- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
147-148

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångsystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Gångsystem-Gäddedeforsen

148

land, äro intressanta
gångsviter kända och be-skrifna.
K. A. G.

Gängsystem, geol., petrogr., en serie af gångar, såväl
mineralgångar som bergartsgångar, som kunna hänföras
till ett ensartadt och samtidigt system af vanligen
parallella förklyftnings- eller förkastningssprickor.
K. A. G.

*Gärda ingår nu i Göteborgs stad.

’Gårdby tillhör nu Växjö stift. 396 inv. (1923).

Gårdsfjärden, vik af Östersjön i Södertörns skärgård,
s. om Nynäshamn. O-
Sjn.

Gärdsjö, station vid Statens järnvägar och slutpunkt
för Västergötland-Göteborgs järnväg, 206 km. från1
Göteborg, belägen i Hofva socken, Skaraborgs län.
O. Sjn.

Gärdstrampe, bot., svenskt namn på Polygonum
aviculare.

*Gäs. Jfr F å g e l, kokk., Suppl., och M a r t i n
af T o u r s, sp. 1117.

*Gåsborn. Se N. Helger, "G:s socken i Värmland"
(1916).

Gäsefjärden, vik af Östersjön i Blekinge skärgård, 10
km. s. ö. om Karlskrona, i ö. begränsad af Hästholmen.
O. Sjn.

Gåsen, ett 1,426 m. högt berg i Undersåkers
socken, Jämtland, ö. om Handölsån, beläget mellan
Herrhångsstötarna i s. och Bunnerstötarna i norr.
O. Sjn.

Gåsfeten, blixtfyr vid västra inloppet till Ronneby,
på 56° l’ 20" n. br. och 15° 13’ 40" ö. lgd fr. Gr.,
8,8 m. öfver medelvatten med 600 hlj. styrka och
agaljus, uppförd 1904 och ändrad 1918. E. A-t.

Gåsfjärden. 1. Vik af Östersjön i Kalmar län,
Västerums, Hjorteds och Misterhults socknar, omkr. 20
km. s. om Västervik. - 2. Vik af Bottenhafvet, 10
km. s. om Hudiksvall, mellan Mössön och Skälö-landet,
utsänder mot n. v. Iggesundsfjärden.

1-2. O. Sjn.

*Gåsinge omfattar nu 11,657 har. 1,579 inv. (1923).

Gäsmura, löt., svenskt namn på Potentilla anserina.

Gåsskärsfjärden, bukt af Östersjön
i S:t Annse skärgård, Östergötland.
O. Sjn.

Gåssten, holme i öregrunds skärgård på 60° 12’ 27"
n. br. och 18° 47’ ö. lgd fr. Gr., med två 1881 och
1882 uppförda fyrar i segelleden Grepen- Svartklubben.
E- A-t.

Gåsö, en l kvkm. stor ö i Skaf tö socken, Bohuslän,
med fiskeläge och badort, 4 km. s. om Lysekil,
skiljes af Gåsö redd från Skaftölandet. Strax i
v. ligger den bekanta Testholmen (se d. o. Suppl.).

Gåsögon. 1. Boktr., typografernas benämning på
anförings- 1. citationstecken. - 2. Text., ett i
duktyg, handdukar m. m. begagnadt mönster, som visar
jämlöpande rader af rombiska figurer med smärre dylika
inuti hvarje.

Gåsören, blixtfyr s. ö. om Ursviken, vid inloppet
till Skellefteå, på 64° 39’ 50" n. br. och 21°
19’ 20" ö. lgd fr. Gr., 17,s m. öfver medelvatten,
uppförd 1881 och ändrad 1921. Agaljus. E. A-t.

*Gåxsjö omfattar nu 32,660 har och tillhör Ströms
kontrakt. 1,087 inv. (1923).

Gåxsjön, en 16 kvkm. stor sjö, 310 m. ö. h., i
Gåxsjö socken, Jämtland, omkr. 60 km. n. n. ö. om
Östersund, afrinner öfver Ammerån till Indals-älfven.
O. Sjn.

