- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
307-308

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hatteria ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strassburg, hvilken 1919 flyttades till Jena; han har
erhållit "honorärprofessors" titel.

*Heckscher, Isidor, tog 1922 afsked från
generalkonsulatet och dog 12 dec. 1923 i Stockholm. –
Edvard H., f. 10 april 1831 i Köpenhamn, d. 31
jan. 1910 i Stockholm, var verkställande direktör i
Industrikredit-a.-b. i Stockholm 1870–1907. Utöfver
en donation till grundläggning af Stockholms
högskolas juridiska fakultet donerade han 1905 till
fullbordande af högskolans byggnad 358,000 kr. I
testamente af 1908 donerade han och hans hustru Sofi
(Sophie), född Rubenson, f. 1841, d. 1918,
till Handelshögskolan i Stockholm 200,000 kr.,
till Centralförbundet för socialt arbete 100,000
kr samt till ett antal sjukvårdsanstalter och
välgörenhetsanstalter omkr. 120,000 kr., hvarefter
den till 1 1/2 mill. kr. uppskattade hufvuddelen af
den återstående förmögenheten tillföll Stockholms
högskola.

2. Eli Filip H., son till Isidor H. (se ofvan),
nationalekonom, f. 24 mars 1879 i Stockholm, student
1896, blef filos. licentiat i Uppsala 1904, filos.
doktor 1907 och är professor vid Handelshögskolan i
Stockholm sedan dess tillkomst, 1909.

H:s vetenskapliga utbildning faller lika mycket på den
historiska som på den nationalekonomiska vetenskapens
område, och hans vetenskapliga författarskap rör sig
illustration placeholder

alldeles öfvervägande inom den ekonomiska historien,
där han i viss mån verkat banbrytande. Hans första
arbete af denna art, gradualafhandlingen
Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling
(urspr. i jubileumsskriften "Statens järnvägar 1856–1906",
separat i utvidgad form 1907),
gaf på grund af ämnets karaktär mindre betydande
resultat, men hans nästa arbete,
Produktplakatet och dess förutsättningar
(urspr. i "Historiska studier tillegnade Harald Hjärne", 1908,
omtryckt i utvidgad form i "Ekonomi och historia"),
är att betrakta som den första på fullt moderna
principer hvilande afhandlingen i ekonomisk historia
i vårt land. Det sålunda gifna uppslaget har H. senare
fullföljt dels genom det betydande arbetet
Kontinentalsystemet (1918; äfven utgifvet på engelska,
1923 belönat med Vet. akad:s Arnbergska pris),
dels genom essaysamlingen
Ekonomi och historia (1922).
I denna är särskildt det programmatiska inledningskapitlet
af vikt; H. utför där närmare principen om nödvändigheten
att tillämpa den teoretiska nationalekonomiens
resultat och allmänna betraktelsesätt på historiens
ekonomiska företeelser.

I sitt rent nationalekonomiska skriftställarskap
visade sig H. i början starkt påverkad af den
vid 1900-talets början rådande reaktionen mot den
klassiska nationalekonomiens metoder. Med sin strängt
vetenskapliga läggning frigjorde han sig emellertid
snart från denna riktning; de första resultaten i
hans produktion af detta omslag kommo

åren 1912–13. Sedan dess har H. varit en af de
främste representanterna för den moderna svenska
nationalekonomiska skolan med dess kraf på en
strängt logisk uppfattning och dess böjelse att
tillämpa vetenskapliga synpunkter på praktiska
problem. Det viktigaste uttrycket därför har H. gett
i arbetet
Världskrigets ekonomi (1915).
Af liknande art är äfven
Svenska produktionsproblem (1918),
där H. samlat en del instruktiva studier, hufvudsakligen
berörande Sveriges näringslif. I inledningskapitlet,
"Produktionsproblemet", ger H. ett sammanfattande
uttryck åt en ekonomisk samhällsuppfattning,
som står den klassiska nationalekonomiens mycket
nära. Denna uppfattning har han närmare utvecklat i
skriften
Gammal och ny ekonomisk liberalism (1921),
som utgör ett på sitt sätt banbrytande försök att
förena den gamla ekonomiska liberalismen med en
senare tids erfarenheter på samhällsorganisationens
område. I sin framträdande journalistiska verksamhet
(i "Svensk tidskrift", "Stockholms dagblad" och senare
"Dagens nyheter") har H. ytterligare utvecklat dessa
synpunkter, liksom han med stor ifver deltagit
i diskussionen om de aktuella penningpolitiska
problemen. I ett antal strängt fackvetenskapliga
artiklar, hufvudsakligen i "Ekonomisk tidskrift", har
han dessutom lämnat viktiga bidrag till utvecklingen
af olika nationalekonomiska teorier.

– Äfven inom den politiska opinionsbildningen
i vårt land har H. gjort en betydande insats.
Under sin vistelse i Uppsala anslöt sig H.
till den af Harald Hjärnes idéer starkt
påverkade riktningen inom högern vid universitetet,
och 1911 uppsatte han tillsammans med (sedermera
professor) Gösta Bagge denna riktnings främsta organ,
Svensk tidskrift (se d. o.). På senare tiden har
emellertid H., under påverkan af sin ofvan skildrade
vetenskapliga uppfattning, i viss mån anslutit sig
till den liberala politiken i ekonomiska frågor.

– Vid sidan af allt detta har H. äfven
fullföljt ett stort antal offentliga uppdrag;
sitt mest betydande arbete i detta afseende
torde han ha egnat den på hans initiativ
tillsatta krigsberedskapskommissionen
(1915–18; ordf. sedan 1917). Han var 1906–09
sekreterare i statistiska kommittén och är
sedan 1921 led. af tull- och traktatkommittén.

2. Sv. B–n.

*Hed omfattar nu 11,026 har. 1,768 inv. (1923).

*Hedalen. – 2. Hedalsmuens höjd beräknas nu till 1,743 m.

K. G. G.

illustration placeholder

*Hedberg. – 2. T. H. H. utsågs 1910 till chef för
Dramatiska teatern, hvilken plats han efter en schism
inom styrelsen nödgades lämna hösten 1921. Han har
sedan varit konstanmälare i "Dagens nyheter". H. har
vidare utgett diktsamlingarna
Vandraren och andra dikter (1910) och
Hemmets sånger (1922, 2 uppl.),
hvarjämte ett band
Valda dikter utkom 1912,
och författat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free