Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Handarbetets vänner-Handel-Mazzetti
248
*Handarbetets vänner. Föreningen stiftades 1874 af
Sofie Leijonhufvud-Adlersparre, Hanna Winge, Molly
Eohtlieb m. fl. Den har verkat dels genom tillverkning
af modellarbeten, dels genom undervisningsverksamhet,
dels genom utställningar inom-och utomlands. Under
föreningens första tid, som sammanföll med Artur
Hazelius’ första samlarår, ingick äfven som viktig
punkt i programmet att uppsöka och inköpa värdefull
äldre svensk textil allmogeslöjd. Den så hopbragta
samlingen bildar kärnan i föreningens ganska
rika textilmuseum. Redan vid föreningens första
uppträdande lyckades det dess ledare att vinna ej
blott konstnärliga meningsfränders intresse för
dess verksamhet; äfven myndigheters och allmänhetens
uppmärksamhet vanns. Som arbetsgifvare kom föreningen
snart i beröring med allmogekvinnor på olika
orter och blef med deras medverkan i tillfälle att
återkalla till ny och beståndande blomstring mången
halft eller helt förgäten bygdeslöjd. Parallellt
med denna riktning gick en annan, hvars förebilder
söktes bland äldre högreståndstextilier, och det
är ur denna, som Handarbetets vänners själfständiga
textilkonst framgått - efter perioder af kopiering,
omarbetningar och trefvande försök - till uttryck
för egna idéer. Tidigt upptog föreningen paramentiken
som en huf-vudpunkt i sin verksamhet.
Under föreningens snart 50-åriga tillvaro har
utvecklingen medfört många förändringar, utan att
det vidsynta ursprungliga programmet därför behöft
vare sig vidgas eller inskränkas. Så har föreningens
tillverkning omlagts från hufvudsakligen smärre
prydnadsarbeten till främst nödvändighetsvaror,
såsom mattor, möbeltyg, gardiner, eller till att
omfatta hel textil konstnärlig inredning för
såväl hem som offentliga lokaler. Föreningens
undervisningsverksamhet har utvidgats och omfattar
nu utom de ursprungliga väf- och syskolorna äfven
yrkesutbildning i textilt konsthandtverk samt
lärarinneutbildning. 1913 sammanslogs föreningens
kurs för hand-arbetslärarinnor med Hulda Lundins
kurs i samma syfte under benämningen Föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre
seminarium för handarbetslärarinnor. Seminariet eger
kompetens-rätt samt åtnjuter statsunderstöd (8,800
kr. 1923). Sedan 1922 har föreningen syklubbar för
sina föreningsmedlemmar. Genom K. M:ts beslut erhöll
föreningen 1918 tillstånd till penninglotteri. För
de genom lotteriet erhållna medlen inköptes på fri
och egen grund belägen fastighet å K. Djurgården
(n:r 82-84 Djurgårdsslätten). 1919 öfverflyttades
dit föreningens samtliga verkstäder, skolor och lager.
Föreningen grundades till stor del på
frivillig arbetskraft och utan något
som helst kapital. Förhållandena medförde
själffallet nästan omedelbart anställandet af
aflönade medarbetare. Rörligt kapital saknas
fortfarande. Föreningens rörelsemedel ha hela
tiden förblifvit de ursprungliga: inkomst af
medlemsafgifter och af produktionen samt understöd
af statsmedel. Årligt statsanslag utgick från 1876
och många år framåt med 1,200 kr. 1923 är anslagets
storlek 5,000 kr. Föreningens hittills största
omsättning, som inföll 1920, uppgick till 154,554
kr. Depressionen åter sänkte summan 1922 till 84,538
kr. c. Wg.
Handbila, tekn. Se Yxa 1.
*Handbörd. 1. Häradet ingår nu i Linköpings
fögderi. 7,672 inv. (1923). - 2. Kontraktet
tillhör nu Växjö stift.
Handeldsläckningsapparat. Se B r a n d v ä-sen d
e. Suppl., fig. 3.
* Handeld vapen. Före Världskriget hade endast ett
land, Mexico, antagit automatgevär, men försök med
dylika vapen pågingo öfverallt. Man trodde allmänt på
en nära förestående ombeväp-ning med automatiska gevär
och karbiner. Under och efter Världskriget ha försöken
fortsatts, men man har ryggat tillbaka för den
kostsamma ombe-väpningen, och i stort sedt användas
ännu (1924) till krigsbruk de gevärs- och karbintyper,
som infördes under senaste ombeväpningsperiod (1886-
96). De förändringar, som vidtagits, beröra endast
smärre detaljer af vapnet (magasinets anordnande och
siktmedlen) samt ammunitionen. Nya gevär ha antagits
endast i Frankrike, modell 1907-15 med lådmagasin
i st. f. framstocksmagasin, samt i England, modell
1913. En bidragande orsak till uppskof-vet med de
automatiska handeldvapnens införande kan anses ligga
i de genomgripande förändringar Världskriget medfört
beträffande infanteriets beväpning och organisation,
förändringar, som i stort sedt gått ut på att
minska infanterigevärets betydelse i samband med ett
allmännare införarde af automatiska kulsprutor och
kulsprutegevär (se Kulspruta). !. synnerhet har det
senare vapnet, såsom stående geväret relativt nära,
i hög grad bidragit att tränga detta tillbaka,
och åsikter ha t. o. m. gjorts gällande, att
kulsprutegeväret vid en blifvande ombe-väpning helt
skulle kunna ersätta geväret. - Förändringarna i
ammunitionen ha förnämligast gått ut på införandet
af kulor med lång, skarp spets, på vissa håll
äfven med afsmalnande bakre del (jfr Projektil,
sp. 346). Dylika kulor äro lättare och röna mindre
luftmotstånd, hvarigenom utgångshastighet, skottvidd
och banflackhet ökats (se bifogade tabell). - Vid
enhandsvapnen har revolvern numera fullständigt
utträngts af den automatiska pistolen. I princip har
denna icke undergått någon större förändring.
Tabell
belysande de långspetsade kulornas inflytande på i
olika länder antagna gevär (jfr tab. till H a n d-
Id vapen, sp. 1315-16).
’ ! Modell-
l1^-Land år ber
mm.
Kulvikt gr.
Utgångs ; hastighet m.
Norge . .
1894 1889 1891 1898 1913 1893 1907-15
1889-1908 1891 1895 1893 1904 1890 1903
tti, Enric
6,5
8,0
i ,62
7,9
n
6’,r
8,0
7,5 6,5
8,0 7,o
6,5
7,65
7,62
a v o
9,o
12,65
10,o
10,0
10,o
8,0
12,8 11,3 8,2 10,0 10,0
9,1
10,0 9,72
( n, ha
855 770 : 915 ! 900 850 ! 875 1 755
825 j 845 875 860 j 895 ! 865 ! 823
! >. af Wdt . r vidare
\ Danmark ........
j Ryssland .......
Tyskland ........ England .........
Holland .........
Frankrike . . .
Schweiz
Italien ...........
Österrike ........ Spanien ......
Portugal ........
Turkiet
Förenta staterna ’Handel-Mazze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
