- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
279-280

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haparanda revir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

279

Haparanda revir-Hardecourt-aux-Bois

280

Torneå domsaga och är annex till Nedertorneå
församling. Vid val till Första kammaren ingår H. i
Västerbottens och Norrbottens läns valkrets, vid val
till Andra kammaren i Norrbottens läns. .- Stadens
vapen har nu fastställts med åtskilliga ändringar,
som omstående fig. visar. O- Sjn.

Haparanda revir, af öfre Norrbottens distrikt och
Norrbottens län, omfattar Hietaniemi, Karl Gustafs
och Nedertorneå socknar; vissa delar af öfvertorneå
kronopark i öfvertorneå socken; Ne-derkalix socken
med undantag af delarna n. om järnvägen och v. om
Kalix älf samt af öfverkalix socken delar af
området ö. om Kalix älf. Reviret, som är indeladt
i 5 bevakningstrakter, omfattar 84,015 har allmänna
skogar (1920), hvaraf 23 kronoparker med en areal af
69,420 har. S-r.

Haplodonta tänder, zool. Se Tänderna, sp. 751.

Haploid (af grek. haplofos, enkel), biol. Se
Ärftlighet, sp. 1255.

*Hapsal, estn. Haapsalu, är nu hufvudstad i kretsen
Lääne, republiken Estland. H. har järnväg till Reval
och 4,251 inv. (1922).

Haptofor [-tåfår; af grek. ha’ptéin, binda, och
forofs, bärare], bakteriol., den ena atomgruppen
i en toxin, den, som binder toxinen vid cellen,
om den finner en passande haptofor grupp hos
denna. Efter bindningen träder den andra gruppen,
den toxofora (se d. o.), i verksamhet och utlöser
giftverkan. SeSidokedjeteori. G. Wrgn.

Håra, Takashi (K e i), japansk politiker, f. 1856
i Morioka, mördad 4 nov. 1921 i Tokyo, blef efter
juridiska studier tidningsman, ingick 1883 på
diplomatbanan, blef s. å. konsul i Tien-tsin, 1886
ambassadsekreterare och chargé d’affaires i Paris och
1892 direktör för utrikesministeriets handelsbyrå. Han
var 1896-97 japansk minister i Korea, utgaf några
år tidningen "Osaka Mainichi", hjälpte 1900 furst
Ito att organisera Seiyu-kai-partiet, var 1900-01
kommunikationsminister i Itos ministär, därefter
till 1906 utgifvare af tidningen "Osaka Shimpo" och
invaldes 1902 i parlamentet. Han var 1906-08 och
1911-12 inrikesminister i Saionjis ministärer och
innehade samma post 1913-14 i ministären Yamamoto. I
parlamentet var H. Seiyu-kai-partiets skicklige ledare
och trädde sept. 1918 som premiärminister i spetsen
för Japans första parlamentariska ministär. Han
visade på denna post mycken både kraft och smidighet,
stod på god fot med de mäktiga militära kretsarna,
förberedde en moderat rösträttsreform och intog i
utrikespolitiken en tillmötesgående hållning mot
Förenta staterna. Det var fruktan för, att H. skulle
låta Japans ombud på Washingtonkonferensen visa
för stor medgörlighet mot amerikanerna, som dref
en fanatisk ung järnvägstjänsteman att mörda honom.
V. S-s.

Häraf, missionsstation. Se Mission, sp. 676.

"Haraker omfattar nu 7,916 har. 1,276 inv. (1923).

Haralds, Hjalmar, historiker, journalist, f. 14
sept. 1876 i Göteborg, blef student 1895 och filos,
doktor i Uppsala 1912 på afh. Sveriges utrikespolitik
ISIS. H. har författat bl. a. Erik Gustaf Boström
(1907), Konung och råd, ministrar och verk (i
"Statsvetenskaplig tidskr.", 1913), Konservatism
(1917), Nyorientering. Rikt-

linjer för en representationsreform (s. å.),
Världskrigets historiska förutsättningar (1921),
Undersökning av det historiska medvetandet efter
Heinrich Rickerts metod kritiskt fullföljd (1923) samt
uppsatser i "Historisk tidskr.", "Statsvetenskaplig
tidskr.", "Från svenska statsförvaltningen", "Nordisk
tidskr.", "Det nya Sverige" och "Ord och bild". H. har
varit medarbetare på den politiska afdelningen i
"Göteborgs aftonblad" (några år kal-ladt "Göteborgs
dagblad") från 1912. E. N-nn.

Harald viking, opera af A. Hallen (se denne).

Haram. 1. Pastorat i Nordre Sunnmöre kontrakt,
Björgvins biskopsdöme, Norge, omfattar socknarna
Haram, Fjörtoft och Vigra. 110,3? kvkm. 4,480
inv. (1920). - 2. Socken i H. pastorat, Norge. 76,i9
kvkm. 2,761 inv. (1920). - 3. Härad vid kusten,
n. om Aalesund, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. 90,32 kvkm. 3,370 inv. (1920). Fiske
och jordbruk. K. G. G.

Haramsöy, en 13,ss kvkm. stor, skogig ö, n. om
Aalesund, i Harams härad, Norge. 729 inv. (1920).
K. G. G.

* Hårar är numera namn äfven på en provins i
östra Abessinien. Staden H. är nu genom en bibana
förbunden med järnvägen Addis-Abeba- Djibouti.

Hararaz, stad. Se A n c a c h s. Suppl.

*Harbo omfattar nu 13,315 har med 1,506
inv. (1923). Den lilla del af Uppsala län (73 har,
4 inv. s. å.), som förut tillhört H. socken, men i
kommunalt hänseende ej räknats till H. kommun, utan
till Bälinge kommun, blef vid 1923 års ingång äfven
i kyrkligt afseende förenad med Bälinge.

’Harcourt. - 3. B. H. M. d’H. dog 1883.

’Harcourt. 1. Sir William G. G. V. H. "Life and
reminiscences of sir William H." utgafs i 2 bd
1923. - 2. L e w i s H. var i Asquiths första
ministär minister för offentliga arbeten till 1910
och därefter kolonialminister till maj 1915, då
han i Asquiths koalitionsministär återgick till sin
gamla ministerpost. H. afgick samtidigt med Asquith
i dec. 1916 och upphöjdes 1917 till peer (viscount
H. of Stanton Harcourt). Han dog 24 febr. 1922 i
London. Inom politiska kretsar åtnjöt "Lulu" H. till
följd af sin älskvärdhet sällspord popularitet;
som kolonialminister var han synnerligen dugande.
2. V. S-g.

* Harcourt, Eugene d’, dog 1918 i Locarno. Harcourts
lampa [hädats], fys. Se Ljusenhet.

Hardaumont [ardåmå7], ett omkr. 8 km. n. ö. om Verdun
beläget skogbevuxet höjdparti, utgörande en del af
Götes Lorraines, före Världskriget permanent befäst
med ett batteri och andra verk. Under striderna vid
Verdun stormades befästningarna 26 febr. 1916 af
tyskarna, som dock 15 dec. s. å. åter måste utrymma
såväl dem som hela H.-partiet. Jfr V e r d u n,
sp. 1213. H. J-dt,

*Hardeberga omfattar nu 1,677 har. 594 inv. (1923). En
mindre del af H. socken har af ålder inräknats i
Lunds landskommun men rätta förhållandet därmed synes
ej vara fullt utredt, hvadan äfven denna del numera
plägar räknas till H. kommun.

Hardebergasandsten, geol. Se Sandsten. Suppl.

Hardecourt-aux-Bois [ardkör å bwa’], by i frän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free