Gädda, medeltida svensk adelsätt, som under tiden
1350-1508 förde en guldgädda i blått fält och hade
sitt stamsäte i Trosatrakten, där den byggde Gäddeholm
(nu Tureholm) och åtminstone genom tre generationer
förvaltade häradshöfdingämbetet i Hölebo härad. Genom
tre generationer var den äfven företrädd i rikets råd.

1. N i l s G. omtalas 1352-96, kom genom gifte med
Kristina Magnusdotter (Hammarstadsätten) i nära
förbindelse med de högaristokratiska ätterna, var
1370 riddare och stod 1371 på Albrekts af Mecklenburg
sida i striden mot konung Håkan, liksom han framgent
stod Bo Jonsson och dennes krets nära. Som en bland
de äldste i rådet deltog han 1396 i ett rådsmöte
i Nyköping. År 1400 omtalas han som död. - 2. K a
r l G., den föregåendes son, satt i konungsnämnden
under räfstetingen i Södermanland 1409 och var liksom
fadern häradshöfding i Hölebo hundare. Tidigt rycktes
han med i Engel-brekts resning, deltog 1434 och 1435
som riksråd i det nationella partiets förhandlingar,
men tyckes snart nog ha dragit sig tillbaka från
politiken. Han lefde till 1400-talets midt. - 3. J
o n G., den föregåendes broder, tillhörde riksrådet
1435-53 och samverkade där först med Engelbrekt
och dennes broder Nils, sedan med Karl Knutsson,
till hvilkens förmån han vittnade 1442 och vid
hvars kröning 1448 han blef riddare. - 4. E ren g
is l e G., son till G. 2 och broder till riddaren
N i k l i s G. (häradshöfding i Hölebo hundare,
troligen död barnlös vid midten af 1450-talet),
var riddare och 1457-75 riksråd. Han började
sin politiska bana i Jöns Bengtsson Oxenstiernas
krets under upproret mot Karl Knutsson, medverkade
sedan till den sistnämndes återinsättande 1467
och satt till sist i Sten Sture d. ä:s råd. -
5. Nils G., den föregåendes son, insattes 1504,
genom öfverenskommelse mellan konung Hans och svenska
rådet, som slotts-lofven på Kalmar i afbidan på det
dit till följande år förlagda unionsmötet. Nils
G. måste därvid af-lägga trohetsed till konung
Hans och lofva till honom öfverlämna slottet, om
ingen öfverenskommelse träffades vid det beramade
mötet. Han fick nu en ytterligt svår mellanställning
mellan konung Hans och sin svåger, riksföreståndaren
Svante Nilsson. Stilleståndsvillkoren iakttogos
ej på någotdera hållet, men Nils G. höll Kalmar
slott konung Hans till hända. Kort efter domen i
Kalmar 1505 öfver de svenske herrarna flyttades
Nils G. till det obetydliga Lycka slott i Blekinge,
där hans svenner 1507 anföllos af en svensk straff
expedition, som brände slottet. Själf låg Nils G. då
sjuk i Ronneby; han dog på hösten 1508. Hans gods
i Sverige, bl. a. Gäddeholm, hade svågern Svante
Nilsson redan förut tagit hand om. - 6. 11 i a
n a G., den föregåendes syster, gift med Svante
Nilsson (Sture), dog redan 1495, innan hon kunnat
of va något inflytande på den då endast tvåårige
sonens, Sten Sture d. y:s, fostran. Arfstvister med
släkten Trolle (Gustaf Trolles farfar var gift med
en dotter till Jon G.) torde i sin mån ha bidragit
till spänningen mellan hennes son och Trollarne.
l-6. N. H.

*Gäddan. Jfr Fiskrätter. Suppl.

*Gäddede. En bild af Kvarnbergsvattnet meddelas i
art. Ströms vattudal. .

Gäddedeforsen. Se Gäddede och Ströms vattudal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free