Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gurlitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. G. Adolf, Sveriges kronprins, blef 1909 kapten
vid Svea lifgarde och ryttmästare vid Kronprinsens
husarregemente, 1913 major, 1916 öfverstelöjtnant
och 1918 öfverste vid samma regementen samt
utnämndes 1923 till generalmajor. Han tjänstgjorde
aug. 1914-maj 1915 under partiell mobilisering vid 4:e
arméfördelningens stab och okt. 1915-maj 1916 (som
major) i generalstaben. I marinstaben tjänstgjorde
han nov. 1917-maj 1918. Vid fälttjänstöfningarna i
Skåne hösten 1923 förde han l:a arméfördelningen.
Kronprins G. A. har allt fortfarande egnat lifligt
intresse åt den arkeologiska forskningen. Sina
egna undersökningar i Hälsingborgstrakten har
han fortsatt ; somrarna 1920 och 1921 utgräfde
han dels en bronsåldershög vid Sofiero, dels en
gånggrift i Glumslöfs socken. Men äfven i företag af
större räckvidd har han gjort initiativkraftiga och
fruktbringande insatser. Under en resa i Grekland
hösten 1920 uppstod hos honom tanken, att Sverige
borde med utsikt till framgång kunna deltaga i det
där pågående internationella forskningsarbetet genom
en själfständig utgräfning, vid hvilken den nordiska
fornforskningens undersökningsmetoder i största
möjliga mån skulle komma till användning. Planen kom
också till utförande genom den år 1922 påbörjade
svenska utgräfningen af Asine (se d. o. Suppl.),
i hvilken han själf deltog under omkr. 6 veckors tid
hösten s. å.; i den därför bildade "Asinekommittén"
är han därjämte ordf. Sveriges deltagande i den
vetenskapliga utforskningen af främre och bortre
Orienten har han dessutom kraftigt befrämjat
såsom ordf. såväl i Svenska orientsällskapet (se
d. o. Suppl.) fr. o. m. dess stiftande 1921 som
ock, fr. o. m. 1920, i den "Kinakommitté", hvilken
året förut bildats för att handha de i samband med
professor J. G. Anderssons (se d. o. Suppl., sp. 203)
forskningar i Kina stående angelägenheterna. Han
blef filos, hedersdoktor vid Lunds universitet
1918. Kronprins G. A. är en bland initiativtagarna
till föreningen Natio-nalmusei vänner och dess
ordf. sedan föreningens stiftande (1911). Vid flera
tillfällen har han genom sitt personliga ingripande
betydelsefullt främjat föreningens syften. Själf
eger han bl. a. en med fin urskillning hopbragt
värdefull samling kinesisk konst och konsthandtverk. -
Kronprinsen är sedan sin ungdom varmt intresserad
för idrott. Han är fortfarande en god skidlöpare,
lawn-tennis- och golfspelare och deltog i ynglingaåren
i täflingar i skidlöpning och bandy samt som
officer i terränglöpning. Han utöfvade äfven en tid
isjaktsegling. Under sin studietid i Uppsala lät han
ordna "Kronprinsens backe" för skidhoppning. Genom
aflagda prof eröfrade han idrottsmärket i brons 1910
och i guld 1915. Han är ordf. i Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund sedan dess
bildande 1904, i Sveriges centralförening för
idrottens främjande sedan 1908 och i Sveriges
olympiska kommitté sedan 1909.
I kronprinsens äktenskap med prinsessan Margareta
af Storbritannien och Irland föddes ytterligare
sönerna Bertil, hertig af Halland (f. 28 febr. 1912)
och Karl Johan, hertig af Dalarna (f. 31 okt. 1916)
samt dottern Ingrid (f. 28 mars 1910). Kronprinsessan
Margareta (se Margareta, svenska furstinnor 6, äfven
i Suppl.) dog l maj 1920.
Kronprinsen ingick 3 nov. 1923 i London nytt
äktenskap med lady Louise Mountbatten, f. 13 juli
1889 i Heiligenberg, dotter till prins Ludvig (Louis)
af Battenberg, sedan 1917 i stället förande titeln
markis af Milford Haven (se Battenberg, äfven i
Suppl.) och prinsessan Viktoria af Hessen.
5. G. Adolf (G. Adolf Oskar Fredrik Arthur Edmund),
Sveriges arffurste, hertig af Västerbotten, äldste
son till kronprins G. Adolf och hans första gemål,
Margareta, föddes 22 april 1906 på Stockholms slott.
*Gustaf Adolf. - 4. Den Uddeholm tillhöriga
patronatsrätten till kapellpredikantsysslan upphörde
fr. o. m. 1922.
Gustaf Adolf och Ebba Brahe, lyriskt drama, efter
Gustaf III:s liknämnda skådespel bearb, af Kellgren
(se denne, sp. 1388), med musik af Vogler m. fl.,
uppf. i Stockholm f. g. 1788.
*Gustaf-Adolfsförbundet för Sveriges unga krigsmän
förklarades vid sammanträde 19 dec. 1919 upplöst.
*Gustaf-Adolfsföreningen. Den tyska föreningen,
tivangelischer verein der Gustav-Adolf-stiftung,
hade 1922 (i Tyskland och bland utrikes bosatta
tyskar) 48 "hufvudföreningar" med öfver 2,000
filialer (zweigvereine) och omkr. 600 kvinnliga
filialer. Till följd af Världskriget och efter detta
inträdda ändrade politiska och valutaförhållanden
har den på sista tiden måst starkt inskränka sin
verksamhet. Denna har koncentrerats på understöd åt
tyska evangeliska församlingar i Österrike och i de
nya östersjöstaterna. Föreningen utger sedan 1919
tidskriften "Die evangelische diaspora". - Af de
svenska Gustaf-Adolfs-föreningarna erhålla de 3 äldre
(i Göteborg, Stockholm och Lund) hvar sin andel i de
kollektmedel, som årligen andra böndagen upptagas
i rikets alla kyrkor och utgöra grundvalen för
föreningarnas understödsverksamhet. Föreningarna
i Norrköping (grundad 1908) och Uppsala
(grundad 1914) bygga sin verksamhet på fristående
penninginsamlingar. Den ordinarie kollekten uppgick
1912-15 till omkr. 17 å 18,000 kr. årligen. Under
och efter Världskriget ökades ofantligt behof vet af
understöd, och med anledning däraf beviljades 1916,
1918 och 1919 upptagandet af extrakollekter. De
ordinarie kollek-terna uppgingo 19l6-23 till mellan i
runda tal 23,000 och 53,000 kr. årligen, sammanlagdt
292,569,30 kr., de 3 extrakollekterna till sammanlagdt
104,769,93 kr. Genom kollekter inflöto sålunda
och fördelades af de tre föreningarna i Göteborg,
Stockholm och Lund i det närmaste 400,000 kr., hvilket
innebär, att föreningarnas understödsverksamhet
kunnat högst betydligt utvidgas. Till kollektmedlen
komma ytterligare årsafgifter, frivilliga gåfvor,
sammanskott vid Gustaf-Adolfsfester, räntor å donerade
medel o. s. v. Understöden ha hufvudsakligen lämnats
till evangelisklutherska församlingar inom katolska
länder eller landområden, och därvid ha församlingar
inom praktiskt taget alla länder på europeiska
kontinenten kommit i betraktande. Större belopp ha
årligen gått till centralorganisationen i Leipzig för
de tyska Gustaf-Adolfsföreningarna ("Centralvorstand
der Gustav-Adolf-stiftung") för vidare utdelning genom
denna. Genom årliga större bidrag till "Evangelischer
oberkirchenrat" i Wien har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
