Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halltorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
223
Halltorp-Hallwyl
224
1900, filos, licentiat 1915, amanuens vid Statens
historiska museum 1909, har under många resor i
Norrland, Norge och Ryssland gjort arkeologiska och
etnografiska studier, hvilkas resultat publicerats i
"Fataburen", "Fornvännen" (bl. a. Nordskandinaviska
hällristningar 1907-09), "Ymer" (bl. a. Kolalapparnas
hotade existens, 1917) m. fl. tidskr. samt i
"Sverige". Särskildt må påpekas hans undersökningar
rörande fjällbygdernas järnålder och Norrlands
bronsålder samt hans hällristningsundersökningar
(Neolithic art in the North of Europé, under
arbete). Han har utfört arkeologiska gräfningar på
Kolahalfön samt vid Hvita hafvets kuster, i Norrland
och i Bohuslän (Tanums härads bronsåldersgrafvar,
i "Göteb. o. Bohusl-.s fornminnesför-s tidskr.",
1917). 1913 offentliggjorde H. "Birka. I, Hjalmar
Stolpes grafundersök-ningar", h. I. 1915-16
tjänstgjorde H. som Röda korsets delegat i
Sibirien samt deltog 1918-19 ifrigt i arbetet
för Finlands, Estlands och Livlands frigörelse.
T. J. A.
.Halltorp hör nu till Växjö stift. 948 inv. (1923).
* Hallwyl. 1. Själfva slottets namn skrifves alltid H
a 11 w i l och uttalas med accent på slutstafvel-sen
[hallvil]. Slottet finns urkundligt nämndt f. g.
Slottet Hallwil (helt kringflutet af vatten).
år 1256. Den äldste kände medlemmen af släkten
omtalas år 1113. Vid de gräfningar, som af svensken
d:r N. Lithberg företogos inom slottet 1910- 12,
konstaterades, att detta anlagts under karolin-gisk
tid. De talrika fynd, som härvid anträffades,
hufvudsakligen från senare medeltiden och renässansen,
skola, jämte inventarier i Walter och Vilhelmina
v. H:s ego, som tillhört släkten i Schweiz, bilda en
särskild afdelning i Schweizerisches lan-desmuseum
i Zürich. Tack vare inom släkten sedan 1300-talet
med vissa mellanrum träffade öfverens-kommelser är
H. ett af de få gamla slott i Europa, som ännu äro
i den ursprungliga släktens besittning. - 2. Grefve
Walter von H. dog 27 febr. 1921 i Stockholm. Han och
hans maka, grefvinnan Vilhelmina von H., f. 1844,
donerade 1918 för inrättande af en professur i nordisk
och jämförande folklifsforskning vid Nordiska museet
300,000 kr. De skänkte 1920 till svenska staten -
sedan en tilltänkt donation af 1908 till Stockholms
stad åter-tagits - det vackra Hallwylska palatset vid
Hamngatan jämte där förvarade konstsamlingar. Enligt
donationsbrefvet skall palatset med där inrymd
lösegendom förbli orubbadt och bilda ett för forskare
tillgängligt museum, och donationen åtföljdes af
ytterligare en gåfva på l,i mill. kr. till museets
underhåll.
Palatset uppfördes 1894-1898 efter ritningar
af I. G. Clason. Byggnadens gatufasad (se bd X,
sp. 1157, fig. 1) är utförd af röd granit i sockel
och portomfattning samt röd s. k. gäfle-sandsten
i öfrigt. Gårdsfasaderna äro utförda med sockel,
omfattningar4 kring portar och fönster samt
listverk och hela fondpartiet (fig. 2) af granit;
murytorna äro putsade. Gården är helt kringbyggd
för att utestänga grannars inblick. Såväl gatu-
som gårdsarkitekturen liksom äfven formgifningen i
portgången mellan gata och gård rör sig med spanska
motiv. - Den fasta inredningen utmärkes af en för
sin tid mindre vanlig gedigenhet och handtverksmässig
skicklighet i utförandet. I Hallwylska palatset finner
man inga imitationer, icke ens stucco lustro, och
förgyllningarna äro, med undantag af dekoreringen i
stora salongen, inskränkta till de af metall utförda,
konstruktivt och estetiskt förstklassiga franska
gångjärnen och handtagen å dörrar och fönster,
ventilgaller o. d. Alla panelverk äro utförda af ek,
alm, valnöt, érable (lönn) eller marmor. Kakelugnarna
äro ersatta med värmeledning. I salongerna ha
kakelugnarnas plats intagits af stora öppna spisar
med ståtliga omfattningar af utomordentligt vackra
in- och utländska marmorarter. Väggfälten utfyllas
i några rum (salongen, kabinettet, matsalen) med
haute-lisseväfnåder, i andra med siden, sammet eller
gyllenläder. Golf ven äro utförda af marmor eller ek
i stora parkettrutor; utefter väggarna löper en fris
af kalksten eller marmor. Taken äro i åtskilliga
af rummen l tr. upp utförda af samma träslag som
panel verket. I stora salongen är plafonden målad
af Julius Kronberg, som ock utfört takmålningen i
hvardagsrummet samt spis- och dörröfverstycken i andra
rum. I stora salongen äro spis- och dörröfverstyckena
marmor-reliefer af skulptören G. Lindberg, som är
mästare äfven för den stora Neptunusgruppen af brons
i gårdens fondnisch samt för ett par bronsfigurer vid
entrén till vestibulen. I vestibulens och trapphusets
tak är skulpturen modellerad i gipsbruket på platsen
af skulptören Wetterlund. Rummens inredning har en
förnäm, lugn karaktär; endast i matsalen och stora
salongen är rörelsen i detaljerna mera allmän och
lifligare. Den ansluter sig till förebilder från
och med den italienska renässansen ända fram till
1750-talets franska smak. .
Palatset är afsedt att för framtiden visa bilden af
ett stockholmskt patricierhem omkr. sekelskiftet
1900, med praktvåning, bostads- och gästrum,
möbler, mattor, bonader, gardiner, husgerådssaker
(t. o. m. köksinredningen) och kläder äfvensom
konstsamlingarna i samma uppställning, s"om dessa
fått i H:ska hemmet. Samlingarna af konstverk
och konstsaker äro med oförtrutet nit hopbragta
af grefvinnan Vilhelmina von H., som äfven i
öfrigt ofta ådagalagt frikostigt kulturhistoriskt
intresse. Här må i korthet anges samlingarnas
innehåll. De äro: 1) Ett ansenligt galleri af äldre
originalmålningar, mestadels gamla holländare,
med verk af bl. a. Rembrandt, Fr. Hals, Ostade,
Teniers, van Goyen, Brueghel, Cranach. Rådgifvare vid
inköpen af dessa konstverk har varit J. Kronberg. 2)
En stor mängd Hallwylska släktporträtt (målningar)
alltifrån år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
