- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
297-298

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hartal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

Hasse Z.-Hatten

298

Hasse Z., pseudonym för H. H. Z e 11 e r s t r ö m

(se denne).

Hassing Jörgensen, Jens, dansk bankman och politiker,
f. 3 sept. 1872 i Silkeborg, blef bankdirektör 1894
i Saeby och 1896 i Esbjerg. 1901 slog han sig ned som
revisor i Köpenhamn och grundade 1903 Kevisionsbanken,
som fick mycket anseende. I juni 1913 inträdde han som
trafik- och handelsminister i Zahles ministär, lämnade
handelsministeriet 1916, men behöll trafikministeriet
(hvarunder 1916 lades post och telegraf) till
ministärens afgång i mars 1920. H. visade betydlig
affärsduglighet och förmåga att underhandla med
riksdagen och genomdref bl. a. statsbanelagen 1915,
järnvägslagen 1918 och den stora lönereformen
1919. 1921 öfvertog han direktörsposten i den
sammanslagna Diskonto- och Revisionsbanken.
P- E-t.

*Hassle omfattar 5,300 har med 1,021
inv. (1923). H. bildar tills, med Berga och Enåsa
en kommun i Vadsbo härad, Skaraborgs län, med 9,418
har areal och 1,690 inv. (s. å.). Patronats-rätten
upphäfdes fr. o. m. 1922.

*Hassle-Bösarp omfattar nu 368 har. 178 inv. (1923).

Hasslerör, tingslag i Skaraborgs län, ingår i Vadsbo
norra domsaga. 51,727 har. 3,100 inv. (1923).

*Hasslö omfattar nu 805 har. 1,457
inv. (1923). *Hasslöf omfattar nu 3,989
har. 751 inv. (1923). Den Vallen tillhöriga
patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

Hastighetslöpning, idrottst. Se Löpning, sp. 282.

* Hastighetsmätare. Om tåghastighetsmätare se d. o.

Hastigt mod, jur. Uttrycket "af hastigt mod" är en
beteckning, som svensk strafflag använder för att
särhålla det uppsåtliga dödande, som lagen benämner
dråp, från de former däraf, som äro att hänföra till
mord, i det att dödandet säges ha skett "af hastigt
mod", då det icke skett med öfver-lagdt uppsåt. Jfr
Mor d. N. S-g.

Hasting, dansk vikingahöfding på 8CO-talet, känd
endast ur franska och engelska källor, men icke
ur nordiska. Han uppges ha varit fosterfader till
Bier costa ferrae (Björn Järnsida) och ledare
för de s. k. Lodbrokssönernas härjningsfärd till
Medelhafsländerna 859-861. Namnkunnig är han särskildt
för sitt knep vid belägringen af Luna i Italien, då
han låtsades vara dödssjuk och kallade på präst från
staden, lät döpa sig och bad att få bli be-grafven
i vigd jord innanför murarna samt sedan låtsades
dö. Fullt rustad och väpnad, lifslefvande, bars han
af vikingarna i en kista in i domkyrkan, då han med
ens sprang upp och hans följeslagare drogo fram gömda
svärd under kåporna. Inom kort var staden i deras
händer och härjades skoningslöst. H. kämpade sedermera
i landet kring Loire, i Bretagne, i Somme-landet
och England, återvände slutligen till Frankrike och
blef konungens vasall samt gjorde som sådan ett lamt
försök till motvärn vid Rollos infall 896. Han torde
ha aflidit i början af 900-talet. H. skildras som
den vildsintaste, grymmaste och slugaste af alla
vikin-gahöfdingar. Hans namn låter icke nordiskt,
utan väst germanskt, och det är ovisst, hvad han har
kallats på sitt eget språk. Man har gissat på Hå-

steinn. Men i normandiska källor kallas han äfven
G o r m o n och i engelska G u r m u n d, hvilket
snarare skulle tyda på det nordiska Gorm eller Gudorm.
B. N-g.

’Hastings, James, föddes 1855. Han lämnade 1911
sin plats i St. Cyrus. "Encyclopsedia of religion
and ethics" utkom i 12 bd 19^8-21. Han har vidare
utgett "Dictionary of the apostolic church" (2 bd,
1915, 1918) samt började 1910 utge serien "The great
texts of the Bible", 1913 serien "The greater men and
women of the Bible" och 1915 serien "Great Christian
doctrines" (3 bd, 1915, 1919, 1921).

Hasvik, härad och socken i Loppa pastorat, vid kusten,
v. om Hammerfest, Finnmark fylke (före 1919 Finmarkens
amt), Norge. 553,24 kvkm. 1,300 inv. (1920). Fiske.
K. G. G.

*Hatchettolit. Mineralets namn är härledt af metallen
niobiums (se d. o.) upptäckare, H a t c h e 11. Hans
namn på metallen, columbium, utbyttes sedermera
mot niobium. Mineralet bör därför ej betecknas som
ett "tantalo-columbat", utan som tantalo-niobat.
K- A. V-g.

Hatele^ter (fr. Mtelets), kokk., långa nålar af
silfver eller försilfrad metall, på öfre ändan
försedda med en sinnebildlig prydnad af samma
metall. De brukas särskildt till dekorering af
stekrätter o. d., och på dem uppträdas små läckerheter
som tryffel, champinjoner, räkor, hönsfilé med
stelnadt gelé o. s. v.

Hatfjelldal, härad och pastorat, s. ö. om Mo-sjöen,
Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge,
gränsar i ö. till Sverige. 3,102,51 kvkm. 1,194
inv. (1920). Boskaps-och renskötsel. K.G.G.

Hathaway [häähoöiéi], A n n e, f. 1556, d. 1623,
hustru till W. Shakspere (se d. o., sp. 265).

Hatha-yoga. Se Yoga, sp. 565.

Hatt, A a g e Gudmund, dansk geograf och etnograf,
f. 31 okt. 1884 vid Herning, studerade som ung
etnografi och indiansk kultur i Nord-Amerika, tog 1911
examen i naturhistoria och geografi, disputerade efter
resor bland lapparna samt studier i Skandinavien och
Ryssland med Arktiske skinddragter i tiurasien og
Amerika. 1914-15 studerade han i Amerika och 1916
bland de svenske lapparna. 1919 blef han anställd
vid danska etnografiska museet, 1923 lektor vid
universitetet. Han har skrifvit många, i synnerhet
etnografiska, afh. och med M. Vahl börjat utge en
större handbok i geografi (I-II, 1922-23). H. företog
1922-23 en arkeologisk forskningsresa till
Nederländska och de forna dansk-västindiska öarna. -
Hans hustru E m i l i e H., född D e m a n t, f. 24
jan. 1873 vid Skive, målarinna, vistades 1907-08
bland Karesuando- och Tornelapparna och har från
1911, jämte sin man, företagit flera resor till
Lappland. Hon föranledde tillkomsten af lappen Johan
Turis bok "Muittalus samid birra", som hon utgaf
och öfversatte (se därom Turi, J.). 1913 utgaf hon
Med lapperne i höjfjeldet, 1920 Lappish texts och
1922 Ved ilden (^ventyr fra Lappland). F. ö. har hon
tagit verksam del i sin mans vetenskapliga arbete.
P- E-t.

Hatten, öfre och Nedre, 216 och 211,8 m. höga berg
i öfverkalix socken, 20 km. n. n. v. om kyrkan,
två typiska berg för dem, som nätt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free