellan
konungen och Venizelos väsentlig andel i de närmast
följande ministärernas vacklande politik (han var
inrikesminister i ministärerna Zaimis okt.-nov. 1915
och Skuludis nov. 1915-juni 1916). När Venizelos 1917
åter kom till makten, måste G. gå i landsflykt. Han
återvände i okt. 1920, ledde val-

kampanjen mot Venizelos och var efter dennes
störtande krigsminister i ministärerna Kallis
(nov. 1920-febr. 1921) och Kalogeropulos
(febr.-april 1921). Han blef april 1921 själf
konseljpresident, störtades i mars 1922, var ånyo
konseljpresident april-maj s. å. och var medlem af
ministären Protopapadakis maj-sept. s. å. Efter
det stora grekiska nederlaget i Mindre Asien
s. å. och den därpå följande statshvälfningen
ställdes G. jämte flera f. d. ministrar och
generaler under åtal inför krigsrätt, dömdes
till döden och afrättades. Jfr Grekland. Suppl.
V. S-g.

’Gunkel, H., är sedan 1920 professor i Halle.

*Gunnarp är nu moderförsamling till
Gällared, Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt. l,449inv. (1923).

*Gunnarskog. Bogjn är nu annexsocken, icke
kapellförsamling, i G:s pastorat.

Gunnarsson, Gunnar, isländsk författare, skrifvande
på danska språket, f. 18 maj 1889 i Fljöts dal,
var först herde på Island, kom 1907 till Danmark
och vistades två vintrar vid Askovs folkhögskola,
utgaf 1912-14 romanserien Af Borg-slcegtens
historie (sv. öfv. 1915). H. har vidare skrifvit
bl. a. Livets strand (1915), Varg i veum (1916),
Drengen (1917), Edbrödre (1918; sv. öfv. 1919),
Salige ere de enfaldige (1921; sv. öfv. s. å.),
Dyret med glorien (1922) och Den glade gaard
(1923). G., som öfvervägande behandlar det nutida
Island, är en bland den moderna danska litteraturens
främsta romanförfattare; hans böcker ha de gamla
sagornas bredd, komposition och lif. Genom ofta
tunga och dystra motiv måla de förträffligt ett
isoleradt folks enkla, starka eller djupa naturer.
P- E-t.

Gunnebo, herrgård å Mölndals stads område,
Göteborgs och Bohus län, vackert belägen ö. om
den lilla Stensjön, tax.-v. 90,000 kr. Nuv. egare
är V. Denninghoffs arfvingar. Hufvudbyggnaden
uppfördes af John Hall d. ä. på 1780-talet till
sommarbostad. Den är af trä i engelsk nyklassicism,
den omgifvande trädgården är terrasserad. G. har
kallats "ett bortglömdt hörn af l’ancien régime".
O. Sjn.

Gunnern, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 92 m. ö. h.,
i Gunnarskogs socken, Värmland, af rinner öfver
Glafsfjorden och Byälfven till Vänern. Vid dess norra
strand ligger Gunnarskogs kyrka. O. Sjn.

*Gunnilbo omfattar nu 22,719 har. 1,422 inv. (1923).

Gunung Pulu Rakata, ö. Se K r a k a t a u.

*Gura, E., dog 26 aug. 1906. Han skref Erinnerungen
(1905).

*Gurän. Se vidare Kurderna, sp. 307, och Kurdiska
språket, sp. 309.

Gurgl |~go’-], österrikisk by, belägen 1,900 m. ö. h.,
i Oetzthalalperna, den högst belägna i Tyrolen.

Gurgu’sovac [-väts], stad. SeKnjazevac.

Gurindam. Se Malajiska språket och litteraturen,
SD. 606.

Gurkhus. Se Växthus, sp. 483.

Gurko (Romeiko-Gurk o), Vasilij J o-sifovitj, son
till J. V. G. (sp. 646), rysk militär, f. 8 maj 1864,
utgick från pagekåren 1865 som officer vid Grodnoska
husarregementet och befordrades sedan hufvudsakligen
inom generalstaben. Under sydafrikanska kriget
1899-1901 var G. militärattaché på boersidan och
förde under rysk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free